Kryptogruvan håller frekvensen i elnätet på rätt nivå

2020-12-14 06:00  

115 000 datorer i Bodens gamla helikopterhangar bryter kryptovalutan ether. Men de hjälper också till att hålla frekvensen i elnätet på rätt nivå.

Bodens kommun utmärkte sig tidigt på kryptovalutakartan när den svenska bitcoinbolaget KNC Miner öppnade verksamhet i den gamla helikopterhangaren. Sedan konkursen 2016 har flera andra datacenter öppnats här.

I KNC Miners gamla lokaler finns nu kanadensiska Hive Blockchain. Företaget kom hit 2018 och har i dag 115 000 datorer som står till tjänst med beräkningskraft på plattformen Ethereum och tillverkar kryptovalutan ether.

– Vi valde Boden av fyra skäl. Regionen har god tillgång på grön el, låga energipriser, god uppkoppling till internet och ett bra klimat som kyler våra datorer, berättar Tobias Ebel, medgrundare i Hive Blockchain och ansvarig för den svenska verksamheten.

För att bryta kryptovaluta krävs god tillgång på el. Som mest behöver Hives verksamhet i Boden totalt 20,4 MW.

Kanadensiska Hive Blockchain driver datacenter i Boden för kryptovalutamining för valutan ether. Foto: Hive Blockchain

Men för elnätets skull kan datorernas elanvändning ibland minskas. På så sätt hjälper kryptovalutagruvan till att reglera frekvensen i elnätet sedan i höstas.

Frekvensen i det nordiska elsystemet ska normalt sett ligga på 50 Hz. Om en störning inträffar så att frekvensen sjunker behöver effekt tillföras systemet eller så måste elanvändningen minskas.

All ström stryps inte till datorerna

När frekvensen går under 49,9 Hz kan strömmen till Hives kryptovalutadatorer dras ned. Det görs på ungefär 100 datorer i taget, beroende på hur stort frekvensfallet är. Genom att elanvändningen minskas går frekvensen upp till 50 Hz.

Tidigare har det främst varit vattenkraft som har bidragit med snabb frekvensreglering. Men sedan maj 2019 tillåts även elanvändare vara med. Det har lett till att nya aktörer, till exempel serverhallar och elbilsägare, har börjat reglera frekvensen.

Kanadensiska Hive Blockchain driver datacenter i Boden för kryptovalutamining för valutan ether. Foto: Hive Blockchain

Frekvensregleringen från kryptovalutagruvan i Boden är ett samarbete mellan Hive, svenska Vattenfall och nederländska Sympower. Det är Sympowers teknik som används för att mäta frekvensen i området, beräkna när åtgärder behöver vidtas och skicka styrsignaler till kryptogruvan i Boden.

När frekvensen behöver regleras är det dock inte all ström som stängs av till den enskilda datorn. Ungefär 60 procent av strömtillförseln stängs av så att datorn går över i sparläge.

– Anledningen till att datorerna går ner i ”idle mode” är att det inte stör beräkningsprocessen lika mycket som när datorerna stängs av helt, berättar Anders Tonhammar Lööf, affärsutvecklingschef på Sympower Sverige.

”Det här är ett reellt bidrag”

De inblandade företagen ser frekvensregleringen från kryptovalutagruvan i Boden som ett bidrag i energiomställningen. Med fler snabba regleringsresurser kan mer förnybar elproduktion komma in i systemet.

– Vind och sol kan ge upphov till snabba frekvensstörningar, då är det bra om det finns fler snabba resurser som kan vara med och reglera frekvensen. Det kan också frigöra kapacitet från vattenkraft, som kan fokusera på att producera el i stället för att avsätta en del kapacitet för frekvensreglering, säger Anders Tonhammar Lööf.

Kanadensiska Hive Blockchain driver datacenter i Boden för kryptovalutamining för valutan ether. Foto: Hive Blockchain

Tjänsten som levereras till den systemansvariga myndigheten Svenska kraftnät kallas FCR-D. Sedan kryptogruvan började erbjuda tjänsten i början av september har den aktiverats vid ett drygt tiotal tillfällen.

I de flesta fall har det handlat om små frekvensavvikelser där kryptogruvan har minskat sitt effektuttag med 100–600 kW under korta stunder. Som mest kan anläggningen bistå med 8,3 MW.

– Det är en relativt stor resurs när det gäller ny teknik som kvalificerar sig för stödtjänster. Vi har haft flera exempel på tjänster om 0,1 MW när det gäller batterier, men då är man mer ute efter att testa. Det här är ett reellt bidrag, säger Anna Jäderström, enhetschef för balansmarknad på Svenska kraftnät.

Hives anläggning i Boden är den första kryptovalutagruvan i Sverige som deltar i frekvensregleringen, enligt Svenska kraftnät.

– Jag tycker att det är roligt att vi nu ser en större volym som kommer in från ny teknik. Det är viktigt att vi får in nya resurser, behovet av stödtjänster kommer att öka de närmaste åren. Och vi behöver mer mångfald i utbudet. Om vi lägger alla äpplen i en korg, alltså vattenkraften, kan ett speciellt hydrologiskt år ge konsekvenser för kostnaderna, säger Anna Jäderström.

”Vår leverans blir väldigt linjär”

Frekvensregleringen från Hives Boden-anläggning har dock drabbats av två avbrott sedan tjänsten började erbjudas i mitten av september. Anläggningen i Boden har tappat anslutningen till internet respektive till mobiltelefonnätet i ungefär fem timmar vardera. Det ledde till att frekvensreglering inte kunde utföras så som utlovat till Svenska kraftnät.

Här syns de gamla helikopterhangarerna i Boden. Foto: Bodens kommun

I det första fallet fanns ingen elanvändning att reglera eftersom datorernas kryptovalutabrytning upphörde när anläggningen tappade internetuppkopplingen. I det andra fallet kunde företaget inte läsa av elanvändningen i anläggningen. Ersättningen från Svenska kraftnät betalades därför tillbaka för de två tillfällena.

Överlag är de inblandade företagen ändå nöjda med hur frekvensregleringen har fungerat. Strömmen till datorerna kan justeras snabbt, inom loppet av några sekunder.

– Och eftersom vi har delat upp datorerna i grupper blir vår leverans väldigt linjär i förhållande till frekvensavvikelsen, säger Viktor Gårdö, produktansvarig för flexibilitetstjänster på Vattenfall.

”Vi agerar i stället för att bara prata”

Kryptovalutabrytningen i Hives anläggning bygger på blockkedjeteknik, där information som överförs verifieras på ett decentraliserat sätt, genom datorberäkningar i flera olika noder. Det är anledningen, menar Tobias Ebel, till att Hive kan släcka ner hundratals datorer åt gången för elnätets skull.

– Ett företag som tillhandahåller datalagring kan inte göra det, men det decentraliserade systemet i blockkedjan kan tolerera att några datorer stängs av. Blocket går bara vidare i kedjan, säger han.

Han är stolt över projektet:

– När vi börsnoterades för tre år sedan hade vi en storslagen vision om en hållbar strategi. Nu gör vi verklighet av det. Vi agerar i stället för att bara prata.

Frekvensreglering

Det finns flera typer av frekvensregleringstjänster. De här kallas för frekvenshållningstjänster, som tidigare benämndes som primär frekvensreglering:

FCR-N: Normal reglering när frekvensen varierar mellan 49,9 och 50,1 Hz. Kravet är att 63 procent av effektresursen ska aktiveras inom 60 sekunder och 100 procent inom tre minuter.

FCR-D: Reglering vid någon form av störning som innebär att frekvensen sjunker under 49,9 Hz. Kravet är att resursen ska aktiveras till 50 procent inom fem sekunder och till 100 procent inom 30 sekunder.

FFR: Den nya tjänsten Fast Frequency Response finns sedan 2020. Kravet är att effektresursen ska vara fullt aktiverad inom 0,7 sekunder om det görs vid 49,5 Hz, inom 1,0 sekunder om det görs vid 49,6 Hz eller inom 1,3 sekunder om aktivering gös vid 49,7 Hz. Aktören väljer något av de tre alternativen för sitt bud.

Datacenter i Boden

I dagsläget finns fyra större aktörer som driver datacenter i Boden: Hydro 66, Hive Blockchain, DTM Group och forskningsprojektet Boden Type Datacenter.

Vid årsskiftet löper forskningsprojektet Boden Type Datacenter ut. Tanken är att datacentret då ska köpas och drivas vidare kommersiellt.

Linda Nohrstedt

Mer om: Elnät Datacenter

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt