Volvos elmotorer blir inga ”supermaskiner”

2020-10-09 06:00  

Ett måste för att hålla Volvo konkurrenskraftigt. Enligt utvecklingschefen Henrik Green är egenutvecklade elmaskiner en livsviktig kompetens. Men räkna inte med att Hisingen ska bygga "supermaskiner".

Vad händer med en tillverkare som går igenom ett paradigmskifte och vad för historia är det som ska skrivas efter det att man avslutat ett kapitel?

För Volvo, som på mindre än ett decennium har skiftat mål och satt av i ny riktning, är det intressanta frågor. Och en sak som Volvo har landat i är att det finns en nyckelkomponent som krävs för att företaget ska hålla sig relevant som biltillverkare framöver.

– Förespeglingen för tre-fyra år sedan var att man skulle kunna köpa en ”off the shelf”-lösning, men för 1,5-2 år sedan nådde vi till slutsatsen att elmaskinen är en nyckelfaktor i elbilen. Vi behöver skapa kompetens och förståelsen själva och hur vi ska kunna styra tekniken med mjukvara, säger Henrik Green, utvecklingschef på Volvo Cars.

Verkningsgraden blir det viktigaste

Henrik Green säger att Volvo tog beslutet att satsa på egenutveckling för att försäkra sig om att de kan få tag i motorer som uppfyller de specifika krav man vill ha. Den här insikten är inget vi får se i Volvos första elbil, XC40 P8. Nej, i den är det Siemensmaskiner som sitter under skalet.

– Vi har satt igång utvecklingen, men i den första generationens elbilar som vi ser i XC40 är mycket en leverantörsprodukt. Men om två år kommer vi med vår egen SPA2-plattform och där blir det egna maskiner, säger Green.

Siemens Valeo-motor i XC40 P8 Recharge. Foto: Sören Håkanlind

SPA2 är namnet på Vovlos kommande modulära plattform för större bilar. Det är en vidareutveckling av SPA-plattformen (Scalable Product Architecture) som kom 2014.

Elbilen XC40 P8 är byggd på plattformen CMA, Compact Modular Architecture, som togs i drift 2017 i och med lanseringen av XC40.

Så om elmotorer är en nyckelfaktor och en oerhört viktig komponent i framtiden – hur kommer då Volvos motorer att vara, vad är det som blir fokus?

Läs mer: Nya batterilabbet ska säkra Volvos elektriska framtid

Henrik Green ser en sak som väldigt tydligt – överdriven accelerationsprestanda är inget man kommer lägga krutet på.

– Den mest avgörande delen är verkningsgrad eftersom den har en direkt påverkan på räckvidd. Så jag skulle säga att effektiviteten är vår främsta parameter i sammanhanget. Sedan har vi ett hållbarhetsperspektiv. Jag kan direkt säga att vi inte ska vara med i maxeffekt-racet. Andra får syssla med elmaskiner på över 1 000 hästkrafter.

Utvecklar elmaskinen själva – men inte säkert att Volvo bygger den

Utvecklingschefen säger att Volvo endast kommer utveckla en enda typ av maskin och ser det inte som ett alternativ att ta fram en hel palett med olika alternativ. Det oavsett om de ska användas i elbilar eller laddhybrider.

Henrik Green säger att det som snarare blir definierande är hur plattformen ser ut. I dagsläget används två olika lösningar beroende på om det är CMA eller SPA. Men framöver kommer en och samma användas.
– Jag skulle säga att jag ser olika effektnivåer och vi kommer inte ha användning för olika varianter på samma effektnivåer. Jag tror vi pratar om två-tre olika nivåer. Det jag kan se är att de är mer plattformsberoende och jag ser inte att en och samma plattform skulle behöva flera olika koncept, säger han.

Även om Volvo vill etablera sig som en elmotorutvecklare innebär det inte att företaget nödvändigtvis kommer att tillverka maskinerna själv, enligt Henrik Green.

– Produktionen är mindre strategisk. Vi kan tänka oss att vi gör det själva, att någon annan i gruppen (Geelykoncernen, reds anm) gör det eller kanske tredje part. Men om vi gör, låt oss säga en 150 kW-maskin själva, så ser vi självklart att vi ska försöka sprida den inom gruppen.

Läs mer: Så hade Polestar kunnat ducka prestigeförlusten

En nyhet som presenterades förra veckan var att Geelykoncernen gick ut med att de lanserar en ny skalbar elbilsarkitektur, SEA – som även kommer att erbjudas som en open source-lösning till tredje part. Men vad innebär det här för Volvo? Den Hisingsbaserade tillverkaren har ju varit de som fått ha den tekniska ledartröjan på sig i gruppen.

– För oss innebär det här en möjlighet att expandera utanför vår egen bandbredd. Det innebär mindre bilar än vad vi har och vi ser det som ett bra komplement.

På frågan om uppgiften att Volvo ska bygga en liten elbil, mindre än XC40, på SEA så svarar Henrik Green jakande. Dock ligger den bilen en bra bit framåt i tiden.

– Det är en framtida projektplan som vi jobbar med. Men det är ett antal år bort, säger han.

CMA-plattformen. I Volvos första elbil, XC40 P8 Recharge, kommer elmaskinerna från Valeo Siemens, men i framtida elbilsmodeller ska Volvo ha egna elmotorer. De blåa delarna är motorer. Foto: Sören Håkanlind

Därför valdes CMA till första elbilen

Att utveckla en plattform tar år och Volvo visste att SEA var på gång, men trots det valdes CMA-plattformen som grund för den första elbilen. Det var enligt Henrik Green ett strategiskt val.

– Det var en lång och mycket en industriell fråga. Vi ville gå väldigt snabbt in i elbilar och nyttja den infrastruktur vi har byggt upp. När vi bestämde oss för den visste vi inte hur mycket bilar vi skulle bygga. Men i och med CMA så har vi stor flexibilitet och kan följa efterfrågan, säger han.

Och innan den lilla SEA-elbilen kommer ligger ett par andra modeller i planeringen. De ska byggas på den nya generationen av SPA-plattformen. Alltså den arkitektur som ligger till grund för Volvos större bilar i 60 och 90-serien.

– Om två år kommer vi med en egen SPA2-plattform. Den är förberedd från grunden för att kunna bygga elbilar samt att vara hårdvaruförberedd för att klara självkörande teknik. Men mer än så säger jag inte nu, det får ni reda på senare, säger Henrik Green.

Fakta Volvo XC40 P8 Recharge

Pris: från 699 000 kr

Pris testbilen: ca 750 000 kr

Drivlina: Dubbla elmaskiner

Maxeffekt: 300 kW / 408 hästkrafter

Max vridmoment: 660 Nm,

Acceleration 0-100 kM/h 4,9 sekunder

Topphastighet: 180 km/h

Batterikapacitet: 78 kWh (75 kWh netto)

Räckvidd: upp till 418 km

Snabbladdningskapacitet: 150 kW

Ombordladdare 11 kW

Officiell förbrukning: 0,22 kWh/km

Förbrukning undr test: 0,26 kWh/km

Vikt: 2 188 kg

Bagageutrymme: 414 liter, 1 290 liter med fällda säten.

Frunk: 31 liter

Max dragvikt: 1 500kg

Felix Björklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt