Opinion

”Rädda kvar utländsk spetskompetens efter examen”

Ulf Lindberg, Näringspolitisk chef på Teknikföretagen.
Li Ljungberg, expert kompetensförsörjning på Teknikföretagen.

DEBATT. Den internationella kampen om spetskompetens är stenhård. Locka fler till högskolorna och förläng uppehållstillstånden efter examen så de hinner söka jobb, skriver Ulf Lindberg och Li Ljungberg på Teknikföretagen.

Nu står det klart att KTH, Kungliga Tekniska högskolan, ska inleda ett forskningssamarbete med det välrenommerade amerikanska universitetet MIT. Det är ett välkommet regionalt initiativ som stärker både Stockholmsregionens och Sveriges anseende som destination för forskning, studier och arbete.

Satsningen behöver nu följas av en nationell politisk reformagenda som främjar talangattraktion. Sverige har inte råd att stå vid sidan av när våra konkurrentländer växlar upp sitt arbete och förbättrar sin konkurrenskraft.

Gränsöverskridande konkurrens

I Berlin, Amsterdam och Stockholm växer det upp nya tech-regioner som bidrar med både tillväxt och arbetstillfällen. Efterfrågan på internationella talanger med specialistkompetens är stor i dessa regioner och konkurrensen är både stenhård och gränsöverskridande. Hur väl Sverige står sig avgörs av nationella politiska beslut.

Eftersom bilden av Sverige hos internationell spetskompetens är starkt färgad av de uppmärksammade utvisningarna av kompetenta personer, behöver regeringen ta frågan på största allvar.

För Teknikföretagens medlemsföretag är goda förutsättningar att rekrytera internationella talanger oerhört viktigt. Företagen verkar på en global marknad där Sveriges närmaste handelspartners samtidigt är våra största konkurrenter om kvalificerad arbetskraft. Kampen är stenhård och varje insats som ökar företagens möjligheter att rekrytera spetskompetens välkomnas.

Dubbelt upp i Danmark

En viktig potentiell grupp av arbetskraftsinvandrare är utländska studenter och forskare på högskolor och universitet. I dagsläget utgör de enbart 6,6 procent av alla studerande på högre utbildningar i Sverige. Det är hälften så stor andel som i våra grannländer Nederländerna och Danmark. Även sett till ingenjörs- produktions- och konstruktionsutbildningar halkar Sverige efter, där utgör utländska studenter 9,4 procent. I Danmark är andelen mer än dubbelt så hög.

Ska vi bli vinnare i den internationella konkurrensen behöver vi både attrahera – och behålla – de bästa studenterna och forskarna. Därför har Teknikföretagen tagit fram förslag för ett välkomnande och konkurrenskraftigt Sverige. Förslagen spänner över flera politikområden. För högskoleområdet föreslår vi att regeringen:

• Stärker högskolans uppdrag att verka för att fler utländska studenter/ doktorander och forskare stannar kvar och arbetar i Sverige, genom tätare samverkan med näringslivet, karriärrådgivning och möjlighet till språkundervisning under studietiden.

• Ser över och utöka stipendiesystemet i syfte att tydligare rikta det mot särskilt talangfulla STEM-studenter (Science, technology, engineering, and mathematics) och inför avdragsrätt för företag som finansierar stipendier till studenter som betalar avgift för studierna.

• Utökar längden på uppehållstillstånd för att söka jobb efter avslutade studier, från sex till tolv månader, så att Sverige har samma villkor som jämförbara länder.

Ökar intresset

Länder som Tyskland, Nederländerna och Danmark ser nu över sin politik för att öka attraktiviteten hos högkvalificerad internationell arbetskraft. Samarbetet mellan KTH och MIT bidrar till att internationella talanger kommer till Sverige och ökar intresset i omvärlden. Det behöver nu följas upp av nationell politik som underlättar för företagen att rekrytera och för fler regioner att följa Stockholms exempel. Så kan vi höja Sveriges attraktionskraft och vår förmåga att konkurrera globalt.

Ulf Lindberg, Näringspolitisk chef

Li Ljungberg, expert kompetensförsörjning

Teknikföretagen