”Små reaktorer är det mest intressanta i branschen”

2020-01-30 06:00  

Små kärnreaktorer har störst konkurrenskraft i Storbritannien och Kanada, enligt bedömare. Men svenska Blykalla hoppas de blir verklighet i Sverige också.

Den nya trenden inom kärnkraftsbranschen är att satsa på små och modulära kärnreaktorer. De kan användas för att producera baskraft, flexibel kraft som anpassas till väderberoende elproduktion, eller för att leverera värme till fjärrvärmenät.

– Just nu är små och modulära reaktorer det mest intressanta inom kärnkraftsbranschen. Intresset har vuxit på senare tid, säger Janne Wallenius, vd för företaget Blykalla och professor i reaktorfysik på KTH.

Blykalla har utvecklat en blykyld reaktor om 55 MW som räknas till genren och jobbar för att en sådan ska vara i drift i Sverige 2032.

Små reaktorer inte så troliga i Sverige

I en färsk studie från Energiforsk, energibranschens gemensamma forskningsföretag, konstateras att det egentligen borde finnas utrymme i Sverige för att ersätta några av de stängda kärnreaktorerna med små och modulära enheter.

Men enligt dagens lagstiftning måste nya reaktorer placeras på de befintliga kärnkraftsplatserna. Det innebär att små modulära enheter inte skulle kunna ge fjärrvärme, konstaterar författarna i Energiforskstudien. Det blir helt enkelt för dyrt att bygga fjärrvärmenät fram till reaktorerna.

Rapportförfattarna, två medarbetare på Fortum, landar i slutsatsen att det ändå inte är särskilt troligt att små och modulära reaktorer kommer att byggas i Sverige inom den närmaste framtiden. Här är behovet av koldioxidfria nya energikällor inte heller lika stort som i till exempel Finland.

”Svårt att se en marknad i USA”

Janne Wallenius bedömer att det är i Storbritannien och Kanada som små och modulära reaktorer har bäst utsikter att bli konkurrenskraftiga. Han tror att det amerikanska bolaget Nuscale, som har utvecklat en tryckvattenreaktor, får det tufft att mäta sig ekonomiskt med naturgasen i USA.

– Det är svårt att se en kommersiell marknad för små och modulära reaktorer i USA, säger Janne Wallenius.

Blykalla fick för drygt ett år sedan bidrag från den brittiska regeringen för att göra en förstudie om anpassningar av reaktorkonceptet för serietillverkning till den brittiska marknaden.

Bolaget skulle egentligen redan ha fått besked om det har gått vidare till fas två, som kan innebära mer pengar för praktiska experiment, men har ännu inte hört något.

Janne Wallenius befinner sig ändå i England just nu och jobbar vidare med Blykallas reaktordesign.

– Jag jobbar med kärnkraftsindustrin i England under en sabbatsperiod betald av KTH för att lära mig hur man svetsar reaktortankar, berättar han.

De små och modulära kärnreaktorerna utvecklas ofta med passiva säkerhetssystem. Blykallas koncept innebär att smält bly självcirkulerar och kyler härden. Ett extra hölje mellan reaktortank och reaktorinneslutning ska kunna ta emot och leda ut värme i händelse av ett haveri.

Blykalla tror på lägre kostnad per kilowattimme

Gentemot amerikanska Nuscale tycker Janne Wallenius att Blykallas koncept har den stora fördelen att reaktorn är mer kompakt. Medan Nusclaes reaktor är 20 meter hög är Blykallas sex meter.

– Ju mindre reaktorn är, desto enklare blir den att serieproducera i fabrik, säger han.

Dessutom tror bolaget att de kan nå en lägre kostnad för den producerade elen. Blykalla siktar på 60 öre per kilowattimme, jämfört med Nuscales 70 öre.

Det är just lägre investeringskostnader och snabbare byggtid som är det främsta syftet med små och modulära kärnreaktorer. Tillverkning i fabrik ska också leda till att det blir enklare att åtgärda kvalitetsproblem.

Läs mer: ”Häpnadsväckande okunskap att vilja starta om Ringhals 2”

I Energiforskstudien konstateras dock att det ännu är osäkert hur väl reaktorerna kan uppfylla löftena. Särskilt bedömningar av investeringskostnader präglas ofta av överoptimism.

Det finns också några nackdelar med genren. Det har till exempel lyfts farhågor om att små och utspridda reaktorer, som i vissa fall använder bränsle med högre anrikningsgrad än i dag, kan öka risken för bränslestöld i syfte att tillverka kärnvapen. Det kan också bli svårt att hitta kommersiella leverantörer av uran med högre anrikningsgrad.

En svårighet för utvecklingen av små och modulära kärnreaktorer är regelverket. Dagens regler för kärnkraft är anpassade för stora anläggningar som drivs långt från storstäder.

”Hela säkerhetssystemet blir väldigt annorlunda”

Om små och modulära reaktorer ska bli verklighet i större omfattning krävs ändringar i lagstiftning och tillståndsprocesser, vilket tar tid att genomföra. I Finland lanserades nyligen ett sådant arbete för att göra om kärnenergilagen.

I Sverige har ingen hittills ansökt om att bygga en sådan typ av reaktor. Skulle en ansökan komma in så skulle Strålsäkerhetsmyndigheten ha en lång startsträcka, enligt enhetschef Jan Hanberg:

– En sådan reaktor skulle innebära något helt annat än det vi är vana vid. Hela säkerhetssystemet blir väldigt annorlunda. En del av de här burkarna är tänkta att laddas med höganrikat uran och gå väldigt länge utan att laddas om, säger han.

Vattenfall: ”Fokuserar på de reaktorer vi redan har”

Samtidigt är Jan Hanberg positiv till utvecklingen mot passiva säkerhetssystem som inte är beroende av strömförsörjning eller manuella ingrepp.

– Det är en trend som även finns på nya stora anläggningar. Det är väldigt bra, säger han.

Svenska Vattenfall, som äger kärnkraftverken Ringhals och Forsmark, uppger att bolaget följer utvecklingen.

– Men det är inte aktuellt för oss att satsa på små och modulära reaktorer i dag. Just nu fokuserar vi på de reaktorer från 1980-talet som vi redan har och att de ska köras länge, säger Mats Ladeborn, strategiansvarig för kärnkraft på Vattenfall.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt