Till nya regeringen: Så kan ni undvika effektbrist

2018-09-13 06:00  

Målet är 100 procent förnybar elproduktion, men för det krävs politiska åtgärder. Här är experternas råd om hur Sverige ska klara omställningen.

Efter valet: Den nya regering som Sverige får hamnar mitt i flera avgörande teknikomställningar. Enligt experter krävs politiska insatser för att Sverige inte ska hamna efter. Ny Tekniks redaktion listar fem teknikskiften som en politisk ledning måste ha koll på.

Del 1. Elproduktionen

Del 2: Fordon

Del 3: Klimatutsläpp

Del 4: Cybersäkerhet

Del 5: Artificiell intelligens
______

I juni 2016 enades fem partier över blockgränsen om energiöverenskommelsen, som lägger fast målet om att Sverige ska ha en 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Det betyder att kärnkraften ska ersättas av förnybara energikällor.

Kärnkraften står i dag för ungefär 40 procent av Sveriges elproduktion. Förhoppningen är att kombinationer av flera olika typer av förnybara energikällor ska ersätta kärnkraften.

Läs mer: Sverige behöver 4 700 solcellsparker

Men som en storleksjämförelse skulle det krävas antingen 21 000 solcellsparker med samma kapacitet som i Varberg, som i dag har Sveriges största solcellspark, eller drygt 200 vindkraftsparker i storleken som Vattenfall nyligen har dragit i gång utanför den skotska kusten, med världens kraftigaste turbiner.

Frågan är vad den nya regeringen behöver göra under mandatperioden för att målet om förnybar elproduktion ska uppnås. Ny Teknik frågade fem experter.

Kommer energikällorna räcka?

Lennart Söder, professor i elkraftsystem på KTH, oroar sig över risken för energi- och effektbrist i Sverige i framtiden. Han hänvisar till att kärnkraften kan vara nedlagd redan 2030, om det visar sig att 80-talsreaktorerna har samma livslängd som 70-talsreaktorerna, det vill säga drygt 40 år.

Då kommer den planerade utbyggnaden av förnybara energikällor inte att räcka.

För att råda bot på risken för effektbrist förordar han att regeringen ger Svenska kraftnät i uppdrag att se till att det finns tillräckligt med effekt i kraftsystemet.

– I dag har Svenska kraftnät i uppdrag att hålla balans mellan produktion och konsumtion. Det kan de göra genom att koppla bort konsumenter. Men om de ges ansvar att se till att det finns tillräckligt med el i Sverige, då måste de också se till att det byggs produktion, säger han.

Men ett sådant förslag kräver, enligt Lennart Söder, att Svenska kraftnäts upphandlingar inte får vara prisförstörande. Då kan elpriserna fortfarande bli så höga att incitament skapas för marknadsbaserad elproduktion och flexibel elanvändning.

Läs mer: Kärnkraften har oväntat blivit en valfråga

Samtidigt efterfrågar han tydligare besked om att politikerna accepterar höga elpriser.

– Ett fundamentalt problem är att marknadsaktörerna inte tror att regeringen kommer att acceptera höga elpriser. Politikerna måste, till exempel, säga att 20 kronor per kilowattimme är okej. Tror man på marknaden måste man acceptera de priser som marknaden ger, säger han.

När det gäller risken för energibrist menar Lennart Söder att politikerna måste utöka elcertifikatsystemet om de håller fast vid målsättningen att Sverige ska vara en nettoexportör av el.

”Man har underskattat tillväxtmöjligheterna”

Frank Krönert, energikonsult på Sweco, anser att regeringen behöver skaffa sig en bättre överblick över regionala förändringar i elanvändning. Då behöver inte etableringar av elintensiva industrier, som till exempel batterifabriken Northvolt i Skellefteå, öka risken för kapacitetsbrist i elnätet.

– Politikerna behöver ha en bättre bild av vad trenderna med elektrifiering, till exempel i transportsektorn eller industrin, kan betyda. Jag tror att man har underskattat tillväxtmöjligheterna i regionerna och att de flesta blev lite tagna på sängen av Northvolt och Hybrit, säger han.

Martin Johansson på Energimyndigheten lyfter också fram elektrifieringen och stålindustrins omställningsprojekt Hybrit. Han menar att regeringen bör försöka stimulera utbyggnad av elnätet och underlätta för nya elproduktionsanläggningar.

– Elbilarnas laddstationer och projekt som Hybrit kräver mycket el. Det gäller att elinfrastrukturen hinner komma ikapp, annars kan det bli en begränsning för energiomställningen, säger han.

I dag kan det ta tio år att få en ny elförbindelse på plats.

Läs mer: Nu går den havsbaserade pionjärparken till skroten

Oskar Ahnfelt, ansvarig för samhällskontakter på Vattenfall, efterfrågar därför enklare tillståndsprocesser.

– Vi har problem med flaskhalsar i nätet, framför allt i storstäderna, så det behöver göras en hel del investeringar där, säger han.

Vattenfall vill också att den nya regeringen tar ett helhetsansvar när flera olika myndigheter ska tolka de nya miljökrav som ställs på vattenkraften. Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten har föreslagit att max 2,3 procent av vattenkraftens nuvarande årsproduktion får tas i anspråk för miljöförbättrande åtgärder. Vattenfall befarar att mer produktion kan falla ifrån om ingen myndighet får i uppdrag att övervaka att gränsen följs.

Läs mer: ”Kärnkraft - grundbulten för att nå klimatmålen”

Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers, efterfrågar en bättre koppling mellan elproduktion och industrins elanvändning för att elektriciteten ska utnyttjas mer effektivt.

– Om vi får in stora mängder vindkraft i systemet så blir elpriserna låga när det blåser mycket. Då får man sämre lönsamhet på vindkraften. Men om man kan utnyttja lågkostnadstimmarna till att ladda elbilar eller att industrin till exempel producerar vätgas till sin stålframställning, så höjs värdet på vindkraften, säger han.

 

Mål för förnybar elproduktion

I juni 2016 enades Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om energiöverenskommelsen. Den innehåller två mål:

1. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

2. År 2040 ska Sverige ha en 100 procents förnybar elproduktion. Överenskommelsen förtydligar dock att målet om förnybar elproduktion är just ”ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut”.

Målet om inga nettoutsläpp till atmosfären 2045 klubbades även i riksdagen sommaren 2017 när den nya klimatlagen beslutades. Efter 2045 ska Sverige uppnå negativa utsläpp.

Åtta reaktorer i drift i dagsläget

I dagsläget finns åtta aktiva kärnkraftsreaktorer i Sverige. Tre i Forsmark, en i Oskarshamn och fyra i Ringhals.

Vid årsskiftet 2019 och 2020 stängs Ringhals 2 respektive 1. Det betyder att ungefär 10 TWh el per år försvinner från energibalansen.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt