Forskare: ”Teknik räcker inte för att lösa klimatkrisen”

2021-08-13 06:00  

Klimatkrisen är akut. Men enbart teknik räcker inte för att mota krisen, enligt en grupp forskare, som hävdar att rika länder måste minska sin ekonomiska tillväxt. De får dock mothugg från svenskt håll.

Rapporten som FN:s klimatpanel IPCC publicerade i måndags slår fast att förändringarna av klimatet pågår över hela världen och går fort. Redan inom 20 år kommer den globala medeltemperaturen att nå eller ha passerat 1,5 graders uppvärmning.

Men i rapporten konstateras också att mänskliga handlingar har stor potential att avgöra klimatutvecklingen i framtiden. IPCC presenterar fem scenarier där medeltemperaturen stiger olika mycket beroende på om koldioxidutsläppen ökar eller minskar.

Nu påpekar en grupp forskare att det behövs nya klimatmodeller, som utmanar antagandet att rika länder kan fortsätta att sträva efter ekonomisk tillväxt samtidigt som de begränsar klimatförändringarna. Uppmaningen presenterades av åtta forskare från flera olika länder i en debattartikel i Nature Energy i början av augusti.

– Vi kan inte hålla temperaturökningen under 1,5 grader enbart med hjälp av teknik. Tyvärr kommer det att krävas livsstilsförändringar i rika länder, säger Manfred Lenzen vid universitetet i Sydney, i ett pressmeddelande.

Foto: Berit Roald / NTB scanpix / TT, imago stock

Enligt forskargruppen baseras de nuvarande klimatmodellerna på fortsatt ekonomisk tillväxt, vilket innebär att de lutar sig mot ”dramatiska och möjligen ogenomförbara tekniska förändringar” för att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 eller 2 grader Celsius.

Forskarna argumenterar att ekonomisk tillväxt kommer att öka energibehovet under de kommande årtiondena, vilket gör det svårare att mota klimatförändringarna. Om rika länder fortsätter att växa i sin nuvarande takt måste de minska koldioxidutsläppen från sin produktion av varor och tjänster med mer än tolv procent per år, vilket kommer att bli en stor utmaning.

”En markyta motsvarande Indiens storlek”

Framför allt pekar forskarna på att tekniker för att skapa så kallade minusutsläpp, till exempel bio-CCS och DAC, är ”spekulativa och riskfyllda”. De framhåller att storskalig bio-CCS, som innebär att koldioxid från förbränning av biomassa pumpas ner och lagras i berggrunden, kommer att kräva enorma mängder jordbruksmark och vatten för att odla biomassan.

DAC innebär att koldioxid utvinns direkt ur luften, och inte från en fabriksskorsten. Tekniken har inte samma problem som bio-CCS med mark och vatten, men forskargruppen påpekar att den kan behöva upp till 50 procent av världens nuvarande elproduktion för att nå tillräcklig borttagning av koldioxid.

– Dessa metoder kanske inte är tillräckliga för att tackla krisen vi står inför. Vi spelar med framtiden för mänskligheten och resten av livet på jorden på grund av antagandet att BNP måste fortsätta att växa i rika länder, säger Jazon Hickel på London School of Economics and Political Science, i pressmeddelandet.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, var tillsammans med några kollegor först med att lansera idén att bio-CCS skulle kunna användas för att åstadkomma minusutsläpp. Idén presenterades 2001 i tidskriften Science. I dag håller han med om invändningarna mot bio-CCS som framförs av debattörerna i Nature Energy.

– Stora mängder bio-CCS kräver mycket biomassa och mycket mark, tveklöst är det så. För fem år sedan visade några forskare att omfattande införande av bio-CCS globalt kräver en markyta motsvarande Indiens storlek. Det är en biomassatillförsel som tillkommer i relation till vad vi har i dag. Det förstår man ju att det skapar svårigheter, säger han till Ny Teknik.

”Den självgoda tron att teknik kommer att rädda oss”

När det gäller DAC tycker han att den främsta nackdelen är att det är en dyr metod. Att den kräver stora mängder el behöver inte vara ett problem om elproduktionen inte leder till stora koldioxidutsläpp.

Samtidigt ser han i dag inga alternativ. Världen måste använda sig av någon sorts metod för negativa utsläpp för att klara ambitiösa klimatmål.

– Det finns inga lösningar så att man klarar sig utan negativa emissioner. Men man bör sträva efter att åstadkomma så mycket som bara går för att minska utsläppen. Den enda rimliga strategin är att göra allt som går för att få till så kraftfulla utsläppsminskningar i dag som det bara går, och sedan skapa förutsättningar för att genomföra negativa emissioner längre fram, för att korrigera det vi inte har lyckats åstadkomma med utsläppsminskningar, säger han.

Kenneth Möllersten. Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet

Uppfattningen att teknisk innovation inte räcker för att ta oss ur klimatkrisen delas av Kimberly Nicholas, docent i miljövetenskap vid Lunds universitet. I en färsk debattartikel i Aftonbladet oroas hon över ”den självgoda tron att teknik kommer att rädda oss ur klimatkrisen.”

Även hon pekar på koldioxidborttagning som ett område där potentialen är starkt överdriven. Ett annat är flyget. Elflyg beräknas de närmaste årtiondena kunna klara resor på max 2 200 kilometer, enligt henne.

”Det finns inga genomförbara tekniska lösningar redo att bli implementerade för fossilfria kommersiella flyg på långdistans”, skriver hon och understryker att människor helt enkelt måste minska sitt flygande.

”Vi har inte tid att byta ekonomiskt system”

Koldioxidborttagning kallar hon för en ”ofta överhypead teknologisk approach” och påpekar att IPCC varnar för att tekniker som bio-CCS och DAC skulle behöva utvecklas i en större skala under i alla fall 100 år för att ha två tredjedelars chans att signifikant minska koldioxidkoncentrationen i atmosfären.

Forskarna i Nature Energy anser att ekonomisk tillväxt inte är nödvändig för att göra sociala framsteg i länder som redan är välbeställda. De menar i stället att välstånd kan skapas genom att minska ojämlikhet, korta arbetsveckan och garantera tillgång till sjukvård, utbildning, energi, vatten och bostäder.

– Om vi delar på det vår ekonomi ger mer rättvist kan vi försäkra ett gott leverne för alla utan att plundra planeten på mer, säger Jason Hickel.

Ett exempel på CCS-teknik som används i dag är den här "koldioxidsugen" på Island. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Frågan om det kapitalistiska systemet fungerar för att mota klimatkrisen har tidigare lyfts av andra debattörer, främst på den politiska vänsterkanten.

Men Mattias Goldmann, miljödebattör och tidigare miljöpartistisk lokalpolitiker, är en som inte håller med om att kapitalismen bör avskaffas. Anledningen är att koldioxidutsläppen behöver minskas mycket och snabbt. ”Vi har helt enkelt inte tid att byta ekonomiskt system,” skriver han i sin bok Klimatsynda.

”Det måste till en radikal förändring i teknik”

En annan som inte heller tror att slopad kapitalism är lösningen i klimatkrisen är Christian Azar, professor i energi och miljö på Chalmers.

– Det är svårare och mer kostsamt att ge sig på den ekonomiska tillväxten än att ge sig på utsläppen specifikt. Det är lättare att införa en koldioxidskatt än att göra sig av med kapitalismen, säger han till Ny Teknik.

Om man använder all grön teknik som finns i dag, räcker det för att minska utsläppen tillräckligt för att nå målet om max två graders uppvärmning enligt Parisavtalet?

– Det är en lurig fråga. Det beror på vad man räknar med för teknik som finns i dag. Men om man kraftigt expanderar elproduktionen från sol och vind, inför koldioxidinfångning på cement- och stålproduktion, inför elbilar, och så vidare… I princip svarar jag ja. Men det blir lättare att göra omställningen snabbt om vi samtidigt minskar våra anspråk på vad vi konsumerar. Och flyget är fortfarande en sektor där det inte är lika lätt att se tekniska lösningar, säger Christian Azar.

Christian Azar. Foto: Erik Wallnér

Han tar räkneexemplet att alla människor världen över konsumerar hälften så mycket som svenskarna gör i dag. Det skulle betyda att de konsumtionsbaserade utsläppen, som i Sverige ligger på ungefär tio ton per person och år, skulle bli totalt 50 miljarder ton koldioxid.

– Det visar att även om vi gör heroiska insatser för att minska våra anspråk på materiell konsumtion så har vi ändå ingen chans att klara klimatmålen. Det måste till en radikal förändring i teknik. Det primära kommer att bli att byta tekniska system för elproduktion, stål, cement, konstgödsel och bränslen till våra bilar, så att de utsläppen blir noll, säger Christian Azar.

Om de konsumtionsbaserade utsläppen samtidigt minskar blir det lättare att nå klimatmålen.

– Om vi kör lite mindre bil och konsumerar lite mindre varor behöver vi inte byta de tekniska systemen så fort, säger han.

Negativa utsläpp

Begreppen negativa utsläpp, negativa emissioner och minusutsläpp betyder samma sak: Att ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Halten av koldioxid i atmosfären ska då hamna på ett minusresultat netto.

Exempel på metoder för att åstadakomma negativa utsläpp är trädplantering, bio-CCS och DAC (direct air capture).

För att trädplantering ska fungera som minusutsläpp krävs att träd planteras på platser där det tidigare inte fanns några. Träden tar upp och lagrar koldioxid medan de växer.

Bio-CCS kallas också BECCS (bio energy with carbon capture and storage) handlar om att biomassa förbränns, till exempel i ett kraftverk, men den koldioxid som bildas fångas in innan den når atmosfären. Gasen pumpas sedan ned i berggrunden och lagras där.

DAC innebär att koldioxid sugs ut ur luften i specialbyggda anläggningar. Gasen kan sedan pumpas ned och lagras i berggrunden.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt