Esrange kan bli center för småsatelliter

2018-05-09 16:08  

I regeringens nya rymdstrategi finns förslag om att bygga en testbädd för raketteknik och modernisera rymdlagen. Men vikten av internationella samarbeten borde ha lyfts fram mer, säger Martin Velander på GKN Aerospace.

På onsdag förmiddag presenterade rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S) till slut regeringens försenade nationella rymdstrategi, som ska bidra till att stärka Sveriges rymdverksamhet. Bland förslagen finns en utveckling av rymdbasen Esrange i Kiruna. Basen kan bli en internationell testanläggning för exempelvis Marslandare och återanvändningsbara raketer.

– Esrange moderniseras och en uppgradering för att bygga en testbädd för raketteknik ska övervägas. En sådan kan i nästa steg utvecklas för att möjliggöra uppskjutningar av framför allt mindre satelliter i omloppsbana runt jorden, sade hon under pressträffen på Rymdstyrelsens i Solna.

Rymdverksamheten ska också bidra till att uppfylla de globala hållbarhetsmålen. Här handlar det framför allt om satelliter med jordövervakningssystem, som enligt Helene Hellmark Knutsson är helt centrala för miljö- och klimatobservation.

– Data som de här systemen tillhandahåller ger oss möjligheter att upptäcka förändringar på ett väldigt tidigt stadium, till exempel vad gäller temperaturförändringar eller havsytans nivå. Satelliter kan också ge oss bättre möjligheter att undersöka stora skogar, att hålla koll på vattenkvaliteten i sjöar och där vi får vårt dricksvatten. Med hjälp av dem kan vi också förbättra miljön genom en effektivare användning av naturresurser och mark.

Gammal rymdlag

Ett annat förslag i strategin är att se över dagens rymdlag, som har gällt ända sedan 1982. Med nya, moderniserade, regleringar skulle den svenska rymdnärvaron, de internationella samarbetena och möjligheterna för privata investeringar i rymdverksamhet kunna öka, tror regeringen.

Martin Velander, affärsområdeschef rymd på GKN Aerospace Engine Systems i Trollhättan, lyssnade på presskonferensen. Han tycker att strategin är lite vag.

– Jag hade hoppats på en större tydlighet, med utpekade områden där regeringen vill förstärka med resurser. Som representant för den svenska rymdindustrin hade jag velat höra mer konkret om Sveriges delaktighet i det internationella samarbetet inom ESA, säger han till Ny Teknik.

Han kan inte heller utläsa vilken riktning strategin tar i nästa steg.

– Det saknas löften om finansiering och åtaganden. Det är positivt att det har kommit en strategi. Det är många som har väntat på den. Men jag tycker inte riktigt att den tar hand om frågan att stärka den svenska rymdverksamheten. Jag hade gärna velat se mer om internationella samarbeten, om att skapa innovation och konkurrenskraft den vägen. Det är sådant som gör skillnad för oss inom industrin.

Styrkan i en rymdstrategi

För att Sverige ska ha en fortsatt stark roll inom rymdforskning och rymdverksamhet krävs det att alla drar åt samma håll och det gör man med en gemensam strategi, sade Olle Norberg, generaldirektör på Rymdstyrelsen under pressträffen. Han välkomnade därför regeringens initiativ. Men Olle Norberg hade också hoppats på fler konkreta förslag när det gäller just Esrange, säger han strax efteråt till Ny Teknik

– Regeringen har nu tydliggjort vilka områden som det ska bli mer gjort inom. Det är inte så att de vill byta kurs, utan de poängterar vad som är viktigt och vad vi ska jobba med. Det är många saker som vi redan gör, men det blir tydligt nu att det inte bara är Rymdstyrelsen som ska jobba med de här frågorna utan också andra myndigheter. Det är framför allt det som är styrkan med en nationell rymdstrategi, att det inte bara berör Rymdstyrelsen utan fler myndigheter och flera departementet.

– Vi kommer att behöva samverka mer med andra. De andra förväntas också ta emot oss, och föra en dialog med oss om hur vi ska använda skattemedel på ett optimalt sett. Med Vinnova kommer det att handla om industrisatsningar och med Vetenskapsrådet kommer det att handla mer om forskning. Myndigheterna behöver få höra att det här är viktigt, om regeringen säger att samverkan ska prioriteras, då gör vi det.

Att modernisera rymdlagen behövs verkligen, säger Olle Norberg. Sverige var ett av de första länderna som skaffade sig en rymdlag och den är gammeldags, tycker han.

– Det kommer definitivt behövas för att kunna genomföra satellituppsändningar från Esrange. Det finns inget i lagen som stöttar detta i dag. Hur vi hanterar rymdskrot är inte heller tydliggjort i lagen, eller att Sverige vill minska rymdskrotet. Det är bättre att sådant tydliggörs, vad Sverige vill. Det här är frågor man inte tänkte på när rymdlagen först kom till.

Den nationella strategin ska nu behandlas i riksdagen.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt