Opinion

Centerpartiet: ”Tre åtgärder för att öka återvinning av kritiska material”

Magnus Ek, miljöpolitisk talesperson (C). Foto: Fredrik Wennerlund/Centerpartiet

DEBATT. Det finns starka skäl att minska vårt beroende av importerade kritiska material. En viktig del är att öka återvinningsgraden, och här finns mycket kvar att göra, skriver Magnus Ek (C).

Kritiska material används för att gödsla våra åkrar och tillverka allt från mobiltelefoner och flygplan till tätpackningar och läkemedel. Det rör sig om metaller, mineraler och andra råvaror som är av kritisk betydelse för ekonomin, samtidigt som tillgången är mycket sårbar.

Genom att öka återvinningen av dessa säkrar vi inte bara tillgången, och där igenom viktiga byggstenar i svensk ekonomi. Vi sänker också våra utsläpp av växthusgaser, minskar miljöpåverkan från vår konsumtion och samhällets sårbarhet.

Europeiska kommissionen har identifierat 30 material som kritiska för EU:s strategiska intressen. Listan spänner från kobolt och jordartsmetaller, som är avgörande för elektrifiering och digitalisering, till fosfor för konstgödsel och naturgummi. Gemensamt är de avgörande för Europas ekonomi och tillgången är sårbar, begränsad eller obefintlig inom EU.

Inte sällan är produktionen utanför Europa också förknippad med stor negativ påverkan på klimat och miljö, eller med mycket dåliga sociala förhållanden för arbetare och lokalbefolkning. Ett flertal av dessa material bryts eller produceras dessutom i länder med auktoritära regimer, och vi ser redan tecken på att de används som ett politiskt påtryckningsmedel.

Det finns alltså starka skäl – kopplade till hållbarhet, ekonomi och säkerhetspolitik – att minska vårt beroende av importerade kritiska material. En viktig del i detta är att öka återvinningsgraden, och här finns mycket kvar att göra.

För sällsynta jordartsmetaller – en nyckelkomponent inom miljöteknik – är den funktionella återvinningsgraden så låg som under en procent. Här måste både Sverige och EU visa vilja och satsa. Vi föreslår i en rapport en rad förslag kopplade till tre huvudområden:

1. Ett nationellt åtgärdspaket för att underlätta och återvinna kritiska material

Genom ökad återvinning kan vi minska Sveriges beroende av importerade kritiska material. Här behövs ett samlat grepp från stat och näringsliv. Kritiska material bör prioriteras i regeringens arbete för att främja den cirkulära ekonomin och sättas högt på myndigheternas agenda för att inte trängas ut av andra prioriteringar.

Vi föreslår därför en myndighetsledd utredning som identifierar hinder för ökad återvinning och föreslår åtgärder för att undanröja dem. Tillsynsmyndigheterna behöver få nya direktiv om att möjliggöra för de företag som vill investera i ny grön teknik.

Vi vill även se moderniserade regler för när avfall slutar vara avfall och istället anses vara resurser, samt att deponiskatten ses över. Kritiska råmaterial behöver prioriteras i handlingsplaner för cirkulär ekonomi. Det går inte att bygga en cirkulär ekonomi eller ett fossilfritt samhälle utan dem.

2. Genomför en stor och långsiktig satsning på applicerad forskning kring kritiska material och återvinning

För att öka återvinningen av kritiska material krävs en kraftfull satsning på applicerad forskning kring hur dessa används och omhändertas. Det gäller både återvinningsteknikerna och hanteringen genom hela produktlivscykeln.

Genom att skapa grogrunder för teknisk innovation, och testbäddar för att pröva dem, kan vi korta steget från idé till marknad. Och genom mer och vassare forskning kring substitut kan vi hitta billigare alternativ och skapa mindre sårbara leverantörskedjor.

Centerpartiet vill därför satsa 300 miljoner kronor över tre år för att inrätta ett kunskapscentrum hos Rise för forskning och innovation kopplad till återvinning av kritiska material.

3. En starkare svensk röst i EU för att säkra återvinning av kritiska material

Ett enat EU har bättre förutsättningar att påverka aktörer utanför unionen. Därför behöver Sverige

prioritera återvinningen av kritiska material, driva på för att förbättra lagstiftning och standarder. Detsamma gäller för trygga transporter, långsiktiga forskningssatsningar och end of waste-kriterier. Avgörande är också att kritiska material ges större utrymme inom EU:s ekodesigndirektiv.

Sist, men inte minst, behöver vi ställa högre krav på när och hur man får exportera avfall till länder utanför EU, särskilt i det globala syd. Det rör sig inte sällan om ren dumpning, som har stora konsekvenser för människor och miljö.

Sverige och Europa har stora utmaningar om vi ska nå cirkulära flöden för kritiska material. Men lyckas vi har vi inte bara gjort stora insatser för klimatet och miljön – vi har också byggt ett mer hållbart och säkert samhälle.

Magnus Ek (C), miljöpolitisk talesperson