DEBATT

Sveriges Lärare: ”Tryckta böcker är inte svaret på allt i skolan”

Elever i årskurs 6 arbetar med digitalt material från Nationalencyklopedin.
Elever i årskurs 6 arbetar med digitalt material från Nationalencyklopedin.

DEBATT. Regeringens slutsats att en ökning av mängden tryckta böcker i skolan är svaret på allt bygger på en lika grund analys som teknikivrarnas. Digital teknik ska användas i skolan när det är nödvändigt för att nå kunskapskraven och när den underlättar lärandet, skriver Sveriges Lärare.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Det pågår en märklig debatt kopplat till digitalisering och digitala läromedel i skolan. Vi lever i ett digitaliserat samhälle där digital kompetens är en nödvändighet, samtidigt som böcker fortsatt fyller en viktig funktion. I stället för en – förenklat uttryckt – skärm eller pärm-debatt i skolan borde blicken vändas mot de bristande resurserna. Med tillräckliga ekonomiska satsningar kan vi gå från antingen eller till både och. 

Politiker målar en bild av en skola och förskola som verkar vara helt utan sans och balans. Om det är något som gått vilse i digitaliseringsfrågan så är det helt klart den politiska debatten.

Regeringens uttalanden i debatten om skolans digitalisering den senaste tiden har varit i lika delar förvirrande som provocerande. Politiker slänger sig med beskrivningar som ”skärmslavar” och ”kaninhål” och målar en bild av en skola och förskola som verkar vara helt utan sans och balans. Om det är något som gått vilse i digitaliseringsfrågan så är det helt klart den politiska debatten.

Det våra folkvalda helt missar är att förskolans och skolans uppdrag är att se till att barn och elever utvecklar kunskaper och färdigheter inom ett stort antal områden. Och att varje ålder, varje ämne och varje kurs kräver sina specifika läromedel och lärverktyg. Digital teknik ska användas i skolan när det fyller en funktion, är nödvändigt för att nå kunskapskraven och när den underlättar lärandet.

Självklart ska användningen av digitala verktyg i förskola och skola problematiseras – så länge det är professionen som står för problemformuleringen. Visst kan man ibland se tendenser till naiv entusiasm hos huvudmän och politiker som pläderar för att tillgången till hårdvara och roliga appar skulle lösa skolans problem en gång för alla. Men regeringens slutsats att en ökning av mängden tryckta böcker är svaret på allt bygger på en lika grund analys som teknikivrarnas.

Vi lever i ett samhälle där digital kompetens är nödvändigt för att klara såväl studier som yrkesliv. Här fyller förskola och skola en viktig roll när det gäller att rusta barn och elever inför framtiden. Barn och elever behöver ha strategier för att hantera den digitala utmaningen på ett medvetet sätt. Utvecklandet av digital kompetens kräver tillgång till modern teknik, men det kräver framför allt legitimerade förskollärare och lärare som har tid och förutsättningar att möta barns och elevers frågor och tankar och som utmanar deras föreställningar och vidgar deras perspektiv. 

Visst har det förekommit att nödvändiga investeringar i digitala läromedel och hårdvara gett undanträngningseffekter på lika nödvändiga investeringar i tryckta läromedel. Som så ofta i verksamheter med för knappa resurser tvingas det ena ofta stå tillbaka för det andra. Våra medlemmar vittnar om att detta innebär att professionens reella inflytande över vilka läromedel och lärverktyg som ska användas är oerhört begränsat. 

Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Åsa Fahlén, förbundsordförande.

För att undervisningen ska hålla god kvalitet måste elever och lärare ha tillgång till bra läromedel oavsett i vilken form de kommer. När politiker talar om för lärarprofessionen att den fysiska boken har avgörande betydelse för inlärningen slår de in öppna dörrar. 

Förskollärare och lärare är experter på lärande, de behöver inte politiker som talar om för dem vilka verktyg de behöver i sitt yrkesutövande. De behöver politiker som tillser att det finns tillräckliga resurser för att kunna göra pedagogiska, inte ekonomiska, överväganden vid valet av dessa verktyg. 

Vi i Sveriges Lärare anser att:

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande.
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande.

• Skollagen behöver skärpas med en skrivning om rätten till läromedel och andra lärverktyg som en av förutsättningarna för en likvärdig skola och förskola.

• Lärare och förskollärare ska garanteras reellt inflytande över inköp av ändamålsenliga läromedel och lärverktyg.

• Resurserna ökas för inköp av läromedel samt annat material och utrustning i förhållande till i dag, och att det ska ske genom långsiktigt hållbara förändringar i skolans finansiering och inte med enskilda punktinsatser.

Åsa Fahlén, förbundsordförande Sveriges Lärare

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Sveriges Lärare

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.