Spår efter kalla krigets kärnvapentester hittad i honung

2021-05-02 07:45  

Amerikanska forskare larmar om att gamla kärnvapentester fortfarande ger radioaktiv honung. I Sverige är det i stället vildsvinen som fortsatt har höga nivåer av cesium-137 från Tjernobyl-olyckan.

En amerikansk studie, som har publicerats i Nature Communications, har gjort mätningar på honung från fler än hundra bikupor i de östra delarna av USA – och forskarna hittade spår av den radioaktiva isotopen cesium-137.

Spåren kommer från de mer än 500 kärnvapen som sprängdes i atmosfären av en rad länder innan 1963 då en överenskommelse slöts om att upphöra med provsprängningar ovan jord.

Cesiumnivåerna är låga och ligger under gränsvärdena, men är ändå högre än i andra livsmedel. Enligt forskarna talar mycket för att insekter tar mer skada vid låga stråldoser än vad man tidigare hade trott.

Läs mer: Högre strålning vid USA:s testområden än i Tjernobyl

Kärnvapenprovsprängningarna ägde rum för länge sedan, men hur är det med nedfallet från Tjernobyl-haveriet 1986 – för bara 35 år sedan? Finns det till exempel spår av det i honung i Sverige i dag?

Pål Andersson är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Han berättar att man gjorde mätningar på honung under de första åren efter Tjernobyl-olyckan. Det är ett livsmedel som inte hade de högsta cesiumhalterna, men det var mätbart.

– De flesta honungsproverna låg under försäljningsgränsvärdet  på 1 500 becquerel per kilo, som gäller för sådana livsmedel som man äter mer sällan. Det var lägre halter än de problem man såg med ren, rådjur, svamp och insjöfisk. Oavsett när man mäter så kommer man hitta halter av cesium-137, men honung är inte något som sticker ut, säger Pål Andersson.

”Finns kvar från Tjernobyl”

För andra livsmedel i stort ligger gränsvärdet på 300 Bq/kg, och de flesta honungsproverna låg under detta under det första året efter Tjernobyl-olyckan. Då gjordes mätningar på honung, med några enstaka prov på 90-talet.

Det högsta värdet för honung var 3 300 Bq/kg i Österfärnebo i Sandvikens kommun, strax efter olyckan. I prover tagna mellan 1996  och 2000 varierade nivåerna mellan 140 Bq/kg till under detektionsgränsen noll. På det hela taget har nivåerna sjunkit snabbare än vad man trodde 1986.

 – Cesium-137 har ganska lång halveringstid, 30 år, så det är den radionukliden som finns kvar från Tjernobyl. Det har gått ungefär en halv halveringstid, så av allt cesium som ramlade ner i Sverige finns ungefär 45 procent kvar någonstans. Här försvinner mängden sakta, sakta – till skillnad mot en tungmetall som ju alltid finns kvar. Men halterna i livsmedel har minskat snabbare än det här fysikaliska sönderfallet, säger han.

Läs mer: Kärnvapentester kan ha förändrat vädret: ”Spreds snabbt”

I jordbrukets ekosystem minskar det väldigt fort, för där binds cesium-137 fast hårt i marken i lermineral och blir därmed inte tillgängligt. Dessutom är det ofta välgödslat med kalium som konkurrerar ut cesiumet.

– I mjölk går det knappt att mäta. I skogsekosystemen går det långsammare, men ändå betydligt fortare än den här halveringstiden på 30 år. Det är samma sak där, att det görs otillgängligt, men det minskar lite långsammare. Det gör att halterna blir högre från skog och fjäll än från jordbruk och hav, säger Pål.

Högre halter

I dag följer Strålsäkerhetsmyndigheten bland annat på mejerimjölk, dricksvatten, älgkött, samt blandad kost från storkök – och ute i havet, samt gör helkroppsmätningar på människor i olika grupper. Det finns dock ett djur som fortfarande dras med höga nivåer.

– Det som är dagens problem är de här vildsvinen som inte fanns förut, och de har ju högre halter än andra djurarter. Det är en väldigt stor individuell variation, men det kan vara ganska höga halter i vildsvin. Ganska frekvent kan de ligga över 10 000 Bq/kg, och då rekommenderar Livsmedelsverket att man inte äter dem. Där bör man mäta så att man kan undvika djuren med de allra högsta halterna, säger Pål Andersson.

Orsaken bakom de höga halterna är att vildsvinen bökar i marken och kommer åt föda som de äter mer än andra djur gör, som exempelvis svamp. Halterna sjunker från våren och över sommaren då vildsvinen äter mer på åkrarna. Som lägst är nivåerna under oktober – då de flesta tar sig under gränsvärdet i det område som SSM har studerat (Heby kommun).

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt