Gasbussar inte mer brandbenägna – men ifrågasatta

2019-03-12 06:00  

Biogasbussar börjar inte brinna oftare än bussar drivna av andra bränslen, enligt en rapport. Men experter uttrycker oro över konsekvenserna när det väl inträffar.

Olyckan inträffade vid lunchtid i söndags. En biogasbuss från tillverkaren Man körde in i en stålkonstruktion som ska stoppa fordon högre än tre meter i Klaratunneln i centrala Stockholm.

Vittnen hörde en explosion och brand uppstod. Fordonet totalförstördes. Föraren fördes till sjukhus med oklara skador. Bussen ägs av operatören Keolis som kör åt SL. Den var inte i linjetrafik när olyckan inträffade och inga passagerare fanns ombord.

SL har tydligt påpekat att föraren avvek från den instruerade rutten. Men händelsen aktualiserar frågan om gasfordons säkerhet. Det är inte första gången en olycka inträffar med en biogasbuss i Klaratunneln. Men förra gången, 2013, tog den läckande gasen aldrig fyr.

David Gårsjö arbetade under många år som teknisk handläggare med inriktning mot brandfarliga gaser på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. I dag är han konsult inom biogasbranschen. Han spontana reaktion på olyckan är vikten av att bussförare håller sig till de fastlagda rutterna, vilket gäller särskilt för biogasbussar.

Oklart vad som orsakade explosionen

Exakt hur branden uppstod vet vi ännu inte. David Gårsjö konstaterar att motorn sitter där bak men att bussen av allt att döma slog i framtill. Gastankarna satt placerade på taket, vilket de honom veterligen alltid är på biogasbussar. Han frågar sig om det kan ha uppstått en spricka i tanken så att gasen har läckt ut och antänts. Men betonar att kunskap fortfarande saknas.

– Frågan är var det började brinna. Det vet vi inte ännu, säger han

Yttre våld kan leda till en tryckkärlsexplosion, påpekar han. Materialet kan ha försvagats eller skadats så att den inte klarar av att motstå det inre trycket. Detta hände en sopbil i Katrineholm 2017, där tankarna var placerade undertill. MSB utredde olyckan. Gasen lagras vid max 230 bar men sjunker i takt med att den förbrukas.

Smältsäkring och rörbrottsventil

David Gårsjö påpekar att gastankar på fordon alltid är utrustade med smältsäkringar som löser ut vid omkring 115 grader Celsius. Dessa finns för att tankarna inte ska explodera på grund av att tryckstegring vid brand.

Det är inte självklart att gasen antänds när smältsäkringen löser ut. Men oftast löser den ut på grund av brand och då finns det en låga i närheten. Resultatet kan bli en kraftig gaslåga, flera meter lång. Men det anses ändå vara bättre än en gastank som exploderar.

– Har man gjort rätt och tänkt till är utblåset riktat uppåt. I de flesta fall finns inget ovanför fordonet, säger han.

Gassystemet är också utrustat med en rörbrottsventil. Om ett gasrör mellan tank och motor går av får gasen fritt flöde och ventilen stänger.

– Principen är att man vill behålla gasen i tanken. Men brinner det och det finns en risk att den rämnar så ska gasen ut, säger David Gårsjö.

Gasbehållarna är placerade på taket. Finns det anledning att placera dem någons annanstans?

– Jag har aldrig sett annat än att de är placerade på taket på bussar. Det har både för- och nackdelar. I ett sådant här fall kan man fråga sig om det är lämpligt att de sitter där. Alternativet är under passagerarna. Men de blir behållarna mer utsatta för krockskador. Det är vanligare att en buss krockar än att den kör där den inte får vara. Biogas är dessutom en lätt gas. Vid ett mindre läckage försvinner den uppåt till skillnad från om den lagras undertill. Då finns risk att den tar sig in i bussen, med andra och värre risker som följd, säger han.

Det har inträffat flera incidenter med gasbussar de senaste tio åren. Organisationen Sveriges bussföretag publicerade i januari 2016 en rapport om bränder i bussar. Gasbussar avhandlas som ett underkapitel, precis som övriga drivmedel.

Varken statistik eller de sakkunniga som intervjuats såg en trend som skulle tyda på större risk för brand i gasbussar jämfört med bussar med andra drivmedel. Tvärtom hade utryckningar till bussar i yrkesmässig trafik halverats mellan 2009 och 2014. ”Det finns inget som tyder på att den successivt ökade användningen av alternativa drivmedel i bussbranschen medför att antalet bussbränder eller brandincidenter ökar. Det är snarare tvärtom”, står det.

Bussolyckan i Helsingborg – släcksystem fungerade inte

Men, skriver rapportförfattaren: ”Vissa av de intervjuade har dock uttryckt viss ängslan och farhågor för konsekvenserna när gasbussar brinner. De har menat att konsekvenserna när en gasbuss brinner i vissa speciella situationer kan bli så allvarliga att detta måste beaktas i planering och dimensionering av åtgärder”.

Ett fall som tas upp i rapporten rör två gasbussar i stadstrafik som började brinna i Helsingborg i februari 2012. En Volvobuss körde i låg hastighet in i en stillastående Man-buss, enligt föraren av Volvobussen på grund av halka. Det började brinna i Man-bussens motorrum (placerat aktöreöver) och snart var båda bussarna övertända. Passagerare och förare hann evakuera innan dess.

Statens haverikommission utredde händelsen. Den konstaterade orsaken var halt väglag samt utformningen av Man-bussens motorrum som medgav att det började brinna trots kollision i låg hastighet. Det fasta släcksystemet i motorrummet fungerade heller inte, vilket uppgavs bero på bristande tillsyn och underhåll.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt