Onewebs internetsatelliter snart redo att utmana Starlink

2021-08-26 06:00  

De har vänt från konkurs till ett globalt satellitnätverk, som skjuts upp med hjälp av svensk teknik. Det numera brittiska bolaget ska vara redo att leverera uppkoppling i Sverige innan årets slut.

Söndagen den 21 augusti lyfte en Sojuz-raket från Baikonur Cosmodrome i Kazakstan. Ombord fanns 34 satelliter från Oneweb, var och en med en vikt på dryga 150 kilogram. Det blev bolagets femte uppskjutning i år, och fler väntar under hösten. 

Totalt finns nu 288 av Onewebs satelliter i rymden. De rör sig i omloppsbana runt jorden på runt 1 200 kilometer. Sammanlagt ska 648 satelliter upp i lågomloppsbana, tillsammans ska de kunna leverera en internetuppkoppling med höga hastigheter och låg fördröjning (50-100 ms) världen över.

Varje satellit ska kunna täcka ett område på drygt 1,7 miljoner kvadratkilometer. Det motsvarar ungefär den amerikanska delstaten Alaska.

Läs mer: Rymdexperten i Kiruna: Starships krascher är en del av Elon Musks strategi

Kan lanseras i Sverige i år 

Oneweb sköt upp sina första satelliter 2019, och har nu som ambition att kunna börja rulla ut tjänsten norr om den femtionde breddgraden under årets sista kvartal. Det skulle innebära täckning i hela Sverige. Om expansionen fortsätter enligt plan ska bolaget kunna erbjuda global täckning under 2022. 

 – Vi ser en enorm efterfrågan på våra tjänster från kunder världen över, och vi är otroligt glada över att kunna skala upp vårt nätverk inför den kommersiella lanseringen, säger vd Neil Masterson i en kommentar.

Bilder från den senaste uppskjutningen av Oneweb-satelliter. Foto: Roscosmos/TsENKI

Resan har inte varit spikrak. Så sent som förra året ansökte bolaget om konkurs efter att det misslyckats med att hitta nya finansiärer. Räddningen kom från den brittiska staten och det indiska jättekonglomeratet Bharti Global som gick in med 500 miljoner dollar vardera. Tidigare i augusti sköt det sydkoreanska teknikbolaget Hanwha till ytterligare 300 miljoner dollar.

En av underleverantörerna till Oneweb är det schweiziska rymbolaget Ruag. Bolagets anläggning i Linköping tillverkar dispensers som håller satelliterna på plats under raketuppskjutningen, och de separationssystem som används för att skjuta ut dem från farkosten så att de hamnar i rätt omloppsbana.

Läs mer: Ska utveckla antenner som ger höghastighetsinternet via satellit

Tävlar mot Spacex 

Samtidigt är Elon Musks rymdbolaget Spacex redan steget före. Bolagets satellitnätverk Starlink togs i bruk i slutet av förra året och består redan av över 1 600 satelliter. Till dags dato har 100 000 mottagare skickats ut till kunder världen över. Ytterligare en halv miljon kunder uppges stå på väntelistan.

Precis som Starlink riktar sig Oneweb främst mot kunder som befinner sig i områden där annan stabil uppkoppling saknas. Den stora skillnaden är att målgruppen är företag och organisationer snarare än enskilda konsumenter. 

 – Det finns områden där vi kommer att konkurrera, misstänker jag, särskilt när det gäller offentlig sektor, men offentlig sektor kommer alltid att köpa in mer än en tjänst. Jag tror att det kommer att finnas flera aktörer som kan lyckas på sin egen marknad, sa Neil Masterson i en intervju med CNBC tidigare i år.

En rendering av hur en av Onewebs satelliter ser ut i rymden. Foto: Oneweb

Oneweb nämner avlägsna fabriker, forskningsanläggningar och arbetsplatser samt sjöfart och flygindustrin som några av sina potentiella kunder. 

På mottagarsidan behövs en terminal som tar emot och skickar signaler till och från satelliterna. En första version som mäter 50x43x10 centimeter, och väger ungefär 10 kilogram visades upp i dagarna. Satelliterna förbinder de lokala terminalerna med antenner i närheten av internetknutpunkter.

Simon Campanello

Mer om: Oneweb Starlink

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt