Studie: Ökad dödlighet i covid-19 inte kopplat till språk

2021-09-06 07:16  
"Vi måste ta reda på varför minoriteter eller utrikesfödda i större utsträckning dör", säger Siddartha Aradhya vid Stockholms universitet. Arkivbild. Foto: Claudio Bresciani/TT

Utrikesfödda har drabbats hårdare av pandemin. Men att det skulle bero på sämre kunskap i svenska eller svårigheter att ta till sig information förklarar inte den högre dödligheten, enligt en ny studie. "Det är tydligt att det inte är språket som gör att det blir så här", säger en av forskarna, Siddartha Aradhya.

Tidigt under covid-19-pandemin kom indikationer på att viruset slog hårdare mot vissa grupper i samhället – både utomlands och i Sverige. Studier har visat på att faktorer som lägre utbildning, lägre inkomst och trångboddhet skulle kunna förklara varför det bland utrikesfödda finns en högre dödlighet.

I vissa fall har även bristande språkkunskaper eller brist på insyn i hur vissa samhällssystem fungerar lyfts fram som potentiella bidragande orsaker.

– Att man då inte skulle förstå restriktionerna eller missuppfatta de restriktioner som gäller. Eller att man inte förstår hur sjukvårdssystemet fungerar och hur man kommer i kontakt med sjukvården när man blir sjuk, säger Siddartha Aradhya, forskare i demografi vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, och fortsätter:

– Och det är problematiskt eftersom att inga av de påståendena har kunnat bevisas genom empirisk data, säger han.

Läs mer: Efter covid – nu vill Moderna stoppa hiv med mRNA-vaccin

"Inte tillräckligt"

Studien från Stockholms universitet pekar på att språkbrister inte kan förklara varför utrikesfödda har varit mer utsatta eller har en högre dödlighet. Inte heller kan eventuella bristande kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet ses som en förklaring.

Forskarna har jämfört personer som lever i par där båda är födda i ett annat land, par där en är utlandsfödd och par där båda är födda i Sverige.

– Ett intressant resultat vi har fått fram är att svenskfödda som är tillsammans med någon som är utrikesfödd också har en högre dödlighet. Det som detta visar är att det inte finns någon genetisk skillnad, säger Siddartha Aradhya.

Läs mer: Forskare: Därför är deltavarianten så smittsam

Under pandemin har myndigheter, däribland Folkhälsomyndigheten, översatt information om covid-19 till olika språk för att nå så många som möjligt. Det är bra, anser han.

– Att översätta information är grundläggande. Men det kommer inte att lösa själva problemet. Det är tydligt att det inte är språket som gör att blir så här om man tittar på det vi har kommit fram till. Att översätta till olika språk är inte tillräckligt, säger han.

Går att ta reda på

Så vad är det då som gör att skillnader uppstår? Att vissa drabbas hårdare än andra? Det är fortsatt svårt att säga – men inte på något sätt omöjligt att ta reda på.

– Hur vi traditionellt sett på ojämlikhet kanske inte kan appliceras på den här pandemin. Det kan finnas andra typer av ojämlikhet som har uppenbarat sig i och med covid-19-pandemin.

Vi behöver bara gräva lite djupare, enligt Siddartha Aradhya

– Vi behöver titta mer på risken för att utsättas för viruset. Det vi kan se är att det mycket handlar om hur man exponeras.

Det är viktigt att ta reda på fakta. Att använda sig av ogrundade antaganden anser Siddartha Aradhya är problematiskt.

– Det är ganska farligt. Det kan leda till stigmatiseringar av vissa grupper. Vi måste ta reda på varför minoriteter eller utrikesfödda i större utsträckning dör.

Fakta: Så genomfördes studien

Studien har tittat på om brist på kunskaper i svenska eller bristande kunskap om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet kan vara en förklaring eller en faktor till en högre dödlighet i covid-19 bland utrikesfödda.

Forskarna har använt sig av registerdata från bland annat SCB. De som ingår i urvalet är personer som är 30 år eller äldre som har en sambo. Även den personen över 30 år.

3 963 356 individer studerades. Av dem var 18,5 procent utlandsfödda.

Studien genomfördes under perioden 12 mars 2020 fram till 23 februari 2021.

Källa: Stockholms universitet

Malin Johanson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer