Hon testar indiska lösningar på Gotland

2017-06-23 06:00 Linda Nohrstedt  

Den indiska byn Relagan Siddhi led svårt av fattigdom och torka. Men tack vare ändrad vattenhållning kan byn skörda tre gånger om året. Genom civilingenjören Rupali Deshmukh kommer åtgärderna nu Gotland till del.

Rupali Deshmukh är uppvuxen i Indien men flyttade till Sverige för nio år sedan. Här har hon läst miljöteknik och hållbar infrastruktur på KTH.

När det var dags för exjobbet återvände hon till Indien. Hon studerade byn Relagan Siddhi, som hade stora problem under 70- och 80-talen.

– Det var en väldigt fattig by som hade stora problem med jordbruket och som knappt fick några skördar. Men med ett nytt ledarskap började man ändra vattenhållningen, berättar hon.

Flera enkla åtgärder vidtogs för att hålla kvar regnvattnet längre, så att det skulle hinna ner till grund- vattenmagasinen i stället för att rinna ut i floder och diken. Till exempel byggdes små murar i dikena för att hindra avrinningen till floderna.

– Nu är byn miljömässigt riktigt hållbar och en av de rikaste byarna i Indien. De får tre skördar varje år, berättar Rupali Deshmukh.

Läs mer: Risk för torraste svenska sommaren på 100 år

Tack vare exjobbet fick Rupali Deshmukh anställning på IVL Svenska Miljöinstitutet tidigare i år. Nu jobbar hon dels med exportsatsningen Smart City Sweden, som bland annat ska hjälpa svenska företag att nå den indiska marknaden, dels med IVL:s förstudie om vattenbristen på Gotland som bedrivs i samarbete med bland andra Region Gotland.

Avsikten med förstudien är att etablera en testbädd på Storsudret på södra Gotland för att pröva olika metoder för att lösa vattenbristen. Även här handlar det om att hålla kvar regnvattnet tillräckligt länge så att det hinner nå grundvattenmagasinen. Rupali Deshmukhs erfarenheter från indiska Relagan Siddhi kan därför vara värdefulla.

– Förhållandena där är ganska lika dem på Gotland. På Gotland har man grävt enorma djupa diken på 1800-talet som dränerar området. Vid regn och snösmältning drar vattnet rakt ut i Östersjön, säger Staffan Filipsson, affärsutvecklare på IVL.

Läs mer: Gammal teknik kan hindra gotlands vattenbrist

Metoderna som IVL vill testa handlar om att skapa dammar, pumpa dikesvatten till dammarna, och installera sensorer för att mäta grundvattennivåerna. Utmaningen blir att vidta åtgärder som inte påverkar jordbruket negativt.

– Kanske måste man sänka grundvattennivåerna så att det går att komma ut på åkrarna vissa perioder, och låta grundvattnet vara högre under andra perioder. Vi tittar på nivåreglering med hjälp av dammluckor och eventuellt pumpsystem, berättar Staffan Filipsson.

Planerna omfattar även rening av hushållens avloppsvatten så att det kan återföras till grundvattenmagasinen. IVL hoppas kunna använda det befintliga avloppsreningsverket på Storsudret för ändamålet.

Förstudien ska vara klar i början av september. Därefter planerar IVL att söka pengar för att börja projektera testbädden.

Regeringen satsar mot torka

Regeringen vill satsa 200 miljoner kronor i höstbudgeten på att förebygga torka och att fördjupa kartläggningen av grundvattnet.

Huvuddelen av pengarna ska investeras i att stärka landskapets egen förmåga att buffra vattenflöden och öka grundvattnet, till exempel genom restaurering och anläggning av våtmarker.

Branschorganisationen Svenskt Vatten välkomnar regeringens satsning men tycker att den är otillräcklig. Organisationen vill se fler vattenskyddsområden.

Var tredje vattentäkt saknar ett fastställt vattenskyddsområde, säger Anna Linusson, vd på Svenskt Vatten, i ett pressmeddelande.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt