Opinion
”Bonus-malus för alla – det ska löna sig att göra rätt”
DEBATT. Att låta smutsigt betala till rent måste införas på fler områden än för bilar. Först då kan vi uppnå tuffa klimatmål utan att urholka statskassan, skriver Mattias Goldmann, Fores.
Om ett par veckor antar Sveriges riksdag världens tuffaste klimatmål. Att nå dem kräver att det blir mer lönsamt att göra rätt, vilket bäst uppnås genom att bredda beskattningssystemet, bonus-malus, som nu införs för bilar till att gälla även andra områden. Vi adresserar då två av dagens klimatmässigt mest bekymmersamma systemfel:
1. Det är billigare att göra fel. Sverige, EU och FN har alla antagit principen att förorenaren betalar, ”polluter pays principle”. Men på alltför många områden vet vi att det faktiskt är billigare att göra vad som ur klimatperspektiv är fel, än att välja det grönaste alternativet. Det är ofta dyrare att ta tåget än flyget, nästan alla miljömärkta produkter kostar mer än de konventionella och vid macken betalar man extra för att tanka förnybart i stället för fossilt.
2. Premier urholkar statskassan. Ibland, och utan självklar systematik, stimulerar regeringen gröna val genom olika typer av premier eller delfinansiering. Miljöbilspremie, supermiljöbilspremie, stöd för solceller, Klimatklivet… Dessa och många andra exempel visar hur vi med skattemedel stimulerar sådant som borde vara självklart. Stöden har en pervers logik; ju mer populära de blir, desto sämre är det för statskassan som antingen måste meddela att medlen är slut, eller tillföra pengar som egentligen skulle ha gått till annat.
Alltså: Bonus-malus! Fransmännen uppfann begreppet, som innebär att de allra bästa bilarna, på el och vätgas, får en rejäl bonus, gasbilar och laddhybrider något mindre, medan bilar med utsläpp över brytpunkten får en successivt ökande extraskatt, malus. Är systemet rätt utformat går det plus minus noll och vi slipper oron att omställningen dränerar statskassan.
Personbilar är inte unika. På samma sätt som politiken enats om bonus-malus för nya personbilar från den 1 juli 2018, bör vi enas om att använda instrumentet på andra håll, såsom:
Beteende. Oftast är det klimatmässigt värdefullt om fler åker kollektivt, och vi har faktiskt haft bonus-malus för beteendeval som stimulerar detta. När trängselavgifterna infördes i Stockholm, gick intäkterna från bilarna till att förbättra pendeltåg och bussar. Med riksdagens goda minne har det tyvärr förändrats, så att trängselavgifterna nu i stället finansierar nya motorvägar, vilket förstås inte kan räknas som bonus-malus för trafiken – men att ställa tillbaks bör inte vara omöjligt.
Tunga fordon. Regeringen har anslagit 350 miljoner kronor till eldrivna bussar. Om medlen i stället tagits från de smutsiga bussarna hade det varit lättare att inkludera även klimatsmarta gas- och etanolbussar, vilket man nu är rädd för eftersom det blir dyrt om många väljer dem. Inom kort kommer äntligen officiella utsläppsvärden för lastbilar, då bör bonus-malus införas även där.
Delningsekonomi. Det är klimatsmart att hyra och dela i stället för att äga själv, men sällan lönsamt. Det gör att exempelvis bilar bara används 5 procent av tiden; med en fördubblad andel behövs bara hälften så många bilar, klimatpåverkan minskar och mycket kapital för hushållen och gatumark för städerna frigörs. I dag har bilpooler 25 procent moms, medan limousiner och taxi har 6 procent – men att sänka momsen innebär förstås förlorade intäkter för staten.
Lösningen för att stimulera ökat delande är en bonus-malus, där vi för produkter och tjänster som lämpar sig väl för delning betalar något mer för att absolut få äga själv, något mindre om vi delar med andra. Allt som är oanvänt är ändå inte lämpligt att dela; tandborsten används till exempel inte ens 1 procent av tiden – fokus bör vara på sådant som är kapitalintensivt och har stor klimatpåverkan.
Ett uttryckligt syfte med att ha tuffa klimatmål är att vi därigenom tidigt gör den omställning som alla ska igenom, och att vi därmed får fördelar för näringslivet, attraherar investeringar och skapar fler gröna jobb. Alla dessa positiva effekter förstärks när vi vidgar instrumentet med premier för det gröna som finansieras av höjda avgifter på det grå till fler sektorer än enbart nya bilar. Tänk brett, tänk bonus-malus!
Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet
