Så mycket effekt kräver nya batterifabriken

2022-02-04 14:44  

Northvolts och Volvo Cars nya cellfabrik i Göteborg har ett högt effektbehov. Men det går bra, enligt Svenska kraftnät. Problem blir det först när ketchupeffekten uppstår och fabriken drar till sig fler etableringar.

Nyheten att Northvolt och Volvo Cars väljer Torslanda i Göteborg som plats för sin gemensamma battericellsfabrik kablades ut på fredagsmorgonen. Fabriken ska dra igång 2025 och beräknas ge cirka 3 000 nya jobb.

Valet föll på Göteborg bland annat på grund av dess goda infrastruktur samt närheten till Volvos bilfabrik, berättade Northvolts vd Peter Carlsson på en pressträff.

Batterifabriken får en kapacitet att tillverka celler med en total energilagringskapacitet om 50 GWh per år. Det räcker till ungefär en halv miljon bilar per år.

En ny batterifabrik ska byggas i Göteborg. Foto: Volvo Cars/TT

Tillverkning av battericeller är både energi- och effektkrävande. Den nya fabriken kräver ”över 200 MW”, enligt uppgift från Northvolt.

– Med en del investeringar av energibolaget och det nationella elnätet kommer vi att ha tillräckligt med kapacitet i elnätet när produktionen ska starta, vilket är planerat till 2025. Den andra delen, som handlar om hur vi kan försäkra oss om att vi har tillräckligt med förnybar energi, är ett arbete som kommer att pågå fram till produktionsstart, säger Peter Carlsson.

”Jag är ganska lugn”

Northvolt marknadsför sig hårt med att bolaget ska tillverka de grönaste batterierna i världen och valde Sverige för sin första fabrik på grund av den stora andelen förnybar elproduktion.

Under dagens pressträff antydde Peter Carlsson att det kan bli aktuellt att teckna så kallade PPA-avtal för att försäkra sig om att den nya Göteborgsfabriken får tillräckligt med förnybar el. PPA står för power purchase agreement och betyder att elköparen förbinder sig till ett särskilt pris över lång tid.

En elbil från Volvo. Arkivbild. Foto: Claudio Bresciani/TT

Trots batterifabrikens höga effektbehov ser inte heller Svenska kraftnät, som äger det nationella stamnätet, några problem med den nya etableringen i Göteborg.

– Jag är ganska lugn för det här området. Det är mycket på grund av att vi har en bra dialog med industrin och regionnätägaren i området. Vi har sett behovet komma, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät, till Ny Teknik.

”Det brukar bli en ketchupeffekt”

Nyligen har Svenska kraftnät beviljat regionnätägaren Vattenfall Eldistribution en ökning av effektuttaget från stamnätet med 400 MW, en ökning som bolaget sedan kan fördela till sina kunder.

Framöver planerar dessutom Svenska kraftnät en förstärkning av en stamnätsledning på västkusten mellan nätstationerna Skogssäter och Stenkullen. Den bedöms vara klar 2028 och ska ge 800 MW till.

– Just för den här etableringen är jag övertygad om att vi kommer att kunna möta deras behov av kapacitet. Det blir också en upprampning, allt behövs inte på en gång, säger Daniel Gustafsson.

Men det finns orosmoln.

– Kruxet är att den här etableringen kommer att dra till sig fler industrier och underleverantörer som kommer att kräva ännu mer effekt. Det brukar bli en ketchupeffekt som vi måste vara beredda på. Plus att vi har hela omställningen i kemiklustret i området, det är många industrier i Göteborgstrakten som pratar om att ställa om och behöver mer el, säger Daniel Gustafsson.

”Vi lever på gränsen och jobbar mot klockan”

Svenska kraftnät ska därför dra igång en utredning i regionen för att kartlägga hur effektbehoven kan mötas efter 2028.

– Även om vi har ganska god kapacitet just nu och har relativt stora ökningar i våra planer så kommer vi ändå att behöva göra mer. Det kommer att bli utmaningar med varje ny etablering. Vi lever på gränsen och jobbar mot klockan, konstaterar Daniel Gustafsson.

Fram till 2030 bedömer han att Göteborgsregionen har relativt god täckning för sina behov.

– Därefter blir det säkert ett gap om vi inte gör något mer. Det gäller att jobba fort, korta våra ledtider, få igång utvecklingen inom energilager och se till att få havsbaserad vindkraft på plats, säger han.

”Vi kommer att få effektbristsituationer”

Flera vindkraftsparker planeras i havet utanför Sveriges västkust. Svenska kraftnät arbetar också med att prioritera var de första havsbaserade stamnätsstationerna ska byggas på uppdrag av regeringen.

– Vi kommer att få effektbristsituationer och kan inte förlita oss på att vattenkraften i norr alltid tillgodoser alla behov i Sverige. Vindkraften på land räcker inte. Havsbaserad vind blir helt fundamentalt för att försörja en sådan här region med el i framtiden, säger Daniel Gustafsson.

När kan det finnas havsbaserad vindkraft som den nya batterifabriken kan ha gläde av?

– Efter 2030. Det blir inte avgörande för fabriken utan för effektsituationen som helhet, säger Daniel Gustafsson.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt