Siptex ger tonvis med kläder och tyger ett nytt liv

2020-11-04 06:00  

Världens första anläggning för automatisk sortering av tyg och kläder i industriell skala har öppnat i Malmö. ”Den ersätter ett bomullsfält i Bangladesh eller en polyesterfabrik i Kina”.

Inte ens 5 procent av de över 120 000 ton nya textilier som sätts på den svenska marknaden varje år beräknas materialåtervinnas. För att öka andelen behöver mängden tyg och plagg som slängs i soporna minska och mer lämnas till återvinning. Sorteringen av det som samlas in måste också bli bättre.

I dag sker sorteringen av textilier i huvudsak manuellt, och det som kan sorteras ut säljs framför allt som second hand. Men onsdagen den 4 november inviger Siptex världens första storskaliga automatiska sorteringsanläggning för textilier i Malmö.

–  Målet med Siptex är att ingenting ska gå till förbränning. Vi ska ha en avsättning för allt material, även om en del av materialen kommer att gå till lågvärdig återvinning, säger Anna Vilén, kommunikatör på Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag som tar emot, återvinner och behandlar avfall från hushåll och industrier.

Läs mer: Jättefabriken ska sortera 16 000 ton kläder per år

Vid full drift kan anläggningen ta hand om 24 000 ton textilier per år, eller ungefär 30 procent av de textilier som slängs i Sverige under samma period. Men till en början kommer anläggningen gå i betydligt lägre fart. Prognosen för nästa år är 4 000 ton.

Mer till kemisk återvinning

Den nya fabriken ska framför allt bidra till att öka den kemiska återvinningen, och svenska Renewcell som sysslar med just detta är en samarbetspartner. Men en del av textilierna som sorteras ut kommer även att gå till mekanisk återvinning.

Tanken är att den nya anläggningen ska tillgängliggöra stora volymer väldefinierad råvara som återvinnarna kan och vill köpa.

– Det som går in i maskinen är sådant som i nuläget betraktas som rent avfall, som är till besvär och som innebär en kostnad att bli av med. I den här anläggningen producerar man i stället en råvara som ska kunna gå in i olika återvinningstekniker, förklarar Erik Perzon, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

En ny anläggning för automatiserad sortering av textilier är invigd i Malmö. Foto: Andreas Offesson

Textilierna som kommer till anläggningen tillhör tre olika produktkategorier. Det första är pre-konsumentmaterial från industrin. Det rör sig alltså om industrispill som aldrig har använts.

Läs mer: De största utsläpparna vill lagra koldioxid

Det andra är stora, försorterade fraktioner, som lakan och handdukar från sjukvård och hotell, men också trasiga plagg som sorterats ut manuellt vid stora anläggningar.

Den tredje och sista kategorin är sorteringsrester, alltså sådant som har blivit över när man har sorterat ut allt som bedöms kunna gå till en second hand-marknad.

Sorterar med nir-teknik och tryckluft

Tekniken vid Malmö-anläggningen är sensorbaserad. Det innebär att det inte behövs någon förbearbetning av textilierna, som anländer till fabriken i balar.

Textilierna lastas ner i en inmatare, som fördelar dem jämnt i början på det 260 meter långa transportbandet. Därefter kan själva sorteringen börja, med hjälp av nära infraröd spektroskopi, nir-teknik.

– Här är det ir, alltså en kemispektroskopisk sensor, som lyser med infrarött ljus på varje plagg. Ljuset studsar tillbaka och ger ett kemiskt, eller spektroskopiskt, fingeravtryck som säger om något är gjort i bomull-polyester, ren ull eller vad det nu kan vara. Sedan sorterar man ut det, på samma sätt som vid plaståtervinning, förklarar Erik Perzon.

Utgångspunkten är alltså positiv sortering. Det innebär att man letar efter ett specifikt sorts material och plockar ut det.

Läs mer: Svenska succébolaget Renewcell: ”Vi vill skapa en revolution”

Anläggningen klarar av att sortera ut tre flöden åt gången. Det gör att man till exempel kan bestämma sig för att parallellt sortera ut ren bomull, bomulls- och polyesterblandningar och ett rent syntetmaterial. Då kan de första sensorerna leta efter bomullen, som plockas ut med tryckluft så det hamnar på ett ställe.

Resten av textilierna går vidare till nästa sensor, där bomulls- och polyesterblandningarna sorteras ut på samma sätt. I det tredje och sista steget blir det syntetmaterialets tur.

Hur bra sorteringen blir beror delvis på vad man stoppar in i maskinen, förklarar Erik Perzon. Man programmerar sensorerna lite olika beroende på vad man tror att ingångsmaterialen är.

– Det är inte så att man samtidigt stoppar i vita lakan från ett hotell som avfallet från en manuell sortering från Human Bridge eller Röda Korset. Vet man att man bara har arbetskläder att sortera, då programmerar man maskinen utifrån vad som kan finnas i just den strömmen. Det svåraste att sortera korrekt är det som kommer in som är post-konsument, men så långt jag har sett är maskinen imponerande säker, säger han.

Skaljackor går bort

Anläggningen kan dock inte hantera kombinerade material, som skaljackor där textilier ligger i flera lager. Och inte heller textilier som består av för många olika materialkomponenter, som ett plagg som innehåller exempelvis ull, akryl, polyester och elastan.

– Dels kommer det att bli besvärligt för maskinen och sedan passar det inte heller in i någon sorteringskategori. Den typen av material kommer nog att bli en rest, som kan gå till en mekanisk återvinning där man inte är så noga med materialen. Det kan bli fluff som används till ljuddämpning, till exempel, säger Erik Perzon.

Bara för några år sedan var läget lite av ett Moment 22, enligt Erik Perzon. Då var det ingen som vågade sortera ut textil på det här sättet, för det saknades köpare. Och ingen vågade skala upp sin textilåtervinning, för att råvaran saknades. Men nu har teknikerna utvecklats och börjat skalas upp, samtidigt som råvara börjar bli tillgänglig.

Anna Vilén, Sysav industri. Foto: Andreas Offesson

Det finns en efterfrågan och ökande medvetenhet som kanske inte riktigt har funnits tidigare, menar Anna Vilén. Välkända kläd- och textilvarumärken har formulerat mål om att ta in en viss andel återvunnen textil i sin produktion till år 2025, eller 2030.

I dag är det lättast att hitta avsättning för ljus bomull, men en förhoppning med Siptex är att man ska kunna skapa marknader som inte finns ännu, att skapa en efterfrågan på material som enkelt kan sorteras ut, men som ingen köper in i dag.

– Det kostar pengar att sortera textil, precis som att det kostar pengar att sortera plast. Men vi är på väg mot en bransch som värderar hållbarhet och inte bara pris och kvalitet. Siptex-anläggningen kan på ett kostnadseffektivt och miljömässigt sätt konvertera ett avfall till en åtminstone hyggligt värdefull råvara till nya processer, säger Erik Perzon.

”Sätt att ersätta nyproduktion”

Han ser också ett annat värde med den nya fabriken. Nu finns en råvaruproduktion för textilbranschen, i Malmö.

– På ett sätt kan man säga att den ersätter ett bomullsfält i Bangladesh eller en polyesterfabrik i Kina. Det är alltså inte bara ett sätt att lösa ett avfallsproblem, utan också ett sätt att ersätta nyproduktion. Det är ganska kul att det händer i Malmö, och i Sverige. Vi producerar inte så mycket annan textilråvara, utöver träd som kan användas för att göra viskos, säger Erik Perzon.

Anna Vilén hoppas att Siptex bara är den första anläggningen i sitt slag. Och Erik Perzon instämmer.

– Jag är fantastiskt glad över att någon har vågat ta det här steget nu. Det har behövts, men ingen har vågat ta risken och vara först. Siptex blir den pusselbit som har saknats, och sätter en slags branschstandard, säger han.

Fakta: Mer om Siptex

Siptex står för Svensk innovationsplattform för textilsortering. Det är ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet fram till hösten 2021. Därefter övergår Siptex helt till Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag.

Forskningsprojektet genomförs tillsammans med bland annat H&M, Human Bridge, Renewcell, Naturvårdsverket, Röda Korset, Sysav och Iva.

Vid den nya anläggningen i Malmö, som ska vara världens första i sitt slag, sker automatisk sortering i industriell skala. Här kan textilier sorteras efter fibersammansättning och färg med hjälp av nir-teknik, nära-infrarött ljus.

Källa: Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt