Vad händer om flera supervulkaner får utbrott samtidigt?

2019-05-06 12:48  

Supervulkaner, ett reellt hot under ytan. När kan vi räkna med nästa supervulkanutbrott? Och vad händer med mänskligheten och livet på jorden när det sker? Vad händer om fler får utbrott samtidigt?

Tidigare har Ny Teknik skrivit om dystopiska scenarion som rör kärnvapen. Vad händer om världens kärnvapenarsenal exploderar samtidigt - på samma plats? Artikeln födde en tanke om dystopiska scenarion kopplade till planetens supervulkaner.

Vad händer om en supervulkan får ett utbrott, till exempel "döden under ytan" i Yellowstone? Vad händer om flera supervulkaner får utbrott samtidigt? Är det ute med mänskligheten då?

Kanske. Men först: Vad är en supervulkan?

En vulkan blir en supervulkan om det är mer än 1 000 kubikkilometer material som kommer ut ur den vid ett utbrott. Det senaste utbrottet på vår planet som nådde de volymerna var för 74 000 år sedan. Vulkanen heter Toba och finns i Indonesien.

Utbrottet var förödande och satte stopp för homosapiens expansion över världen. Faktiskt dog alla homosapiens utanför Afrika på grund av det. Det gör att alla vi som lever i dag är ättlingar till de 10 000 individer som överlevde utbrottet.

Läs mer: Ett av världens största vulkanutbrott – och vi höll på att missa det

Det finns ytterligare exempel på supervulkanutbrott som har förändrat spelplanen på jorden. Det allra största inträffade för 250 miljoner år sedan i Sibirien. Miljontals kubikkilometer material spyddes ut och 90 procent av jordens alla arter försvann – det största massutdöendet planeten upplevt. Utbrottet pågick i omgångar i en miljon år. Området där basaltutbrottet ägde rum är i dag känt som Sibiriska trappan.

Ett annat supervulkanutbrott för 65 miljoner år sedan inträffade samtidigt som ett stort meteoritnedslag och utraderade dinosaurierna, bland många andra arter. Man kan lugnt säga att supervulkaner har skapat brytpunkter genom historien och styrt jordelivet i en ny riktning.

Supervulkanutbrott att vänta

De flesta som forskar på vulkaner i dag är rörande överens om att en supervulkan kommer att få utbrott igen. Det finns 10-20 potentiella supervulkaner i världen.

– Sannolikheten är 100 procent att det blir ett utbrott. Fågan bara är när. Om 500 år? Om 500 000 år? Det kommer hända. Man bara vet inte när, säger Erik Sturkell, professor i geofysik vid Göteborgs universitet, till Ny Teknik.

Den man tror är närmast på tur är den i Yellowstone, USA. Den är av typen "hetfläck", där värme strömmar upp från mantel (ibland från kärnan) och därigenom producerar magma som strömmar upp mot jordskorpan. Den är av samma typ som vulkanerna på Hawaiiöarna. En supervulkan går inte att stävja, men Nasa vill ge det ett försök, och punktera den.

Vid Yellowstone händer det saker, marken lyfter, och sjunker. Vissa forskare menar att vulkanen andas, andra att smältberg tillförs under ytan. Vulkanen är hårdbevakad. Forskare följer den med satelliter och alla möjliga avancerade mätinstrument. Trots det vet man inte riktigt vad som händer under ytan.

Så vad skulle hända om denna värsting med flera magmakammare får ett utbrott? I det absoluta närområdet, alltså USA, skulle det vara mycket illa. Ligger vindarna väst mot öst skulle man se ett askfall hela vägen till New York. Människor skulle behöva fly, antagligen mot Mexiko.

– Men där kanske en mur sätter stopp, vilket blir en ironisk twist, säger Sturkell.

Stora delar av USA blir under en period obeboeligt, eftersom det tar tid för marken att återhämta sig. Yellowstone kommer att spy ut material i atmosfären vilket påverkar hela jorden.

Läs mer: Asteroid passerade nära jorden

De stora utbrotten sprider ut svaveldioxid som sedan blir sulfat i atmosfären, vilket förändrar atmosfärskemin. Det når stratosfären och ligger kvar längre och blockerar därmed solljuset. Eftersom det inte tvättas bort av regn ligger det kvar längre. Vilket ger en direkt klimateffekt och våldsam nedkylning.

Medeltemperaturen sjunker med runt 10 grader globalt. Det finns en stor risk att fotosyntesen slås ut, under en kortare eller längre period. Men Erik Sturkell tror inte att det kommer vara ute med människan, även om många skulle dö. Matbristen är den största risken, vilket i förlängningen sannolikt skulle leda till krig. För om maten vi samlar i ladorna inte räcker till alla, vem har då rätt till den?

– Men det skulle vara ett speciellt krig. Med allt stoft i atmosfären kommer troligen flyget stå på marken. Kärnvapen är förmodligen uteslutet, trupper på marken är det som gäller, och man kommer försöka erövra motståndarens matförråd i stället för att förstöra det, säger Sturkell.

Mer än ett supervulkanutbrott?

Sannolikheten för multipla supervulkanutbrott är minimal. Men skulle så ske så skulle det vara ute med människan – men inte livet.

– Det kommer inte utradera livet, det är starkare än så, och växterna kommer tillbaka, det har historien visat.

Så, inga supervulkanutbrott är nära förestående, och när det väl är dags kommer det sannolikt finnas tecken på det innan utbrottet sker. Men påverkar klimatförändringarna supervulkanernas beteende? Det finns en teori som påstår det, enligt Jesper Sjolte, klimatforskare som jobbar med klimatrekonstruktioner vid Lunds universitet.

– Hur stort istäcke som finns i världen påverkar trycket på magman i manteln. Smälter isen så ändras fördelningen av trycket på jorden. Vilket då skulle kunna minska trycket på ytor med tektonisk aktivitet. Detta kan man se i ökningen i frekvensen av vulkanutbrott under sista istidens avslutning, säger Sjolte till Ny Teknik.

Det kan vara svårt att föreställa sig hur en värld i ett pågående supervulkan utbrott kan se ut. Jesper Sjolte har en föraning.

– Ett diffust ljus är att vänta. Det finns målningar från förr som är målade efter vulkanutbrott. Bakgrunden i den kända målningen "Skriet" kan ge en bild av hur det lär se ut, det finns en teori om att Krakataus utbrott i 1883 var inspiration till färgen på himlen i målningen. En rödare värld, eftersom ljuset från atmosfären sprids ut mer.

Viktor Krylmark

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt