Klartecken för det norska koldioxidhotellet: ”Mest realistiska alternativet”

2021-03-11 10:52  

Den norska regeringen godkänner planerna för koldioxidlagret under havsbottnen i Nordsjön. Flera svenska företag siktar på att pumpa ner sina utsläpp där.

Planerna på det norska koldioxidhotellet, där andra länder kan checka in sina utsläpp, är långt gångna. Tanken är att hela kedjan med infångning, transport och lagring ska etableras där.

Tekniken kallas CCS efter engelskans Carbon Capture and Storage. Det norska koldioxidlagret blir, om det förverkligas, världens första som är öppet för andra länder. Norges olje- och energiminister Tina Bru kallar det för det största klimatprojektet i norsk industri någonsin.

I december godkände Norges riksdag, Stortinget, att staten skjuter till 16,8 miljarder norska kronor, vilket omfattar ungefär två tredjedelar av den totala investeringskostnaden om 25,1 miljarder norska kronor.

”Elförsörjningen kanske den mest utmanande flaskhalsen”

Nu har även utbyggnadsplanerna för själva lagringsdelen i Nordsjön fått godkänt av det norska olje- och energidepartementet.

– Det är den sista formaliteten för att få ihop hela CCS-kedjan i Norge, så det är väldigt positivt, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa, ett av företagen som siktar på att lagra sin koldioxid i Norge.

Den norska planen är att koldioxid ska fångas in vid fabriksskorstenar världen över, transporteras per båt till omlastningsstationen i Øygarden kommun, nordväst om Bergen, och därifrån pumpas via rörledning till själva lagringsplatsen, 110 km utanför Bergen och 2,6 km under havsbottnen.

Lagret bedöms ha kapacitet för att lagra 1,5 miljoner ton koldioxid varje år och en planerad driftsperiod om 25 år. Själva lagret beräknas kosta nära sex miljarder norska kronor i total investering.

Koldioxiden är tänkt att transporteras med båt till en omlastningsstation där gasen mellanlagras. Foto: Multiconsult

Det är de tre oljebolagen Equinor, Total och Shell som driver planerna på koldioxidhotellet. Tillsammans har de bildat det gemensamma bolaget Northern Lights JV DA.

Den godkända utbyggnadsplanen omfattar en injektionsbrunn. Om ytterligare en brunn ska installeras framöver krävs ett nytt myndighetsgodkännande, påpekar olje- och energidepartementet i ett pressmeddelande.

Svenska företag i avtal

Åtta europeiska företag har redan tecknat samarbetsavtal med Northern Lights. Där ingår bland andra svenska Stockholm Exergi och Preem, samt tyska Heidelberg Cement, som äger både svenska Cementa och norska Norcem.

Cementa hoppas ha en avskiljningsanläggning på plats i Slite på Gotland till 2030. Ambitionen är att fabrikens totala utsläpp, 1,8 miljoner ton koldioxid per år, då ska avskiljas och skickas till permanent lagring.

Med hjälp av en enorm styrrigg, här ombord på ett fartyg, förbereddes provborrning i slutet av förra året. Foto: Northern Lights

Just nu pågår en förstudie som ska lägga fast vilken avskiljningsteknik som är bäst, samt undersöka möjliga lösningar för logistik, transport och finansiering.

– Det finns en del utmaningar, inte minst elförsörjningen. Det kanske är den mest utmanande flaskhalsen för det här projektet, säger Karin Comstedt Webb.

Redan i dag använder Cementafabriken i Slite ungefär 30 procent av Gotlands hela elbehov. Om koldioxidavskiljning kommer igång 2030 kan elbehovet femfaldigas och då omfatta 1,5 TWh per år.

Det finns några andra CCS-projekt på gång i Nordsjön där målsättningen också är att kunna ta emot andra länders koldioxid mot betalning. Men de norska planerna har kommit längst. Ambitionen är att det norska koldioxidhotellet ska öppna 2024.

– När vi tittar på lösningar för 2030 är Northern Lights det mest realistiska alternativet för mottagningen, säger Karin Comstedt Webb.

Cementugnen i Slite. Foto: Cementa

Hon välkomnar dock att fler aktörer vill dra igång koldioxidlagring.

– Det är jättepositivt. Som samhälle måste vi se fler lagringsprojekt. Det här är ett projekt som inte bara är angeläget för Cementa eller Gotland, det är en stor internationell angelägenhet som handlar om att skapa förutsättningar för att nå våra gemensamma klimatmål, säger Karin Comstedt Webb.

Det norska koldioxidhotellet

De totala investeringskostnaderna beräknas till 17,1 miljarder norska kronor.

De totala driftskostnaderna beräknas till 8 miljarder norska kronor.

Totalkostnaden blir alltså 25,1 miljarder kronor.

Statens andel uppskattas till 16,8 miljarder norska kronor.

Linda Nohrstedt

Mer om: CCS Koldioxid

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt