RYMDEN
Sverige stöttar nytt rymdavtal – ”Viktigt att de här principerna stadgas”
Nära 40 länder ställer sig bakom regler för fredlig utforskning av rymden – men varken Kina eller Ryssland har skrivit under. Nu har Sverige anslutit sig till Artemisavtalet.
Publicerad
Uppdaterad
Annons
Rymden är i ropet och allt fler nationer och företag siktar på att ta sig ut i det okända. Exempelvis vill Nasa åter sätta människan på månen i och med Artemisprogrammet.
Nasa har i samband med detta också tagit fram ett särskilt avtal som nationer kan ställa sig bakom. Avtalet handlar om fredlig utforskning av rymden, öppenhet kring aktiviteter, att dela med sig av data samt att hjälpa varandra i krissituationer. Avtalet är dock inte bindande.
Redan 2020 skrev de första åtta länder på Artemisavtalet och sedan dess har 30 fler underskrifter samlats in. Den 16 april 2024 blev Sverige det senaste landet att sluta upp bakom det.
– Det är just principerna om öppen data och öppen information som är viktiga för Sverige som teknik- och forskningsnation. Om svenska forskare kan få tillgång till data som kommer från olika aktiviteter som utförs i rymden så är det viktigt för Sverige, säger Mats Persson, Sveriges utbildnings- och rymdminister, till Ny Teknik.
Mot månen och vidare
Artemisavtalet syftar till stor del att påminna om och befästa det som står i Rymdfördraget från 1967. Även andra överenskommelser från 60- och 70-talet nämns i det nya avtalet.
Anledningen till att det nya avtalet tagits fram är för att mycket har hänt i rymden sedan dess. I dag används rymden av fler aktörer och för fler ändamål.
Annons
– Avtalet fastställer principer för hur vi ska ta oss an det nya i rymden. Exempelvis, om eller när vi kommer att komma till planeten Mars eller ha en permanent verksamhet på månen, säger Mats Persson.
En viktig punkt i avtalet är att bruka rymden fredligt. Exempel på motsatsen kan innebära att störa ut, eller helt förstöra satelliter men också att annektera markområden på andra himlakroppar.
– Det finns tendenser att länder vill använda rymden utifrån onda avsikter och då är det viktigt att de här principerna stadgas. Det handlar om främmande makter som vill exploatera Sverige och andra länder, säger Mats Persson.
Allt fler länder vill ha en närvaro i rymden. Kina har till exempel skickat flera rymdsonder till månen och Mars, har en egen rymdstation och likt USA planer på att sätta människor på månen inom kort. Även Ryssland har rymdplaner, även om de inte varit lika framgångsrika med sina satsningar som Kina.
Varken Ryssland eller Kina har skrivit på avtalet, är det dessa länder du tänker på?
– Det återstår att se. Men det vi kan konstatera är att det är europeiska länder, nordamerikanska länder men också asiatiska länder så som Japan som har skrivit under avtalet. Det visar att demokratiska länder med en västerländsk syn på människan och världen nu tar ett större ansvar för att skapa ordning och reda och för fred, vetenskap och innovation, säger Mats Persson.
Hundratals miljoner för en ny svensk astronaut
På frågan om det finns planer på att satsa mer på rymden i och med att Sverige skrivit på det här avtalet svarar Mats Persson att det inte är en slump att Sverige skriver på avtalet nu.
– Till exempel har vi haft en svensk astronaut på internationella rymdstationen och det här är en följd av att vi de senaste åren engagerat oss mer i rymdfrågor och ser det som en strategiskt viktig fråga för Sverige, säger han.
Annons
Marcus Wandt genomförde under drygt två veckors tid många olika forskningsprojekt på rymdstationen ISS. För den resan behövde Sverige betala hundratals miljoner kronor. Även det privata näringslivet, bland annat Saab, sponsrade resan.
Syftet med rymdvistelsen var forskning och att sätta Sverige på kartan. Både Mats Persson och Anna Rathsman som är generaldirektör för Rymdstyrelsen har tidigare lyft fram att få fler unga att intressera sig för naturvetenskap och rymdfrågor varit en stor drivkraft bakom resan.
Men det finns kritik mot satsningen. I en debattartikel i Ny Teknik skriver till exempel Rolf Hallencreutz, ordförande i rymdföretaget AAC Clyde Space, att:
”Ska Sverige bli en ledande rymdnation måste satsningar ske på områden där rymdteknik ger nytta nu och inte bara i en avlägsen framtid. Extremt dyra projekt som att skicka någon till internationella rymdstationen är inte det optimala för en liten rymdnation som Sverige”
Var en ny astronaut rätt väg att gå för att stärka den svenska rymdindustrin?
– Det är klart att det här har inneburit en stor skjuts fram för den svenska rymdindustrin och jag ser det som en viktig investering. Och jag är övertygad om att de (svenska bolag, reds anm) redan nu ser och i framtiden kommer se att de vinner på det, säger Mats Persson.
Arbetas ”intensivt” på ny rymdlag
Utöver Artemisavtalet och internationella överenskommelser har också Sverige en egen rymdlag. För några år sedan diskuterades en uppdatering av lagen från 1982, men än så länge har lagen inte drivits igenom. Mats Persson berättar att de jobbar “intensivt” med en rymdlag och ska presentera en sådan “så snart som möjligt”.
