Foto: Jörgen Appelgren

Robotikprofessorn Fredrik Bruhn ser en stark framtid med ai – präglad av tuffa val

Entreprenören och robotikprofessorn Fredrik Bruhn tycker att vi borde prata mycket mer om artificiell intelligens, för att tydliggöra vilka samhällsutmaningar vi kan ställas inför. Och han är inte rädd att börja från början. Allra första början.

Tommy Harnesk

Människan har existerat under 200 000 år av, i stort sett, linjär evolution.

– Att vi vet mycket mer i dag än förr beror inte på att vi blivit särskilt mycket smartare än våra förfäder, utan på att vi bygger samlad kunskap. Den mänskliga hjärnan utvecklas betydligt långsammare än vår ackumulerade kunskapsbas, säger Fredrik Bruhn, professor i robotik och avionik och grundare av ai-bolaget Unibap.

Och alldeles nyss, sett i ett historiskt perspektiv, inträdde vi i vad Fredrik Bruhn kallar den exponentiella tidsåldern.

Robotforskaren och entreprenören Fredrik Bruhn har fokus på att förse industrirobotar med artificiell intelligens och maskinseende. Men ai kommer att påverka allt i vårt samhälle, menar han. ”Till 2100 kan vi ha en fantastisk livskvalitet”, säger han – men ai kommer inte att lösa alla problem.

– Sedan 1960 fördubblas datorerna i beräkningskapacitet var artonde månad. Vid 2030 kommer ett enda chip att rymma lika mycket beräkningskapacitet som alla mänskliga hjärnor på jorden tillsammans, säger han.

Ska revolutionera industrin med ai

Unibap startade 2013. Sedan dess har fokus skiftat, från rymden till fabriker på jorden. Målet är att revolutionera tillverkningsindustrin genom att förse industrirobotar med artificiell intelligens och maskinseende.

En produkt som Unibap har utvecklat är IVS-70, ett processorkort där man byggt på en stereokamera och installerat ai-programvara. Den har testats under 2018.

I våras blev det också klart att Unibap kan lägga till amerikanska luftfarts- och rymdstyrelsen Nasa till kundlistan. Nasa Ames Research Center (ARC) köpte ett utvecklingssystem från Unibaps rymdmolnlösning Spacecloud. Samma system har tidigare levererats till det amerikanska flygvapnet samt FMV.

Cubesats, kubsatelliter, från Nasa. Det är i den här typen av satelliter som Unibaps Spacecloud-system kan användas.

En effekt av att beräkningskapaciteten ökar enormt är att de så kallade transaktionskostnaderna, ett begrepp från nationalekonomin, sjunker.

– Förr betalade du med koppar när du skulle köpa något, i dag swishar du bara. Det spar enormt mycket tid och energi jämfört med att släpa runt en vagn med koppartackor, säger Fredrik Bruhn.

Från muskelkraft till mental kapacitet

Artificiell intelligens, enligt Fred­rik Bruhn, är bara nästa steg i en utveckling som ersatt koppartackor med mynt, mynt med sedlar, sedlar med kontokort och kontokort med en app i telefonen. Men där tekniken hittills i princip ersatt muskelkraft, ersätter ai vår mentala kapacitet.

– En röntgenläkare som letar efter tumörer kanske kan jämföra 20 eller 30 röntgenplåtar. En dator kan jämföra en miljard plåtar i sin automatiserade bildanalys. Att ersätta koppartackor med en app är ju en sak, men om jag ersätter mina hjärnceller med ai, vad finns kvar av mig då? Vad ska jag använda min tid till? Vi kanske måste börja fundera lite över meningen med livet. Börja prata om de större filosofiska frågeställningar som tekniken för med sig.

Fredrik Bruhn. Foto: Jörgen Appelgren

Utvecklingen kommer att frigöra resurser i hittills oanad omfattning. Ge oss en historisk möjlighet att skapa en värld utan dess like, om vi bara ser till att göra det, med Fredrik Bruhns ord.

– Många människor har poten­tialen att få det väldigt bra. Vi kanske inte behöver jobba för att försörja oss. Eller så kanske vi behöver jobba ändå? Vi tenderar att definiera oss själva och varandra utifrån våra jobb och utbildningar, särskilt vi här i västvärlden, och jag tror att vi kommer ha det särskilt svårt att anpassa oss. Det är högst tveksamt om man kommer kunna göra den här omställningen utan en massa jämmer och elände. Det bekymrar mig att vi pratar så lite om detta.

Fredrik Bruhn menar att vi på 30 till 50 år fullständigt ska ställa om vårt samhälle.

– Heliga kor måste slaktas. Det är vi människor inte bra på enskilt, och vi är ännu sämre på det som grupp. Datorerna slår oss på område efter område, medan vi fortsätter vara ungefär likadana. Vår intelligens har knappt förändrats på 200 000 år, och nu ska vi mäta oss med något som utvecklas exponentiellt.

De flesta människor kommer ändå att klara omställningen, om vi ser till att anpassa utbildningssystemet i tid. Fredrik Bruhn exemplifierar med robotstyrd processautomation, RPA, som används för att automatisera affärsprocesser.

– Tror vi att det slår igenom, då kan vi lägga ner alla ekonomutbildningar. Vi kanske inte ska hålla på och utbilda folk som vi vet blir obsoleta.

Detta är vi bättre än ai på

På ett område är vi dock ännu överlägsna alla algoritmer: i förmågan till abstrakt tänkande, som stimuleras av ämnen som musik, konst och matematik.

– Skolan måste på ett helt annat sätt börja lyfta fram de här mjuk-hårda ämnena, som sätter ihop och kombinerar olika delar av hjärnan, säger Fredrik Bruhn.

Han uppskattar att vi har omkring 30 år på oss att reformera utbildningssystemet, och hela vårt sätt att tänka kring utbildnings- och yrkesidentiteter. Men även om vi genomför detta i tid kvarstår faktum att mänsklig intelligens, liksom nästan allt annat i universum, fördelar sig enligt normalfördelningskurvan.

Fredrik Bruhn beskriver den så kallade superintelligensen som ”när datorn kan fantisera” eller som ”filosofi uttryckt i matematik”.

– Ungefär tio procent av världens befolkning kommer inte att kunna delta i den nya ekonomin, och det finns risk att väldigt många kommer att fara väldigt illa. Vad händer med dem som blir överflödiga? Varför pratar vi inte om det?

Detta leder in på en annan farhåga: att ai kan bli ett kraftfullt vapen i händerna på odemo­kratiska regimer, terrorister och kriminella. Den kanske skarpaste varningen kom i vintras, då 26 forskare från ledande universitet, efter en workshop i Oxford gemensamt släppte rapporten ”Malicious Use of Artificial Intel­ligence”. Där identifierar forskarna en rad potentiella säkerhets­hot från ondsinta aktörer som använder ai-teknik.

Rapporten varnar för skräddarsydd politisk propaganda, automatiserad uppskalning av fake news, cyberintrång och phishingattacker, samt hackning av autonoma vapensystem och av uppkopplade bilar och smarta hem.

– Men det är ju inget nytt. AB Volvo är Sveriges största exportör av produkter med dubbel användning, alltså både civil och militär tillämpning. Deras lastbilar och bussar kan användas för att transportera krigsmaterial och soldater i krig.

Skillnaden mellan bussar och artificiell intelligens är i det här avseendet rent kvantitativ.

– Ai ökar möjligheten att ställa till elände exponentiellt, eftersom ai ökar möjligheten till allting exponentiellt. Det är ju svårare att öka antalet bussar eller soldater, än att öka antalet cyberintrång. Vi borde absolut diskutera hur ai kan användas i illasinnade syften, men vi borde också diskutera begreppet dubbel användning. Det kanske bör modifieras till exponentiell användning.

Ai ur ett filosfiskt perspektiv

Han menar också att vi bör definiera vad som är ett illasinnat syfte.

– Givet alla diskussioner kring valpåverkan, cyberattacker med mera, så kanske man borde börja diskutera att gräva av fiberkabeln till Ryssland. Isolera dem. Någonstans måste vi vara överens om hur vi ska skydda vår demokrati från att destabiliseras av ai-drivna cyberattacker. Om man nu tycker att vi har rätt och Ryssland har fel. Men de tycker naturligtvis att de har rätt. Som sagt, vi borde prata om de här sakerna.

– Så långt artificiell intelligens som, med mer eller mindre ädla motiv, används av människor. Men vad händer om vi utvecklar det många egentligen menar med ai, det vill säga en superintelligens som är medveten om sig själv och har egen agens?

Och är det över huvud taget en korrekt definition av tekniken?

– Superintelligensen uppstår när datorerna uppnår förmågan till abstrakt tänkande, till att tänka tankar som ingen annan har tänkt. Vad som skiljer oss från alla andra arter är förmågan att uppfinna något som inte finns inom vår egen sinnevärld per default. När vi har en ai-teknik som klarar det, då har vi en superintelligens, säger Fredrik Bruhn.

Fredrik Bruhn. Foto: Jörgen Appelgren

När kommer den?

– Det är inte säkert att det händer, men ska jag slå vad så tror jag att det kommer. Gissningsvis innan 2050. Redan i dag designas de nya datachippen av datachipp som redan är designade. Det behövs fortfarande människor för att producera dem, men inom överskådlig tid har vi helt självständiga tillverkningsenheter där datorer sköter allt från ax till limpa, och människor över huvud taget inte är inblandade i processen.

Vad händer om den kommer?

– Själva definitionen av superintelligensen är ju att den kan hitta på saker som vi inte kan föreställa oss. Men jag tror inte människan dör ut på grund av något som superintelligensen hittar på, det blir snarare på grund av någon ovanligt otrevlig epidemi i så fall.

Vilket är ditt worst case scenario?

– Om jag ska vara riktigt pes­simistisk… runt 2100 har vi förstört jorden så pass att den bara är beboelig på vissa ställen. Väldigt många människor kommer att behöva flytta på sig, och de kommer inte att be om lov. Det blir krig och jämmer och elände.

Och i bästa fall?

– Till 2100 kan vi ha en fantastisk livskvalitet där vi har kommit på bättre sätt att använda jordens re­surser, och låter maskinerna sköta det mesta av det tunga jobbet medan vi umgås med våra nära, läser, filosoferar eller vad vi nu vill göra. Men även då kommer vi ha problem med auktoritära re­gimer. Det finns inget som talar för att vi som art kommer att förändras särskilt mycket. De destruk­tiva beteenden vi har kommer att finnas kvar i 200 000 år till.

Entreprenör och robotprofessor

Namn: Fredrik Bruhn.

Ålder: 42 år.

Bor: Uppsala.

Verksamhet: Adjungerad professor i robotik och avionik vid Mälardalens högskola. Grundare och vd på Unibap.

Bakgrund: Växte upp i Dalarna, tog magisterexamen i atom- och molekylärfysik vid Uppsala universitet och lade fram sitt examensarbete för Nobelpristagaren i fysik, Kai Siegbahn. Därefter doktorerade han i miniatyriserad rymdteknik vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.

Under doktorandtiden gästforskade han på Nasas Jet Propulsion Laboratory i Los Angeles. Forskningen där inriktade sig på maskinseendesystem för studier av cellväxter ombord på internationella rymdstationen ISS, och på utveckling av uppblåsbara robotar för att utforska vädret på Arktis och Antarktis.

Var med och grundade ÅAC Microtec, som han har lämnat.

I fjol forskade han i USA, på ett Eisenhower Fellowship-stipendium, på vad som kommer att ske med ai, robotik och automation de kommande 30 åren. Huvudfokus låg på sociologiska, demografiska och juridiska aspekter av utvecklingen.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer