Forskare: Sverige ligger längst fram i världen med elvägar

2018-04-19 06:00  

Luftledningar, skenor eller induktion? De olika teknikerna har nått olika långt. Forskaren Conny Börjesson guidar rätt i elvägsdjungeln.

Bakgrunden är känd sedan tidigare: Sverige ska minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030. Transporter står för cirka 30 procent av landets totala utsläpp av koldioxid. Batteridrift, vätgas och biobränslen har alla sina för- och nackdelar.

Elvägar beskrivs av förespråkarna som ett sätt att dra nytta av den elektriska drivlinans överlägsna verkningsgrad utan att behöva släpa runt på de stora batterier som skulle krävas för framför allt tunga transporter. Nackdelen är att det behövs relativt omfattande investeringar i infrastrukturen.

Samtidigt finns det ännu ingen samsyn kring vilken typ av elvägar som är den bästa lösningen.

Conny Börjesson är forskare vid forskningsinstitutet Rise Viktoria och har sedan sju år följt utvecklingen. Han ger oss en guidning till de tekniker som just nu utvecklas och vad som är för- respektive nackdelar. 

Conny Börjesson forskar om elvägar på Rise Viktoria. Foto: Rise Viktoria

Pusselbit till klimatmålen

Han ser elvägar som en kraftfull pusselbit för att uppnå klimatmålen, men betonar att han ställer sig neutral till de olika tekniker som just nu utvecklas. Dessa är:

Skenbaserat konduktivt system. Invigdes nyligen på en två kilometer lång sträcka av en allmän väg utanför Arlanda. Projektet kallas E-road Arlanda. En strömavtagare under fordonet sänks ner i spårförsedda skenor i vägen. Det finns också ett projekt i Lund men där den 5 centimeter höga och 30 centimeter breda skenan ligger ovanpå vägen, alternativt delvis nedsänkt. Det projektet kallas Elonroad. En tredje variant är Franska Alstoms teknik ERS.

Läs mer: Sverige har fått ytterligare två kilometer elväg

Luftledningsbaserat konduktivt system. Finns sedan 2016 i drift på en del av E16 utanför Sandviken. Fordonen har hybriddrift och kan köras på alla typer av vägar. Utvecklas i Sandviken av Siemens och Scania.

Induktivt system. Elenergin överförs med hjälp av induktion, alltså trådlöst, till fordonet. Har främst utvecklats i Sydkorea genom pionjären Kaist.

Sverige och Tyskland toppar

Teknikerna utvecklas på olika håll i världen. Conny Börjesson tycker att Sverige tillsammans med Tyskland ligger längst fram.

– I Tyskland, precis som i Sverige, satsar Siemens på luftledningar. I övrigt här i Sverige är det ju främst två mindre teknikutvecklare, Elways och Elonroad, som driver utvecklingen, säger han och fortsätter:

– Sydkorea var tidigt ute med den induktiva tekniken, kallad Olev. Det var flera år sedan de basunerade ut nyheten. Men sedan dess tycks det varit stiltje.

Läs mer: ”Sverige blir en internationell arena för att visa upp tekniken”

Han påpekar att det finns flera internationella projekt kring induktionsladdning men att det främst gäller stillastående överföring.

– Bland annat Bombardier håller på med det i Södertälje. Men det finns ingen som har gjort en riktig elväg där man överför via rörelse.

Vilken teknik har högst mognadsgrad?

– De som är på väg ut på allmän väg är de som har högst mognadsgrad, det vill säga projekten i Sandviken och vid Arlanda. De två projekten är de mognaste i världen, säger han.

Vilken teknik erbjuder bäst prestanda?

– Det skenbaserade systemet är tänkt för alla fordon. I teorin kan man ansluta vilket fordon som helst till det.

Begränsningar i induktivt system

Det luftledningsbaserade systemet finns dock ett antal meter upp i luften vilket försvårar för personbilar att ansluta sig. Det induktiva systemet har också rejäla begräsningar, trots den tilltalande enkelheten, enligt Conny Börjesson.

– Tekniken med spolar i fordon och mark är avstämd för ett visst effektbehov och det är svårt att blanda – inte teoretiskt omöjligt men mycket svårare. Den har ännu många års teknisk utveckling framför sig. Frågan är om man har tid att vänta in en teknik som man inte vet blir kostnadsmässigt rationell, säger han.

Läs mer: Nu installeras första laddskenan på allmän väg

För vilken kategori av fordon tror du att elvägar får störst genomslag?

– Det blir nog bland de tyngre fordonen eftersom de har större problem att härbärgera batterier. De körs också mer kommersiellt. För personbilar blir det nog främst inom tjänstebilsflottan. Men de tunga fordonen kommer att visa vägen, säger han.

Hur ser intresset ut från personbilstillverkarna?

– Rent tekniskt är det inga problem. Jag har själv min bakgrund inom bilindustrin men rent ärligt så har den ännu inte börjat fundera bortom lösningen med induktiv stationär laddning på garageuppfarten. Biltillverkarna tänker inte på elvägen i dag utan har så fullt upp med andra frågor, säger han.

Vilket är det största hindret för elvägarna just nu?

– Det är att hitta finansiering för utbyggnaden. Tekniken är tillräckligt mogen redan om ett par år.

– Det behövs förfining och fördjupning av tekniken men framför allt fler företag som vill tillverka strömavtagare för olika fordonstyper. Där har vi en stor begränsning. Och så finansieringen förstås, säger Conny Börjesson.

Elvägsprojekt i Sverige

E-road Arlanda: En två kilometer lång sträcka på väg 893 vid Arlanda utanför Stockholm har försetts med elskenor i marken. Företaget Elways, med ingenjör Gunnar Asplund i spetsen, står bakom projektet, men också NCC och Vattenfall. Elvägen invigdes i april 2018.

Elväg E16: En två kilometer lång teststräcka på E16 utanför Sandviken har försetts med luftledningar. Scania och Siemens är huvudaktörer. Invigdes i juni 2016.

Elonroad: Ett elvägsprojekt i Lund som testar en elskena som ligger ovanpå vägen. Testas ännu så länge inte på allmän väg men väntas göra det i år i Mariestad. Bakom projektet står professor Mats Alaküla och projektledare Dan Zethraeus.

E-Road Arlanda och Elväg E16 ingår båda två i Trafikverkets förkommersiella innovationsupphandling av kunskapsunderlag för elvägar. Båda projekten beräknas vara avslutade under 2018.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt