”Kärnkraft - grundbulten för att nå klimatmålen”

Som ett resultat av den historiskt varma sommar vi haft i år har energifrågan och dess påverkan på klimatet seglat upp på agendan. Dessvärre råder en stor missuppfattning i vissa kretsar om att vind- och solkraft tillsammans med vattenkraften kan ersätta kärnkraften.

Att det inte är möjligt beror på att elektrisk ström består av ett antal beståndsdelar, som spänning, effekt, frekvens och svängmassa, som samverkar och bildar ett komplext system som tillsammans skapar den elektriska kraft som vi kan utnyttja i våra vägguttag. Beståndsdelarnas värden avgör strömmens kvalitet, vilket i sin tur avgör nätets stabilitet och leveranssäkerhet.

Sedan slutet av 1980 har kärnkraften och vattenkraften varit det svenska elnätets två hörnstenar. Dessa energislag har garanterat en säker tillgång till klimatneutral och fossilfri el i Sverige. Dessa två energislag har dessutom en stor fördel för elnätets stabilitet, nämligen att utöver elproduktion så bidrar dessa typer av energiproduktion med svängmassa till elnätet. Svängmassa är en egenskap som finns naturligt i kärnkraft och vattenkraft för att motstå förändringar i effektuttag.

Vindkraft och solkraft saknar svängmassa. Ett elsystem utan tillräcklig svängmassa blir mycket känsligt för störningar såsom blixtnedslag och uppstart eller stopp av mycket stora industrianläggningar.

Före avregleringen av elmarknaden 1996 var kraven höga för att ansluta sig till distributionsnätet. I samband med avregleringen mildrades kraven, vilket ibland ger en konflikt med de rena naturlagarna, fysikens lagar. Denna ”konflikt” är ett hot mot elsystemets leveransförmåga.

Kärnkraften har i dag en central roll i vår energimix. Under sommarens varma väder har Sverige periodvis fått 60-70 procent av sin elkraft från kärnkraften då torkan varit svår och man har därför behövt snåla med vattenkraften. Vindkraften har inte oväntat endast kunnat ge ett insignifikant bidrag till elkraftsbehovet.

Bland fördelarna med kärnkraft, utöver svängmassa, kan nämnas att den ger elförsörjningstrygghet, den är klimatneutral samt kan ge andra länder koldioxidfri elkraft vid export.

Pågående minskning av antalet reaktorer i drift i Sverige hotar vår optimala energimix. Även inom svensk elkraftsproduktion riskerar den fossila produktionen att öka för att tillgodose det ökade behovet av elkraft.

Under nuvarande regering har utsläppen av växthusgaser ökat något jämfört med tiden före 2014. På grund av den förda politiken har två reaktorer stängts ned under nuvarande mandatperiod. Efter 2019 kommer ytterligare två reaktorer att stängas ned. Risken för effektbrist blir då också akut.

Miljöpartiet drar sig inte heller för att ljuga om kostnaderna när de jämför ny vindkraft med ny kärnkraft. Enligt Energikommissionens egna PM, ”Promemoria om kostnaderna för nya elproduktionsanläggningar i Sverige” utgivet 2016, ligger kostnaden på ungefär samma nivå räknat i kr/kWh för båda. Trots det hävdas i en debattartikel skriven av MP:s Lise Nordin, publicerad i Göteborgsposten att ny kärnkraft kostar dubbelt jämfört med vindkraft.

Kristdemokraterna och Ebba Busch Thor är däremot helt rätt ute då de förespråkar att vi dels ska använda kärnkraften och dels bygga ut kärnkraften för att minska utsläppen av växthusgaser, vilket också styrks av FN:s klimatpanels, IPCC, slutsatser:

För att nå klimatmålen i Parisavtalet, och samtidigt möjliggöra för människor att sakta men säkert öka sin levnadsstandard, behöver vi och alla länder satsa brett på klimatneutrala energislag samt energieffektivisera. IPCC förespråkar vidare en optimal mix av förnybart och kärnkraft i första hand.

Politikens roll i elkraftförsörjningen borde vara att genom tillsynsmyndigheter säkerställa att nya och befintliga produktionsanläggningar byggs och drivs på ett säkert sätt samt tillse att vi har ett leveranssäkert elkraftnät dygnet runt, året om.

Vi behöver återföra klimatfrågan till vetenskapen och föra bort klimatfrågan från ideologierna!

Torsten Dilot, Civilingenjör Kärnkraftssäkerhet och Design, Competence Area Manager Energy

Michael Klein, Ingenjör Kärnteknik och Storskalig energiproduktion

Fredrik Necander, Civilingenjör Kärnkraftssäkerhet