Intels vd: Chipbristen är över snabbare än väntat – tack vare ekonomin

2022-10-04 06:00  

Den dystra ekonomin gör att efterfrågan på halvledare minskar, men branschen måste ställa om. Det säger Intels vd Pat Gelsinger i en intervju med Ny Teknik.

Sedan coronapandemins början har tillgången på chip varit ett problem för många branscher. Inte minst fordonsindustrin där båda Volvo-bolagen i omgångar tvingats till produktionsstopp i väntan på halvledare.  

Många prognoser har pekat på att problemen kommer att vara helt lösta först under 2024, men det rådande världsläget kan ge en snabbare återhämtning. Det sa Intels vd Pat Gelsinger till Ny Teknik när vi som den enda svenska tidningen fick delta i en pressträff i samband med lanseringen av Intels nya processorserie. 

– När det gäller allmän tillgänglighet har den ekonomiska situationen så klart skapat en minskad efterfrågan och därför finns det inte längre någon brist på många tekniknoder, säger Pat Gelsinger till Ny Teknik.  

En tekniknod markerar storleksordningen på transistorer. Intels mest avancerade tekniknod är för närvarande 7 nanometer, medan tillverkare som TSMC och Samsung är nere på transistorer på 4 och 5 nanometer.  

– Tyvärr är bristen som mest akut på äldre tekniknoder. Jag förväntar mig att givet den ekonomiska situationen, minskad försäljning av bilar och andra faktorer kommer vi att se en balans mellan tillgång och efterfrågan på alla tekniknoder under andra halvan av 2023, säger Pat Gelsinger.

Läs mer: Halvledarkrisen: Chipbrist har vänt till överflöd på sina håll 

Från just in time till just in case

Men han poängterar att det kommer att krävas förändringar i halvledarindustrin för att undvika att nya brister uppstår. Det handlar om ett stort skifte i tankesätt och produktionsmetoder.  

– Vi måste gå från just in time, alltså en leveranskedja som är kostnadsoptimerad, till just in case, en leveranskedja som är optimerad för resiliens. Halvledare har blivit viktiga för varje del av mänsklighetens existens och framöver måste vi ha mer motståndskraftiga leveranskedjor, säger Pat Gelsinger. 

Idag är halvledartillverkningen starkt koncentrerad till ett fåtal asiatiska länder. Både USA och EU har det senaste året presenterat stora offentliga investeringspaket som ska främja lokal halvledarproduktion. Tillsammans innehåller de båda stödpaketen investeringar på nära 1 000 miljarder kronor. 

Intel har som svar tillkännagivet planerna på nya, storskaliga chipfabriker (på halvledarspråk kallade fabs) i den amerikanska delstaten Ohio och i tyska Magdeburg. Arbetet med de nya fabrikerna uppges gå enligt plan trots ekonomisk recession och kriget i Ukraina. För den tyska anläggningen säger Pat Gelsinger att Intel nu befinner sig i slutfasen av förhandlingarna med EU. 

Läs mer: Så löser svenska bolaget chipbristen när Kina stänger ner

En rendering av chipfabriken i tyska Magdeburg. Foto: Intel

”Viktigaste investeringen sedan andra världskriget”

– Vi anser att stödpaketen från EU och USA är extraordinära kliv. Jag tror inte att de löser hela problemet, men de är nyckeln för att kunna ta oss framåt, säger Pat Gelsinger. 

Samtidigt menar han att andra delar av it- och telekomindustrin kan behöva liknande incitament. Förutom tillverkning av halvledare krävs expansion av leveranskedjan inom alltifrån sällsynta jordartsmetaller till komponenter för tillverkning av strömförsörjningskomponenter och skärmar för att mota bort framtida brister.  

– Vi kommer att hitta fler områden som kräver investeringar, men när det kommer till stöd från lagstiftarna till industrin är det här de mest inflytelserika paket som USA och Europa genomfört sedan andra världskriget, och vi är mycket glada över att ha spelat en roll i att de har genomförts, säger Pat Gellsinger. 

Simon Campanello

Mer om: Intel Halvledare

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt