”Vi är inte oroliga för att Hisingsbron ska rasa ner”

2021-11-24 14:36  

Sprickor i trapptorn, lyftspann som fastnar och deformerade tvärskott. Bygget av nya Hisingsbron har kantats av problem. Flera av dem tros bero på konstruktionsfel, enligt beställaren.

Den senaste upptäckten är att trapptornen har drabbats av växande sprickor i betongen. Det innebär att tre av fyra trapptorn måste rivas helt eller delvis.

Enligt beställaren, Göteborgs stad, har gjutningarna blivit fel och armeringarna var felkonstruerade.

– Vi menar att det är ett konstruktionsfel, men enligt avtalet räcker det inte med att det är fel för att konsulten ska bära ansvaret för det, konsulten måste ha varit vårdslös eller ej fackmannamässig i sitt utförande av uppdraget, säger Christer Niland, chef för stora projekt på trafikkontoret i Göteborgs stad, till Ny Teknik.

Det är teknikkonsultföretaget Cowi som har projekterat bron och trapptornen. Nu har Cowi tagit fram ett förslag till åtgärd, som innebär att betong rivs så att armeringen kan förstärkas.

– Vi är inte oroliga för att bron ska rasa ner. Alla konstruktioner är dimensionerade för att klara extrema händelser. Men om det tränger ner för mycket vatten kan det göra att armeringen börjar rosta. Och om vi får en extremhändelse där väldigt mycket folk rör sig på ett trapptorn kan konstruktionen ta skada, den skulle kunna få ännu större sprickor, säger Christer Niland.

”Har inget med brostabiliteten att göra”

Åtgärden är ännu inte färdigprojekterad men Göteborgs stad är överens med Cowi om att det är rätt princip. Ny Teknik har sökt Cowi, men företaget väljer att inte uttala sig och hänvisar till trafikkontoret.

Syftet med trapptornen är att det ska vara enkelt för fotgängare att via trappor eller hissar ta sig mellan bron och kajerna under. De har dock inte öppnats ännu.

– Trapptornen är placerade så att man kan gena rakt ner från bron i stället för att fortsätta i brons längd. Men i dagsläget landar trapphusen ner i byggarbetsplatser i markplan, därför har de inte kunnat öppnas, säger Christer Niland.

Trots att trapptornen står intill bron utgör de enligt Christer Niland fristående konstruktioner. De bär alltså ingen last från bron.

– De har inget med brostabiliteten att göra. Vi behöver inte heller stänga bron när trapptornen ska åtgärdas. Man kan fortsatt trafikera den, säger han.

Planen har varit att öppna trapptornen till våren. Christer Niland hoppas att förstärkningsåtgärderna hinner utföras utan att öppningen försenas.

Tvärskotten ska förstärkas med L-profiler i stål

Sprickorna är ett av flera fel som har drabbat bron. Tidigare i år upptäcktes att tvärskotten i lyftspannet hade deformerats. Även här misstänker staden att det handlar om ett konstruktionsfel.

– Sannolikt så rör det sig om konstruktionsfel, men det är inte lika rent. Vi har inte kunnat utesluta att det kan röra sig om brister vid tillverkningen också. Det kan vara samverkande faktorer, säger Christer Niland.

Tvärskotten är höga stålbalkar i I-profil med ett smalt liv. Deformationen består i att livet bucklades ut. Både staden och Cowi utreder nu hur felet har uppstått.

Lyftspannet tillverkades i fabrik i Spanien och monterades på plats i Göteborg. Staden har efterfrågat dokumentation och verifikat på att bron har tillverkats enligt handlingarna och var felfri när den lämnade fabriken, anlände till Göteborg och hade monterats.

Staden och Cowi har dock kommit fram till hur tvärskotten ska åtgärdas. Planen är att förstärka dem med L-profiler i stål som motverkar att livet bucklas ut.

Var balkarna underdimensionerade från början?

– Ja de kan ha varit det, eller så kan det vara tillverkningsfel. Det skulle kunna vara så att det uppstår bucklor av temperaturspänningar vid tillverkningen. Därmed behöver vi ha mer klart för oss att det inte fanns initiala defekter, säger Christer Niland.

”Lite för tidigt att ropa hej”

Ett annat fel uppstod när bron väl var byggd och togs i drift. När fartyg skulle släppas förbi fastnade lyftspannet flera gånger i uppfällt läge, med förseningar i kollektivtrafiken som följd.

Men det tror sig staden nu ha fått bukt med.

– Vi har gjort en åtgärd för några veckor sedan och sedan dess har problemet inte återkommit. Så då är man nöjd och glad, men samtidigt är det lite för tidigt att ropa hej, säger Christer Niland.

Felet tros ha uppstått i styrsystemet. Lyftspannet drivs av fyra motorer som sitter i pylonerna. Motorerna måste gå exakt i takt för att lyftspannet inte ska hamna snett.

– Det som hänt är att en motor har tappat kontakten med de andra och då har inte bron koll på öppningen och då ska systemet stanna. Nu har vi gjort en ändring i hur signalerna går i styrsystemet, säger Christer Niland.

Bygget av nya Hisingsbron i centrala Göteborg. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Med tanke på de många felen, vad drar ni för lärdomar från broprojektet?

– Det här är egentligen det första riktigt stora komplexa projektet som Göteborg gör på väldigt många år, så vi har väldigt många lärdomar att ta med oss. Om driftsättning, tekniskt komplicerade installationer, hur vi konstruerar våra budgetar med reserver, säger Christer Niland.

Valde ni en onödigt komplicerad brokonstruktion?

– Skulle vi bygga en bro enligt parametern enklast möjliga teknik hade vi nog valt en annan. Men valet av en bro beror på flera parametrar. Det handlar om att få en bro som fungerar för sitt syfte att förbinda stränder, men också för sjöfarten, och ambitionen att göra den till ett landmärke så att den lämnar avtryck, säger Christer Niland.

Trots de inträffade felen bedömer Göteborgs Stad att brobygget totalt sett hamnar under budget. 3,5 miljarder kronor i 2009 års penningvärde var budgeterat och stadens prognos ligger nu på 3,4 miljarder.

Hisingsbron

Hisingsbron är en lyftbro i stål och betong för bil- och kollektivtrafik, fotgängare och cyklister.

Den sträcker sig mellan Centralenområdet och Hisingen i Göteborg.

Den totala brolängden är 1 380 meter och bredden uppgår till 40 meter.

I stängt läge är den segelfria höjden under bron tolv meter. När lyftspannet höjs är den segelfria höjden 28 meter.

Bron byggdes av Skanska och MT Højgaard på uppdrag av Göteborgs stad.

Trafiken släpptes på över bron den 9 maj 2021 och invigningen hölls den 5 september 2021.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt