KTH-forskare: Världen är mogen för att övervaka personliga koldioxidutsläpp

2021-08-25 09:35  

Första steget är att mäta allt i hemmet som ger upphov till koldioxidutsläpp, från elektricitet till värme. Nästa nivå kan inkludera transporter och semesterresor.

Tanken att varje medborgare ges en begränsad budget för den mängd koldioxid som personen tillåts att släppa ut är inte ny. Längst hittills gick den brittiska regeringen som på 2000-talet utvärderade lösningen ur ett nationellt perspektiv.

Men i den rapport som Department of Environment, Food and Rural Affairs, släppte 2008 konstaterades att det med existerande teknik skulle ha blivit alltför dyrt och svårt att implementera en personlig utsläppsbudget.

Sedan dess har dock tekniken tagit stora kliv – och nu anser forskare vid KTH samt Oxford University, IDC och University College London att det kan vara dags att åter plocka upp idén.

– Vi insåg att vissa delar av världen kunde vara mogna för ett nytt försök, och vi har tittat på den nya teknik som finns för att på ett enkelt sätt kunna övervaka personliga koldioxidutsläpp, säger Francesco Fuso Nerini, som är föreståndare för KTH Climate Action.

Läs mer: Lista: Laddhybriderna med längst räckvidd

Han är huvudförfattare till den artikel som KTH har publicerat tillsammans med brittiska och israeliska forskare i tidskriften Nature Sustainability.

Möjligt tack vare kommunikationsteknik

Lösningen är nu möjlig tack vare alla framsteg inom informations- och kommunikationsteknik de senaste tio åren – med artificiell intelligens och utvecklingen av smarta appar som har tagits fram för att följa individers rörelser under covid-pandemin.

Det första steget är att mäta allt i hemmet, från elektricitet till värme. Nästa nivå kan inkludera transporter och semesterresor. Ännu ett steg skulle kunna vara att plocka in utsläppen från de matvaror du handlar – för att i ett sista steg väga samman allt du köper, från matvaror till kläder.

Francesco Fuso Nerini berättar att det sistnämnda ligger längre fram eftersom det ännu saknas en fastslagen metod för att beräkna utsläpp från varor som inte produceras i Sverige.

Skulle då inte en utsläppsbudget bli mindre kännbar för de som exempelvis bor i Stockholms innerstad, med god tillgång till lokaltrafik – medan människor på landsbygden som bilpendlar långa sträckor till arbetet drabbas hårdare? Det tror inte Francesco Fuso Nerini.

Läs mer: Ingenjörernas ”smog-torn” ska rena Delhis luft

Även om förhållandena inte är identiska med Sverige så visade den tidigare brittiska undersökningen tvärtom att 71 procent av låginkomsttagarna stod som ekonomiska vinnare, med delar kvar av sin budget. Detta medan 55 procent av hushållen med hög inkomst, typiskt i storstäder, identifierades som förlorare på policyn.

 – De med högre inkomster i storstäderna är också de som reser mest, ibland med ett antal flygresor per år. De har kanske ett andra hus som ju har sina utsläpp, säger Francesco.

Viktigt med ekonomiska incitamentet

Han slår samtidigt fast att man behöver se över så att budgeten är rättvist fördelad med hänsyn till de förhållanden som råder i olika delar av landet. Forskaren ser det också som möjligt att man skulle kunna handla med en sorts individuella utsläppsrätter för de som behöver mer än sin budget alternativt vill tjäna en slant.

Men borde inte alla dela kostnaden, om nu en utsläppsbudget ligger i allmänhetens intresse?

– Vi föreslår inte en specifik design, men tidigare forskning har visat att det ekonomiska incitamentet är viktigt för att minska utsläppen. Men det måste implementeras rättvist, för annars kommer folk inte att tro på konceptet – och det skulle vara den värsta utgången för klimatåtgärderna. Man skulle kunna börja med test i Stockholm för att sedan se hur man kan sprida det på ett rättvist sätt till övriga landet. Det här skulle vara något väldigt viktigt för att skapa ett delat ansvar mellan medborgarna med ett individuellt perspektiv, säger Francesco Fuso Nerini.

Enligt teamet har den personliga utsläppsbudgeten specifikt potential för att vara framgångsrik i länder som Sverige, med en hög tekniknivå, stor tilltro till myndigheter och högt satta klimatambitioner. När det kommer till tekniken så är de stora hindren undanröjda, men din diet och dina inköp kan vara känslig information. Därför bör integritetsfrågor i relation till myndigheter studeras ytterligare, anser forskarna.

John Edgren

Mer om: Utsläpp KTH

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt