Så blev trätorkningen effektiv

2017-04-27 06:00  

Idén om hur man skulle kunna torka virke både snabbare, mer energieffektivt och med högre kvalitet kom från Eric Björkman. Men det var i samarbete med Thomas Gustafsson vid Luleå tekniska universitet som metoden förfinades.

(Artikeln har korrigerats)

Erik Björkman har arbetat med virkestorkning sedan 1970-talet. Alltid med en tanke om att det borde vara möjligt att få bättre koll på hur mycket fukt som finns kvar i virket. Under åren har han därför testat flera olika metoder, men utan att lyckas helt.

Bakgrunden till att han har letat efter alternativ till den traditionella torkningen, där man utan avbrott blåser varm luft över virket, är att den torkar ut ytan alltför snabbt. Därmed bildas ett hårt skal som stänger inne den kvarvarande fukten i virkets kärna, vilket gör att torkprocessen både tar lång tid och drar massor av energi. Samtidigt bygger den upp spänningar i virket som gör att det riskerar att tappa i kvalitet.

– För ett antal år sedan fick jag en idé om att man borde torka träet i intervaller i stället. Genom att varva korta perioder med hög värme och längre perioder med avstängda fläktar underlättas fuktvandringen från virkets inre och ut mot ytan. Det leder till att torktiden förkortas samtidigt som el- och värmekostnaden sjunker, säger Eric Björkman på företaget Alent Dynamic.

Redan när Eric Björkman började testa sin metod visade den sig vara effektiv, men han var ändå inte helt nöjd. Framför allt ville han kunna styra torkprocessen med större exakthet. För att komma dit tog han kontakt med Thomas Gustafsson som är professor i reglerteknik vid Luleå tekniska universitet.

Thomas Gustafssons första insats var att ta fram modeller för hur fukt vandrar i trä. Eftersom Alent Dynamics intervalltorkning redan fanns installerad på ett antal sågverk kunde Thomas Gustavsson sedan testa hur väl hans beräkningar fungerade under verkliga förhållanden.

Professorn hade inga tidigare erfarenheter av trä när han inledde samarbetet med Eric Björkman. Han hade tidigare främst arbetat med reglerteknik inom processindustrin.

– Bland det första jag upptäckte var att tekniknivån inom virkestorkning var mycket låg jämfört med andra industrier. Nästa insikt var att trä är ett besvärligt material, säger Thomas Gustafsson.

Men ganska snart insåg han att det fanns stora möjligheter att effektivisera torkningen med hjälp av ett avancerat styrsystem. Genom att kombinera Erics grundidé med Thomas kunskaper inom styr- och reglerteknik lyckades de snart ta viktiga steg framåt.

Läs mer:

Läs mer: Skogens ”hårdvara” ska bli svensk bensin

– Gemensamt lyckades vi utveckla tekniken längre än vad jag trodde var möjligt. Nu kan vi styra torkprocessen med en nästan absolut exakthet, säger Eric Björkman.

Styrsystemet finns installerat i över 400 virkestorkar. ENligt Eric Björkna har var och en av dem kunnat minska sin elanvändning med 100 000 kWh per år.

– En lika stor vinst är att kvaliteten på det torkade virket blir betydligt bättre. Eftersom virket får vila upprepade gånger under processen byggs det inte upp spänningar i virket på samma sätt som vid konventionell torkning.

Under den tid som Thomas Gustafsson har samarbetat med Eric Björkman har han hittat flera nya forskningsutmaningar inom området.

– Just nu undersöker jag flera av dessa. Framför allt vill jag ta reda på om det går att tillämpa samma teknik för andra komplexa processer.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

 

Så fungerar metoden

Den stora nyheten med Alent Dynamics torkmetod är att man alternerar perioder med hög värme med perioder där virket får vila.

Poängen med det är att den inre fuktvandringen blir högre och ytan konditioneras och torkas växelvis. Det gör det lättare för den fukt som finns inne i träet att ta sig ut.

Genom att kombinera intervalltorkning med ett avancerat styrsystem kan fuktkvoten i virket mätas och processen stoppas i rätt tid.

Per Westergård

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer