Foto: Tobias Ohls

Framtidens odlingsteknik: Så grönskar det inomhus

2020-02-13 06:00  

Svenska Grönska har byggt en av Europas största vertikala odlingar i Huddinge, söder om Stockholm. Bakom succén finns egenutvecklad teknik för allt från ljusrecept till vattensystem.

Ania Obminska

Vi kommer precis efter förmiddagsleveransen. I den tropiskt varma odlingslokalen, med kapacitet för 1,3 miljoner plantor per år, har örter och sallader skördats och plockats. Nu är det dags för en ny sådd.

Grönska grundades 2015 av Natalie de Brun Skantz, Petter Olsson och Robin Lee. Efter nästan fyra år av försök, utveckling och försäljning i liten skala kom de i januari förra året i gång på all- var med sin storskaliga vertikala odling i Huddinge, söder om Stockholm. Enligt bolaget ska det vara en av Europas största i sitt slag.

En viktig fördel med att odla på höjden i stadsmiljö är att det kapar transportbehovet rejält, säger Natalie de Brun Skantz, som är ekonomi- och marknadschef. Salladen, broccoliskotten, rädisorna och allt det andra som växer härinne behöver inte färdas några längre sträckor efter skörd.

– Vi befinner oss mycket närmare den som ska äta vår produkt än vad många andra producenter gör. Många gånger kommer sådant vi odlar annars från södra Europa. Ibland flygimporteras det. Så i stället för att transportera, importera, packa om och transportera igen kan vi kapa i leden och leverera våra produkter direkt till exempelvis matbutikerna, förklarar hon.

Storskaliga vertikalodlingar i stadsmiljö kan kapa transportbehovet rejält, säger Natalie de Brun Skantz, medgrundare av Grönska. Foto: Tobias Ohls

Både i Sverige och globalt har en mängd bolag under de senaste åren bestämt sig för att satsa på storskaliga, vertikala inomhusodlingar. Ett viktigt skäl till det är teknikutvecklingen, och framför allt de förändringar som har skett kring led-belysning.

– Led-belysningen har varit helt avgörande, att priset på den har gått ner och att dioderna har blivit mer effektiva. De lampor vi använder i våra odlingar är inte längre så varma att de riskerar att skada plantorna, säger Natalie de Brun Skantz.

Grönska jobbar med egenutvecklad teknik, för allt från kretskort till belysning och ljusrecept.

Vi har valt en slags mellanväg, där vi jobbar med ett ljus som fungerar bra för flera olika slags plantor.

I bolagets begynnelse satt grundarna själva i en källare och lödde ihop dioder och lampor. I dag har de underleverantörer som sätter ihop utrustningen, som bland annat gör det möjligt att anpassa färg och våglängd efter planta.

– Teoretiskt sett går det att nörda ner sig totalt i vilket slags ljus en viss slags planta behöver, att skapa skräddarsydda recept för var och en. Vi har valt en slags mellanväg, där vi jobbar med ett ljus som fungerar bra för flera olika slags plantor. Vi använder olika ljusrecept, det vill säga våglängder, men framför allt fokuserar vi på energieffektiva ljusrecept som passar många plantor, berättar Natalie de Brun Skantz.

Grönska har valt en slags mellanväg för sina ljusrecept, så att de passar olika slags plantor. Foto: Tobias Ohls

Det mer energikrävande blåa ljuset gör plantorna mer robusta, men kan också framhäva den röda färgen i vissa salladstyper. Det mindre energikrävande röda ljuset är bra för rotbildning.

Många frågar Grönska om hur mycket energi de använder jämfört med annan slags odling. Bolaget uppger att det här är mer energieffektivt än att odla sallader och örter i växthus, åtminstone på våra breddgrader.

Eftersom det blåa ljuset kräver mer energi är Grönska mer sparsamma med det. Bolaget försöker också jobba resurseffektivt genom att vända på dygnet, så att plantorna upplever natt när vi andra har dag, och tvärtom. Det blir ett sätt att parera mot när vi andra använder mest energi.

Belysningen påverkar inte bara plantornas utseende, utan också dess näringsinnehåll, smak och lukt. Grönskas basilika doftar till exempel väldigt starkt, och är dessutom mycket smakrik. Deras timjan doftar inte lika mycket, men en liten tugga räcker för att det ska bränna till på tungan. Koriandern är desto mildare.

Grönskas tre grundare, från vänster Robin Lee, Petter OIsson och Natalie de Brun Skantz. Foto: Tobias Ohls

En viktig fördel med inomhusodling är att den inte behöver ta någon hänsyn till vare sig väder eller säsonger. Örterna, salladen och kålen kan växa här, året runt, och tekniken gör det möjligt att övervaka och kontrollera plantornas välmående minutiöst och på distans. Med sensorernas hjälp kan inomhusodlingarna också skötas på ett smartare sätt.

– Vi mäter hela tiden temperatur, ph, ljusstyrka och luftfuktighet. Sedan skickar vi vissa plantor till labbet för att undersöka deras näringssammansättning. Där vet vi att det går att göra mycket mer, säger Natalie de Brun Skantz.

Bolaget uppger också att det egenutvecklade och automatiserade bevattningssystemet gör att Grönska använder 95 procent mindre vatten för att få fram en färdig sallad än om det hade skett i frilandsodling.

– Vi jobbar hela tiden i slutna kretslopp. Inget vatten går till spillo, utan det vatten som vi använder är det vatten som plantorna tar upp, berättar Natalie de Brun Skantz.

Att vidareutveckla ai och fortsätta automatisera processerna för att bli ännu mer effektiva ligger högt på Grönskas agenda. Bolaget har redan samlat på sig en stor mängd data, och vill enkelt kunna dra slutsatser och analysera det som kommer fram, bland annat för att utveckla mer näringsrika plantor.

– Vi tittar också mycket på styrsystem och appar för att förenkla driften, göra vissa arbetsmoment lättare och mer ergonomiska med teknikens hjälp, berättar Natalie de Brun Skantz.

Led-utvecklingen har varit en avgörande pusselbit för Grönska. Belysningen har aldrig varit så prisvärd och effektiv som nu. Foto: Tobias Ohls

Allt kan inte produceras i en vertikal odling i stadsmiljö, men väldigt mycket, säger hon. Eftersom bolaget vill få ut en viss mängd plantor per kvadrat har grundarna valt att lägga fokus på att odla sköra saker som vi konsumerar mycket av, och som annars skulle transporteras längre sträckor. Därför blir det också framför allt mycket örter och sallad. Jordgubbar odlas också, men i liten skala. Längre fram hoppas Grönska även på paprika, gurka och tomat.

Att odla mer mättande saker, som exempelvis potatis och rotfrukter, vertikalt och inomhus är dock inte en del av bolagets tänkta framtidsscenario.

– Potatis växer ganska bra i kallt klimat och går att lagerhålla. Då finns det en poäng med att fortsätta odla det på friland, precis som med morötter och andra rotfrukter, säger Natalie de Brun Skantz.

Forskare: Vi kan inte odla allt så här

Det är framför allt två saker som har bidragit till att allt fler har börjat rikta fokus mot storskaliga vertikala inomhusodlingar i stadsmiljö. Den ena är att medvetenheten om hur livsmedelsproduktionen påverkar vår omgivning har blivit större. Den andra är att framför allt ledbelysningen har blivit mer effektiv, lättillgänglig och prisvärd.

– Så småningom började det handla inte bara om själva produktionen av livsmedel, utan också om att miljöpåverkan främst ligger på transporten från butiken till konsumenten. Därför har man börjat försöka lägga livsmedelsproduktionen närmare konsumenten, förklarar Beatrix Alsanius, professor vid Institutionen för biosystem och teknologi på Sveriges lantbruksuniversitet, till Ny Teknik.

Beatrix Alsanius, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Men något hon saknar i debatten är vilket behov de här odlingarna faktiskt fyller. Plantorna staplas ovanpå varandra i hyllsystem, vilket är en stor fördel. Det gör att du kan producera stora mängder av vissa slags växter på en ganska begränsad yta, och i lokaler som annars kanske inte skulle användas, enligt Beatrix Alsanius.

– Men jag tror att vi behöver ställa oss frågan: Vad är ändamålsenligt att odla så här?

I dagsläget är det framför allt örter och sallader som växer vertikalt och når konsumenterna. Det kan vara ett välkommet tillägg till vår diet, men inget som mättar eller täcker våra essentiella näringsbehov.

Det är visserligen inte vettigt att odla till exempel sojabönor eller potatis vertikalt. Det är mer effektivt att göra på fält, menar Beatrix Alsanius. Men mångfalden i vertikala odlingar behöver öka, anser hon.

– Ändamålet med vertikala odlingar är inte att få fram några gröna blad, utan att skapa en hållbar livsmedelsförsörjning för staden. Då måste man börja anta ett mer holistiskt perspektiv och försöka integrera den här pusselbiten i ett större system.

En fördel med vertikala odlingar är att det blir enklare att kontrollera hur de växer och mår jämfört med konventionell odling, menar många bolag som sysslar med den här metoden. Inte minst om man tar hjälp av sensorer och ai, och följer sådant som ph, halten växtnäring och vattenanvändning kontinuerligt.

Du kan aldrig undgå smittor helt.

Dagens övervakningsmöjligheter har dock sina begränsningar. De räcker till exempel inte för att förhindra att plantor blir sjuka, enligt Beatrix Alsanius.

Det finns ett antal växtsjukdomar som är predestinerade för den här typen av odlingssystem. Det är mer eller mindre oundvikligt att någon vertikal odling kommer att drabbas, säger hon.

– Du kan aldrig undgå smittor helt. Vertikalodlingen sker i ett slutet rum, men det är inte sterilt och växterna är inte sterila. Och ett cirkulärt system ställer högre krav på exempelvis välfungerande tekniker för vattenrening.

Det finns lovande sätt att försöka detektera sjukdomsangrepp i ett tidigt stadium, genom till exempel bildanalys. Men ansatserna har hittills varit få och teknikerna tillämpas ännu inte i någon större utsträckning.

Fakta: Här växer framtidens odling fram

Vad har Ikea gemensamt med Amazongrundaren Jeff Bezos och it-entreprenören Niklas Zennström? Alla tre är övertygade om att teknik har en viktig roll att spela när det gäller att utveckla en mer stadsnära, säsongsoberoende och hållbar matproduktion.

Ny Teknik listar några av den växande flora av bolag som utvecklar nya lösningar för odling i bergrum, tidigare fabriker – eller direkt på golvet i livsmedelsbutikerna. Här är bolagen som tror att ai, sensorer och molnteknik kan vara nyckeln till en mer hållbar odling.

Odlingar i containrar ska göra Ikea självförsörjande på sallad. Det är möbeljättens mål med ett projekt som dragit igäng i Sverige. Foto: Bonbio

Ikea odlar sallad i container

I slutet av 2018 sjösatte möbeljätten ett projekt med hydroponisk odling i containrar utanför två svenska varuhus. Grönsakerna odlas vertikalt, i fyra våningar, i ledbelysta, sensorutrustade containrar som är 30 kvadratmeter stora. Anläggningarna producerar 18 kilo sallad om dagen.

I ett första skede serveras grönsakerna i personalmatsalarna, men förhoppningen är att salladen på sikt även ska nå varuhusens kundrestauranger. Målet för Ikea är att bli självförsörjande på sallad. Men vägen dit är lång. Kedjan förbrukar nämligen drygt 10 ton sallad per dag globalt.

Urban Oasis är den svenska startupen som vill förvandla ett bergrum i Stockholm till en grönskade oas. Foto: Urban Oasis

Urban Oasis ska få bergrum att grönska

Det unga Stockholmsbolaget är ett av flera startupbolag som satsar på hydroponisk vertikalodling inomhus. I dag odlar Urban Oasis mikrobladgrönsaker som sallad, grönkål och pak choi på en yta om 60 kvadratmeter i ett bergrum i Liljeholmen i Stockholm. Grönsaker levereras bland annat till Hemköp City och Ica Maxi Haninge i Stockholm.

Under 2019 är planen att vidareutveckla odlingsanläggningen i Liljeholmen, samt satsa mer på användningen av artificiell intelligens för att optimera resursanvändning.

Optima Planta är Uppsalabolaget som vill använda algoritmer för att ständigt förbättra odlingarna. Foto: Lennat Söh/Optima Planta

Optima Planta planterar med kod

Uppsalaföretaget använder maskininlärning och optimeringsmodeller för att odla grönsaker som spenat, wasabi och basilika utan vare sig solljus eller jord. Systemet, som är under utveckling, består av aeroponiska, wifi-uppkopplade odlingsmoduler med ledbelysning som samlar in data i realtid om fukt, temperatur och ph-värden, till exempel.

I början av 2019 ska modulerna börja betatestas av odlare. Längre fram är målet att erbjuda optimeringsmodeller för flera olika grödor via en mobilapp.

Den tyska startupen Infarm bygger uppkopplade odlingsboxar för butiker och varuhus. Foto: Infarm

Infarm tar salladen till molnet

Berlinbaserade Infarm har utvecklat ett modulärt system med hydroponisk odling som ställs ut direkt i livsmedelsbutiker.

Odlingssystemen är uppkopplade till molnet, och fjärrövervakas av Ingrams inställda. Över 50 000 datapunkter samlas in för att optimera odlingen, enligt bolaget.

I dag samarbetar Infarm med 25 stora livsmedelskedjor i Europa, däribland Mark & Spencer, Metro och Edeka. 2019 tog Infarm in motsvarande drygt 946 miljoner kronor i en investeringsomgång. Bland bolagets nya ägare finns riskkapitalbolaget Atomico, startat av Skypegrundaren Niklas Zennström.

Plentys jätteodlingar charmade Amazongrundaren

San Francisobolaget Plenty bygger anläggningar för hydroponisk vertikalodling i större skala. Grödorna, bland annat sallad och senapskål, tas fram i drygt 6 meter höga, ledbelysta odlingstorn.

Bland företagets investerare märks tech-profiler som Amazongrundaren Jeff Bezos och Eric Schmidt (genom venture capital-firman Innovation Endeavors).

Grönsakerna som Plenty odlas säljs bland annat hos utvalda Whole Foods- och Safewaybutiker i städer som San Francisco och Oakland på den amerikanska västkusten.

]

Badia Farms ska förse Dubai med grönt

Höga temperaturer och brist på regn gör storskalig, konventionell odling omöjlig i länder som Förenade Arabemiraten. Dubaibaserade Badia Farms är ett av flera bolag som satsar på vertikalodling inomhus i landet.

Bolaget använder led-belysning, skräddarsydda näringslösningar och datainhämtning via sensorer för att göra odling så effektiv som möjligt. Just nu fokuserar Badia Farms på bladgrönsaker, men målet är att också kunna odla växter som tomater, meloner och chilipeppar, till exempel.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer