FOI-forskare: ”Drönartekniken ger en helt annan hotbild”

2019-09-17 06:00  

Helgens attack mot två oljeanläggningar i Saudiarabien ska ha gjorts med ett tiotal koordinerade drönare. Teknikutvecklingen har gjort drönare oroväckande lättillgängliga, säger en expert på FOI.

Det var klockan fyra på lördagsmorgonen, lokal tid, som oljeraffinaderiet i Abqaiq och oljefältet i Khurais attackerades. Abqaiq är världens största oljeraffinaderi och Khurais är Saudiarabiens näst största oljefält. Båda anläggningarna ligger i östra Saudiarabien.

Huthirebellerna i Jemen har tagit på sig ansvaret för attacken och uppger att tio drönare skickades med koordinationshjälp från människor inifrån Saudiarabien.

– Det finns inget tvivel att Huthirebellerna behöver koordinater för att landa drönaren och de behöver någon på marken som kan leda dem när koordinaterna ska bestämmas. Det låter troligt att de hade stöd från marken i östra provinsen (av Saudiarabien, red:s anm), säger Hilal Khashan på det amerikanska universitetet i Beirut till Voice of America.

I en rapport från FN:s expertpanel för Jemen konstaterades i januari i år att Huthistyrkorna har skaffat sig drönare med längre räckvidd än tidigare. ”Räckvidden skulle göra det möjligt för Huthistyrkor att slå till mot mål djupt inne i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten,” skriver panelen.

Ny typ av drönare: UAV-X

Enligt rapporten använder Huthistyrkorna små och medelstora drönare både för spaning och för attacker. Den senare typen brukar ibland kallas för självmordsdrönare eller kamikaze-drönare.

Den vanligaste typen av drönare i Huthiarsenalen är, enligt expertpanelen, Qasef-1. Fram till mitten av 2018 var Huthistyrkornas drönaranvändning begränsad av dess räckvidd om 150 kilometer. Men i september 2018 inspekterade FN-panelen en ny typ av drönare med en betydligt kraftigare motor. Panelen kallar den för UAV-X.

Läs mer: Saab får kritik av Amnesty: ”Har ett ansvar”

Den kan bära 18 kg sprängmedel blandat med kullager, vilket ger den en ökad dödlighet jämfört med Qasef-1. Räckvidden är mellan 1 200 och 1 500 kilometer beroende på vindförhållandena. Själva drönaren är 2,8 meter lång och mäter 4,5 meter mellan vingspetsarna. Den utmärks av en tydlig V-formad stjärtfena.

Simon Ahlberg på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, blev inte förvånad när han hörde talas om attacken i Saudiarabien.

– Drönare har använts i den här konflikten tidigare så det var inte särskilt förvånande att de använde det för att få den här effekten. Drönare är numera en naturlig del av moderna konflikter, säger han.

Flyger fortare, når längre, bär tyngre

Det är heller inte nytt med beväpnade drönare. USA har till exempel använt obemannade bestyckade farkoster i flera år. Men då handlar det, enligt Simon Ahlberg, om stora system. Det nya är att nu även mindre drönare förses med sprängladdningar av icke-statliga aktörer.

– Det har vi sett både i Syrien och på andra ställen. Antingen är sprängladdningen fäst vid farkosten och utlöses när den är tillräckligt nära målet, eller så fälls sprängladdningen från farkosten, säger han.

Teknikutvecklingen har gjort att drönarna flyger fortare och når längre. Kraftfulla modeller kan också bära allt tyngre. I takt med den snabba teknikutvecklingen har drönare blivit billigare och finns lätt tillgängliga.

– Det är en oroväckande utveckling. Och det är en helt annan hotbild också. Nu kan även fientliga drönare finnas i luftrummet. Tidigare var det ett fåtal stater som hade större obemannade farkoster, nu kan många andra aktörer skaffa sig den här typen av plattformar och system. Man kan på olika sätt göra modifieringar som gör tekniken till ett hot, säger Simon Ahlberg.

Motmedel: projektil, nät eller störd navigation

Simon Ahlbergs arbete på FOI handlar främst om forskning kring olika typer av motmedel mot drönare. Det handlar dels om system för att upptäcka och följa farkosterna, till exempel med radar eller optiska sensorer, dels om att slå ut dem.

– Man skiljer på hard kill och soft kill. Hard kill betyder att man skjuter någon form av projektil mot drönaren eller så skjuter man ut ett nät för att försöka fånga in den. Soft kill betyder att man försöker störa navigeringen eller kommunikationen så den tappar positioneringen, säger han.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt