”Automatisera på människans villkor”

När dammet efter valdebatterna har lagt sig kan politikerna blicka längre fram igen. Hur kan Sverige förbli ett bra land även under 2020-talet? Hur blir det med jobben och vad behöver göras mycket snart för att bädda för en god framtid?

Anders Wijkmans debattartiklar i bland annat Ny Teknik beskriver ett samhälle där automation hotar att göra allt fler människor arbetslösa. Oxford-forskarna Frey och Osborne har gått igenom 702 amerikanska yrkeskoder och bedömt hur sannolikt det är att ett visst yrke kan automatiseras någon gång i framtiden.

Sverige har ett liknande system, där till exempel målare har koden 714. Den förenklade bilden är att om datorer eller robotar kan utföra måleri så kan målaryrket automatiseras. Tolkningar av forskarnas arbete har lett till omfattande debatt, men är det positivt eller negativt att fler jobb kan automatiseras i framtiden?

Boston Consulting Group (BCG) beskrev tidigare i år hur världens industriländer under 2020-talet drabbas av befolkningsstrukturens effekter. Enligt BCG så kommer Sveriges största handelspartner Tyskland att 2030 sakna 27 % av den arbetskraft de behöver för fortsatt BNP-ökning. Sverige får ett litet överskott på 4 %, förutsatt att våra välutbildade och attraktiva ungdomar inte flyttar till välbetalda jobb i Tyskland eller Kina.

Statistiska Centralbyrån (SCB) visade 2009 hur försörjningsbördan ökar kraftigt framöver. Färre personer i arbete kommer att behöva försörja fler. Samtidigt ökar kunskapsbehovet i världen. Konsultfirman McKinsey spår att det redan 2020 kommer att saknas cirka 40 miljoner högskoleutbildade och 45 miljoner gymnasieutbildade på den globaliserade arbetsmarknaden.

Därför handlar valrörelsen 2030 kanske inte om arbetslöshet utan om hur vi skall klara av att locka yngre, äldre och internationell arbetskraft till våra tomma arbetsplatser, för att inte välfärdssystemen skall kollapsa.

I boken ”The End of Work” beskrev Jeremy Rifkin hur jordbruket och tillverkningsindustrin gått igenom enorma förändringar i form av mekanisering och automatisering. Han menar att varje rationaliserings-revolution lämnar efter sig människor som av olika skäl inte får utrymme i nästa utvecklingssteg.

På 1600- och 1700-talen protesterade man mot de nya, mekaniserade vävstolarna. På 1990-talet fylldes de svenska debattsidorna av tecknade bilder där industrirobotar bokstavligen kramade livet ur verkstadsarbetare. Skillnaden 2014 är att datorer börjar ta över beslutsfattande och andra ”mänskliga” egenskaper. Vårdrobotar lyfter försiktigt patienter, industriarbetare jobbar sida vid sida med samarbetsvilliga robotar och tåg utan mänskliga förare transporterar folk till jobbet.

Som många debattörer sagt så är vi inne i ett stort tekniksprång. Vår värld blir snabbt komplexare och mer automatiserad. Om vi tolkar språnget som en stor möjlighet så kanske teknik- och produktivitetsutveckling blir vår räddning år 2030 – arbetskraftsbristens år.

Kunskaper om hur ökade automationsnivåer kan förstärka människors fysiska och kognitiva förmågor blir avgörande för vårt välstånd. Sverige skulle kunna bli världsledande på utveckling av nya smarta och attraktiva arbetsplatser där människor och automation samarbetar. Det räcker en bit på väg, men vi behöver också höja kunskapsnivåerna och öka intresset från våra ungdomar att använda sina nya kunskaper och sin innovationsförmåga på de nya arbetsplatserna.

De flesta politiker verkar överens om vikten av utbildning, forskning och innovation. Fler av dessa kloka satsningar bör göras på kunskap om automation på människans villkor. Vi behöver satsa nu, det är bara 16 år till ”framtiden”, ungefär den tid det tar för en tjej eller kille att ta sig från första klass till högskolan. Vi behöver en konkurrenskraftig svensk industri 2030, låt debatten under det årets valrörelse handla om välfärd i stället för om arbetskraftsbrist!

Johan Stahre, Professor i Produktionssystem på Chalmers tekniska högskola

Källor:

Wijkman, A., Digitala hotet – Frågan som politikerna glömt bort, Göteborgsposten, 7/7 2014

Wijkman, A., Det blir inte fler jobb, Ny Teknik, 3/9 2014

Frey och Osborne, The future of employment: How susceptible are jobs to computerisation?, 2013

BCG, The Global Workforce Crisis – $10 Trillion at Risk, 2014

SCB, Sveriges framtida befolkning 2009–2060, 2009

McKinsey, The world at work: Jobs, pay, and skills for 3.5 billion people, 2012

Rifkin, J., The End of Work, 1995