Så vill polisen använda ansiktsigenkänning – ”Hoppas vara igång i höst”

2019-08-21 06:00  

Under ett pilotprojekt i våras kunde 22 misstänkta gärningsmän identifieras med hjälp av artificiell intelligens. Nu vill polisen göra ansiktsigenkänning till ett permanent verktyg.

Hajpen för ansiktsigenkänning känner inga gränser i den privata sektorn. Från lojalitetsprogram i butiker, snabbare incheckningar på flygplatserna till identifikation i mobilen är tekniken på väg att slå igenom brett och snabbt.

Samtidigt är det teknik som har stor potential för myndigheter, inte minst de brottsbekämpande. Under våren har Polismyndigheten konstaterat att artificiell intelligens kan användas för att identifiera okända personer.

Till sin hjälp har ai-programmet fått använda polisens signalementsregister. Här finns bilder och signalement på runt 50 000 personer som är dömda eller misstänkta för brott.

Under tre månader i våras fick polisens utredare skicka in bilder på misstänkta gärningsmän till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Totalt fick de in bilder eller videor på 83 okända personer medan pilotprojektet pick, mestadels kom materialet från övervakningskameror.

Läs mer: Bernie Sanders vill förbjuda ansiktsigenkänning i hela USA

I fyra fall gick det inte att göra någon sökning eftersom bilderna exempelvis var för lågupplösta eller tagna ur fel vinkel. Men av de 79 kvarvarande bilderna lyckades NFC hitta 22 potentiella matchningar.

– Jag visste inte riktigt vad vi kunde förvänta oss eftersom det inte gjorts tidigare försök i Sverige, men det var fler potentiella kandidater än jag trott, säger Elisabet Leitet som är forensiker vid NFC och projektledare för införandet av ansiktsigenkänning.

Signalementsregistret är ju ändå en relativt liten databas, med bara runt 50 000 personer i ett land med 10 miljoner invånare. Hur kommer det sig att ni ändå fick så pass många träffar tror du?

– Många av ärendena vi fick in är mängdbrott. Stöld eller bedrägerier, där samma person ofta utför brott många gånger. Då kanske det är en högre chans att få träff i registret. Det är än så länge en gissning, men det är något vi ska följa upp.

Använder kommersiell mjukvara

NFC har köpt in en kommersiell mjukvara för bildigenkänning. De vill inte säga vilket företag som levererat den, men säger att de testat flera program i jakt på det med högst träffsäkerhet. 

Läs mer: Automatisk ansiktsigenkänning ska stoppa oönskade fans

– Det pågår exempelvis en diskussion om att vissa system presterar bättre på vissa etniska grupper, kön eller åldersgrupper. De som utvecklar systemet måste se till att ha träningsdata med en bred representation så att algoritmerna presterar lika bra på alla grupper, det är något vi tar i beaktan när vi väljer vilka vi arbetar med, säger Elisabet Leitet.

När mjukvaran väl var på plats blev första steget att låta algoritmerna tugga igenom alla bilderna i signalementsregistret. Där bryter mjukvaran ner bilderna i beståndsdelar för att hitta så kallade featurevektorer, ett maskininlärningsbegrepp som kanske enklast kan förklaras med att datorn hittar speciella kännetecken i bilderna.

– När liknande system testades för några år sedan var de väldigt känsliga för avbildningsvinkeln och om bilden var av dålig kvalitet. Men dagens algoritmer som bygger på djup maskininlärning är mycket mer robusta, säger Elisabet Leitet.

När NFC under piloten fick in bildmaterial från polisens utredare laddades de upp i systemet för att algoritmerna skulle kunna matchar dem mot signalementsregistret. Även här bryts bilderna ner i featurevektorer för att enkelt kunna jämföras med databasen. Det är en sökning en dator kan göra blixtsnabbt, men som givetvis skulle kräva långa arbetspass från mänskliga forensiker.

Läs mer: San Francisco klubbar igenom förbud mot ansiktsigenkänning

Men människorna är alltjämt inblandade. Mjukvaran levererar en lista med de bästa matchningarna från signalementsregistret. Sedan får en forensiker av kött och blod göra en noggrannare manuell koll. Först om både människa och maskin är överens om att det är en träff skickas en potentiell kandidat till den utredande polisen.

Vill införa ansiktsigenkänning permanent

Än så länge är det för tidigt att säga hur många av de 22 potentiella kandidaterna som faktiskt var den person som pekades ut. NFC kommer under hösten att följa upp och se hur många som i slutänden kunde lagföras eller identifieras.

Läs mer: Varningen: Så kan Europa få övervakning som i Kina

Klart är i alla fall att NFC anser att tekniken är redo att bli ett permanent inslag i polisens verktygslåda. I nuläget väntar Polisen egentligen bara på ett samråd med Datainspektionen innan ai-slagningarna i signalementsregistret kan bli en ny rutin.

– Metoden är klar, vi är i princip redo att starta. Vi behöver bara bygga ut it-miljön ytterligare. Vi räknar med ett ganska stort inflöde av ärenden till NFC och får bygga upp verksamheten successivt för att möta efterfrågan. En grov uppskattning är att det till en början kommer att bli runt 500 till 1 000 ärenden om året, säger Elisabet Leitet.

Har ni någon prognos på när ni ska vara igång?

– Vår ambition är att starta någon gång under hösten, men jag kan inte säga något mer specifikt än så.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt