Granskar jätteprojektet Sydvästlänken: ”Svk tog inte riktigt höjd för risker”

2021-11-30 14:57  

Teknikvalet gjordes under press, utmaningarna underskattades och funktioner i anläggningen ströks längs vägen. Statskontoret har granskat Svenska kraftnäts jätteprojekt Sydvästlänken.  

Elförbindelsen Sydvästlänken mellan Närke och Skåne är Svenska kraftnäts (Svk) största investering hittills på 7,5 miljarder kronor.  

Den är sannolikt också Svenska kraftnäts största surdeg. Hela sträckan skulle ha tagits i drift 2015 men den södra delen, som byggdes med likströmsteknik, gick inte igång förrän sommaren 2021, drygt sex år försenat. 

Det är framför allt omriktarstationerna, där el ska omvandlas mellan växelström och likström, som har strulat. Leverantören, som från början hette Alstom Grid men numera GE Grid, har fått svårt att få kontrollsystemet att fungera som de ska.

Sydvästlänkens omriktarstation utanför Lyby i Skåne. Foto: Johan Nilsson/TT

På tisdagen publicerade Statskontoret sin utvärdering av projektet. Bedömningen är att det inte går att peka ut en enskild orsak till förseningen. Valet av teknisk lösning i den södra delen, HVDC VSC, har haft betydelse men är inte i sig orsaken eftersom tekniken har fungerat i andra projekt.

– Vi bedömer att valet av en teknik som Svenska kraftnät inte hade praktisk erfarenhet av, i kombination med leverantörens svårigheter att få anläggningen i drift, har varit avgörande för förseningen, säger Emeli Mårtensson, utredare på Statskontoret, till Ny Teknik.

Teknikvalet gjordes under press

Svenska kraftnät tog en risk när beslutet fattades om en teknisk lösning som de själva inte hade praktisk erfarenhet av, anser Statskontoret. Dessutom underskattades utmaningen i att satsa på en ny teknik i en så omfattande investering som Sydvästlänken.

Det ledde till en del brister i planeringen av projektet.

– Svenska kraftnät tog inte riktigt höjd för utmaningar och risker. Sydvästlänken var då en unik anläggning sett till teknik och omfattning. Det fanns ingen anläggning i världen som motsvarade Sydvästlänkens effekt och spänningsnivå och teknik, säger Emeli Mårtensson.

Det gör att Sydvästlänken kan betraktas som ett utvecklingsprojekt. Men utvecklingsperspektivet fick inte tillräckligt genomslag i styrningen av projektet, anser Statskontoret. Svenska kraftnät prioriterade främst att få anläggningen i drift snabbt.

När teknikvalet gjordes för Sydvästlänken var Svenska kraftnät under press, skriver Statskontoret i sin rapport. Överföringskapaciteten behövde ökas snabbt men motståndet mot luftledningar var starkt bland markägare och intresseorganisationer. Både inom näringsliv och politik fanns starka förespråkare för likströmsteknik, som gjorde det möjligt att använda markkabel. Det spelade in i valet av den nyare likströmstekniken i Sydvästlänken, menar Statskontoret.

Likströmsdelen i Sydvästlänken är 25 mil lång. Foto: Svenska Kraftnät

Men Svenska kraftnät hade inte heller tillräcklig erfarenhet eller rutiner för att driva ett så stort projekt som Sydvästlänken, skriver Statskontoret. Till exempel var kontraktet otydligt i vissa delar och lämnade utrymmen för olika tolkningar. 

Inget svar om rätt anbud vann

Redan i upphandlingen anser Statskontoret att det uppstod en målkonflikt. Svenska kraftnät hade ambitionen att öka konkurrensen, men å andra sidan fanns också målet att ställa tillräckligt höga krav på erfarenhet hos anbudsgivarna. Statskontoret bedömer att Svenska kraftnät kompromissade med kraven på leverantörerna för att nå målet om ökad konkurrens. Även det utgjorde en risk.

Det var tre bolag som kvalificerade sig i upphandlingen om Sydvästlänkens omriktarstationer: Alstom Grid, ABB och Siemens. Genom åren har flera anonyma ABB-källor antytt att upphandlingen inte skulle ha gått rätt till. Bland annat genom att ABB i första utvärderingsomgången hade det lägsta anbudet, men efter att beställaren hade inkluderat ytterligare en byggnad låg plötsligt Alstom lägst i den andra utvärderingsomgången.

Utredarna på Statskontoret har dock inte funnit något fog för att upphandlingen inte gick rätt till.

– Vi har inte utvärderat upphandlingen på den detaljnivån. Men vi har gjort intervjuer med ett par av de leverantörer som lämnade anbud och har fått höra den uppgiften, och frågat Svenska kraftnät om den. Svenska kraftnät säger att ändringen handlade om förtydliganden kring vissa tekniska specifikationer, säger Emeli Mårtensson.

Var det fel att ge Alstom uppdraget att bygga omriktarstationerna?

– Vi har inte gått in i detalj och tittat på utvärderingskriterierna. Vi gör ingen bedömning av om det var rätt att tilldela leverantören uppdraget, säger Emeli Mårtensson.

Två funktioner ströks i anläggningen

Trots den långa förseningen landar Sydvästlänken ändå inom sina budgetramar. Den senaste uppräkningen tyder på 7,5 miljarder kronor i dagens penningvärde, vilket är 251 miljoner kronor under budget. Det beror bland annat på att GE Grid har fått betala viten för förseningarna.

Men alla funktioner som ursprungligen planerades finns inte i anläggningen. Funktioner för ö-drift och dödnätstart har strukits längs projektets gång. Ö-drift innebär att länken kan överföra el från norr till söder även om Skåne tappar alla sina andra elförbindelser till övriga Sverige. Dödnätstart är en förmåga att dra igång överföring i länken även om det bara finns spänning i ena änden.

– Svenska kraftnät har själva en överenskommelse med leverantören om att plocka bort ett par tilläggsfunktioner som kom med HVDC VSC-tekniken. Det är som vi ser det en konsekvens av förseningen och en åtgärd som görs för att förenkla projektet och driva det framåt, säger Emeli Mårtensson.

Dessa funktioner behöver dock inte Svenska kraftnät betala för.

Math Bollen, professor i elkraftteknik på Luleå tekniska universitet, tycker inte att det är någon stor nackdel att de två funktionerna har strukits i anläggningen.

– Dödnätstartfunktion skulle hjälpa till att få tillbaka elen snabbare om det skulle bli ett stort avbrott i södra Sverige. Men jag skulle inte se det som en stor brist. Och ö-driftsfunktion behövs bara i händelse att alla inlandsförbindelser till Skåne faller ifrån, det är inte så sannolikt, säger han.

Sydvästlänken

Sydvästlänken är 43 mil lång och kostade 7,5 miljarder kronor.

Den norra delen, mellan Hallsberg och Barkeryd, består av en 18 mil lång växelströmsförbindelse med 400 kilovolts luftledningar. Den togs i drift 2015.

Den södra delen, mellan Barkeryd och Hurva, utgörs av en 25 mil lång likströmsförbindelse med två parallella kabelförband om 600 MW vardera och +/- 300 kilovolts spänning. 19 mil går i markkabel och 6 mil i luftledning. Den södra delen togs i drift sommaren 2021.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt