DEBATT

”Vi måste ha fakta om höghastighetsbanor – inte önskedrömmar”

Långt godståg i Hallsberg.
Godståg.

REPLIK. Det finns stora miljövinster med att flytta över mer godstrafik till tåg. För detta krävs effektiv, tillförlitlig, finmaskig och billig järnvägstrafik i hela landet, inte dyra höghastighetsbanor utan godstrafik, skriver Arne Karyd i en replik.

I sitt svar på min replik 3 mars erkänner nu Hans Sternlycke klädsamt att det inte finns något EU-beslut om att bygga höghastighetsbanor mellan EU:s huvudstäder, innan han trasslar in sig i Afrika. En konferens i Marrakech påstås ha kungjort att hela Afrika ska få höghastighetsjärnväg men konferensen organiserades av den internationella järnvägsunionen UIC som i likhet med EU saknar beslutsrätt i sådana frågor. Även den som bara har satt sin fot i Afrikas mer välfungerande länder inser att höghastighetsjärnvägar är bland det sista kontinentens hundratals miljoner fattiga efterfrågar.

Det krävs inte någon examen i väg- och vattenbyggnad för förstå varför standardjärnvägar för 250 km/h, med godstrafik, är mycket billigare än höghastighetsbanor. Titta först på bilden i originalartikeln. Åk sedan Grödingebanan (Flemingsberg–Södertälje Syd) som klarar 250 km/h och godståg så blir skillnaden uppenbar. Jämförelsen ska naturligtvis ske mellan höghastighetsbana och standardbana, inte mellan höghastighetsbana på bro och dito på mark.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här