Ludvika rustar sig för stort elavbrott med nytt mikronät

2019-11-29 06:00  

Höljet från världens största transformator, batterier, solceller och ett lokalt vattenkraftverk. Det är ingredienserna i Ludvikas nya mikronät som ska ge el i händelse av att strömmen slås ut i hela Mellansverige.

Kraftjätten ABB sålde för ett par år sedan världens största transformator till Kina. Men själva höljet fick inte plats i transporten. Det har i stället placerats vid infarten till Ludvika för att utgöra ett slags landmärke. I början av november invigdes det och döptes till Krafttanken.

Det är en stor pjäs som väger 75 ton och mäter 18 meter på höjden. Det regionala utvecklingsbolaget Samarkand har köpt två sådana höljen av ABB för ”lite mer än en krona men en symbolisk summa”, enligt Nya Ludvika Tidning.

Snart ska höljet fyllas med nytt innehåll. Under våren ska litiumjonbatterier installeras inuti för att skapa ett mikronät som ska ge el till vissa centrala funktioner i kommunen i händelse av ett stort strömavbrott i hela Mellansverige.

Ska ge möjlighet att starta vattenkraftverket

Litiumjonbatterierna ska anslutas dels till det vanliga elnätet, dels till de solceller som redan sitter på sporthallen, brandstationen, församlingsgården och en skola. Till vardags ska batterierna laddas med el från nätet. Men i händelse av ett stort strömavbrott kan de fyllas på med el från solpanelerna.

Om elen slås ut i hela Mellansverige ska batterierna under sex timmar kunna försörja räddningstjänst, kommunens it-enhet och sporthallen, som ska fungera som uppsamlingsplats. Dessutom ska energilagret ge möjlighet att starta Ludvikas vattenkraftverk.

I vanliga fall ger vattenkraftverket i Ludvika ström el till stamnätet. För att kunna ge el till mikronätet i händelse av ett omgivande strömavbrott krävs att kraftstationen kopplas om och att skyddsinställningar ändras.

”Vi blir helt oberoende av dieselleveranser”

Men vattenkraftverket behöver ström för att dra igång från noll. Dels till luckorna, som öppnar vattenintaget, dels till spolarna i generatorn.

– När det finns tillräcklig hjälpkraft går vi över till ödriftläge och startar upp vattenkraftverket. Först är det växelriktaren i energilagret som håller frekvensen och startar upp från svart nät. Sedan när vattenkraftverket är igång har vi större energi och svängmassa, då tar det över frekvensregleringen, berättar Lisbeth Söderling, projektledare på Samarkand, till Ny Teknik.

När vattenkraftverket väl är igång ska det kunna försörja fler prioriterade fastigheter, till exempel vattenreningsanläggning, bensinstationer och värmeverk. Men mikronätet är inte dimensionerat för att alla i Ludvika ska kunna använda ström som vanligt.

– Fördelen med den här lösningen är att vi blir helt oberoende av dieselleveranser. När vattenkraftverket väl är igång finns det vatten och då tar inte dieseln slut, säger Lisbeth Söderling.

Läs mer: Mer solel gav liten besparing – nu byggs likströmsnätet ut

I sommar är planen att systemet ska testas på riktigt. Då ska ett fullskaligt ö-driftsprov genomföras så att Ludvikas anslutning till det överliggande regionnätet kopplas bort.

– Men det gör vi inte förrän det är låglast någon varm söndagsmorgon om sommaren, säger Lisbeth Söderling.

Tankarna på mikronätet dök upp efter en riskanalys som kommunen gjorde 2007. Då konstaterades att det finns en risk för extrema väderhändelser och yttre hot som till exempel sabotage.

”Det behövs en lösning för en krissituation”

Men så stora strömavbrott som mikronätet är avsett för inträffar extremt sällan.

– Förhoppningsvis aldrig. Men tanken är att man inte ska hamna i situationer där man står utan verktyg om det händer, säger Lisbeth Söderling.

Mikronätet i Ludvika bedöms kosta drygt sex miljoner kronor, som delvis betalas med skattemedel via Energimyndigheten.

Är det värt att lägga sex miljoner på beredskap för en händelse som nästan aldrig tros inträffa?

– Det är en bra fråga. Men säkerhetsansvariga bedömer att hotbilden är sådan att det behövs en lösning för en krissituation, säger Lisbeth Söderling.

Mikronätet i Ludvika

Solcellernas totala effekt: 218 kW.

Vattenkraftverkets effekt: 3,5 MW.

Batteriernas kapacitet: 400 kWh (300 kWh reserveras för riskhantering. De övriga 100 kWh ska finnas tillgängliga för innovation och forskning i form av examens- eller doktorandarbeten).

Energilagrets växelriktare: 90 kW.

Projektnamn: Ödrift.

Projektdeltagare: Samarkand, Ludvika kommun, ABB, VB Kraft, Altpower och Högskolan Dalarna (Samarkand ägs av Ludvika och Smedjebackens kommuner, landstinget i Dalarna, ABB i Ludvika och Ovako i Smedjebacken).

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt