Omvandling till nya produkter kommer inte rädda klimatet

2019-03-28 06:00  

Infångad koldioxid kan användas till både bränslen och byggvaror, och bidra till att minska användningen av ny fossil råvara. Men tekniken kommer inte att rädda klimatet.

Vid carbon capture and usage, CCU, lagras inte infångad koldioxid långt ner i berggrunden eller i biomassa. Koldioxiden får i stället nytt liv i nya ämnen och produkter, som metanol och biobränslen.

Med CCU kan man minska användningen av fossila insatsvaror vid exempelvis plast- och bränsletillverkning.

– För mig är det här ett alternativ som vi måste överväga, men det är uppenbart att den inte kommer att lösa hela världens problem, sa forskaren André Bardow, professor i teknisk termodynamik vid universitetet i Aachen, under ett CCU-seminarium på vetenskapskonferensen AAAS i Washington DC i februari.

Läs mer: Koldioxidsugen – ”en äkta klimatåtgärd”

I Luleå pågår tre projekt som har relevans inom tekniken. Alla syftar till att fånga in koldioxid med hjälp av enzymer med hög infångningsförmåga.

– Framför allt jobbar vi med aminbaserade system för att fånga upp koldioxid som sedan kan omvandlas till etanol, biobränslen och burkkemikalier, berättar Magnus Sjöblom, universitetslektor på avdelningen för kemiteknik på Luleå tekniska universitet.

Forskarna utvecklar bland annat nya lösningsmedel som ska göra infångningen av koldioxid mer energieffektiv.

– Vi har jobbat mycket med att få till ett lösningsmedel där koldioxiden kan frigöras vid 80 grader i stället för 120 grader som i dag. Det skulle innebära en stor energivinst.

CCU-tekniken är ”lite lurig”

Tanken är att koldioxiden som frigörs i ett nästa steg ska kunna bli exempelvis myrsyra, ättiksyra eller etanol, men det är en bit kvar till en industriellt gångbar process. Att få fram myrsyra via mikroorganismer och koldioxid kommersiellt ligger minst fem år bort, uppskattar Magnus Sjöblom.

Läs mer: Preem siktar på norsk lagring

Myrsyra kan användas för att lagra vätgas, och är därför en ganska tacksam produkt. Samtidigt är det på håret att CCU-tekniken kan löna sig, tror han.

– Här måste vi forska vidare och hitta effektivare metoder, kanske framför allt för omvandling av koldioxid till kemikalier.

Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers, tycker att CCU-tekniken är ”lite lurig”. Att använda koldioxiden i exempelvis nya plastprodukter ser han som extrem nisch. Mer sannolikt är att den skulle användas till nya bränslen. Och vilken klimateffekt skulle det egentligen ge?

– Koldioxid är en kolkälla där kolet måste frigöras från syret för att återgå till en energibärare. För att göra något användbart av den infångade koldioxiden behöver du tillföra energi, och sedan, när du använder den nya produkten, släpps koldioxiden på nytt ut i atmosfären. CCU är ingen kraftig klimatåtgärd, säger Filip Johnsson.

Läs mer: Gates-backade bolaget bygger anläggning för negativa utsläpp

Under AAAS berättade André Bardow att det finns skummadrasser som tillverkats med infångad koldioxid. Men att binda koldioxiden i en produkt som har en livslängd på några decennier ger i princip ingen klimatnytta, enligt Filip Johnsson. Samtidigt vill han inte förringa företagens försök att minska sin klimatpåverkan.

– Jag är tveksam till CCU av flera skäl. Vi måste titta på var koldioxiden hamnar i slutet. Under en övergångsfas eller en viss period kan vi undanhålla ny fossil råvara med hjälp av tekniken, men man får inte glömma att den ändå kräver mycket resurser.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt