Bombardier: Det ryms fler tåg på spåren

För drygt ett år sedan presenterade regeringen sitt 55-miljarderspaket för utbyggnad och upprustning av järnvägen. Fokus är på hur järnvägssystemet ska få mer kapacitet – så snabbt som möjligt.

För att nå dit behövs nya stambanor, fler mötesplatser, ökat underhåll och andra åtgärder men också innovativa lösningar av olika slag. Järnvägsgruppen vid KTH konstaterade nyligen (Ny Teknik 14 augusti 2013) att extralånga godståg kan öka kapaciteten med 50 procent, vilket dock kräver avsevärda investeringar i infrastruktur.

Det finns enklare och billigare sätt att få fram mer kapacitet. Ett sådant är att satsa mer på att optimera transportflöden. Det här är något som redan diskuteras på olika håll, bland annat i Trafikverkets och LKAB:s projekt för ”eco-driving” av malmtåg.

Separering av trafik efter tågens vikt, hastighet och antal stopp är också ett viktigt moment i planeringen av nya stambanor. Effektivare trafikstyrning nämns även som ett övergripande mål i Trafikverkets kapacitetsutredning.

Trafikstyrning handlar dock inte bara om visioner och om den framtida järnvägen. Även på dagens banor går det att nå betydande effektivitetsvinster genom investeringar i trafikstyrning och genom att bygga ut den svenska signalinfrastrukturen med utgångspunkt i befintlig teknik. Detta är både kostnadseffektivt och något som behövs för att klara de akuta behov som uppstått i och med ökningen i trafiken med 40 procent sedan 1990.

Lyfter vi blicken från de omedelbara behoven kan man till exempel konstatera att bara 200 av Sveriges 800 ställverk är datoriserade. När de efter hand uppgraderas blir det möjligt att göra driftsäkerheten ännu högre genom preventivt underhåll och utökad möjlighet till sammanställning och analys av driftdata.

Ett större tekniksprång tas med den gemensamma europeiska ERTMS-tekniken, som är både tillförlitlig och något så ovanligt som en europeisk teknologisuccé. I fjol såldes fler ERTMS-system utanför Europa än i vår världsdel.

När den mest avancerade teknologinivån inom ERTMS tas i bruk kan de funktioner som i dag hanteras med utrustning längs järnvägsspåret – alltså signaler och spårledningar för tågdetektering - via radio flyttas in i tåget ("brains on trains").

Det ger möjlighet till minskade investerings- och underhållskostnader även om det praktiska genomförandet på stambanor och regionalbanor ligger ett antal år framåt i tiden.

ERTMS nivå 3 öppnar också för anpassade säkerhetsavstånd mellan tågen. Effekten blir större kapacitet på befintliga spår.

Naturligtvis måste värdet av infrastruktursatsningar övervägas noggrant. Men signalinvesteringar utgör i regel bara 5-10 procent av järnvägens totala anläggningskostnad. Så Sverige kan både satsa mer på nya spår och underhåll och på att styra trafiken effektivare.

Klas Wåhlberg, vd, Bombardier Transportation Sweden

Thomas Bimer, Nordenchef, Bombardier Rail Control Solutions