Expert om internetval: ”Det kan gå åt pipan för Estland”

2018-08-23 06:00  

Kanada och Norge har testat internetval, men är inte övertygade om en fortsättning. Det är däremot Estland. Men deras system är inte utan risker, anser it-säkerhetsexperten Jonas Dellenvall.

ESTLAND

Egentligen är det märkligt att Estland inte bytt namn till E-stland med tanke på landets förtjustning i att digitalisera allt, inklusive sina nationella val. Landets medborgare har kunnat internetrösta i tre nationella val, det första redan 2007. Likafullt är valdeltagandet, med svenska mått mätt, väldigt lågt. I senaste riksdagsvalet, 2015, röstade 64,2 procent. Det kan jämföras med att ett år tidigare gick 85,8 procent av svenskarna till valurnorna.

Estlands internetröstning är öppen i sju dagar och börjar tio dagar före valdagen. Landet använder krypteringsteknik för att göra valen säkra. Krypteringen ska göra att ingen kan se hur en enskild väljare röstat. Men också för att göra det möjligt för både väljaren och allmänheten i stort att kontrollera att allt har gått rätt till.

Estland kan vid en attack mot systemet makulera röster och avbryta internetröstningen. Man uppger också att röstsystemet är verifierbart ”end-to-end”.

– Det finns forskning på röstsystem som sägs vara verifierbara end-to-end. Men de är komplexa. En lekman kommer aldrig att förstå varför de systemen skulle vara säkra. Dessutom innehåller de systemen kompromisser med till exempel valhemligheten, säger Jonas Dellenvall på it-säkerhetsbolaget Advenica.

Läs mer: Därför är det bra att du inte får rösta med mobilen

Dellenvall, en motståndare till internetval, säger att det faktum att Estland låtit sina medborgare rösta på nätet i över tio år inte betyder att systemet är säkert.

– Estland kanske har haft tio val som fungerat, men det betyder inte att det gör det den elfte gången. Då kanske det går åt pipan.

KANADA

I Kanada har det sedan länge varit möjligt att internetrösta i en del lokala val. I regionala och nationella val är det dock papper som gäller, med vissa undantag. Ontario, till exempel, har börjat med elektroniska röstmaskiner.

Men erfarenheterna i de lokala valen har än så länge inte gjort lagstiftarna sugna på att testa internetval på nationell nivå. Däremot sker väljarregistreringen online. I lokala och regionala val används rösträkningsmaskiner, medan landet på nationell nivå räknar rösterna för hand.

Läs mer: 5 problem med elektroniska valmaskiner

Kanadas krypteringsmyndighet, Communications Security Establishment, har identifierat fyra hot som riskerar att underminera valprocessen: försök att hindra väljarna från att registrera sig som röstberättigade, försök att hindra väljarna från att rösta, försök att förfalska valresultatet och försök att stjäla väljardatabasen.

NORGE

Norge testade röstning via internet i stortingsvalet 2013, samt i lokala val 2011. Av 250 000 röstberättigade i ett tiotal kommuner valde 70 000 personer att rösta via internet i stortingsvalet.

2014 beslöt Kommunal- och moderniseringsdepartementet att lägga ned försöken, trots att en majoritet av dem som prövade hade en positiv inställning till e-röstning.

Testerna ledde inte till något högre valdeltagande. Faktum är att valdeltagandet var lägre i försökskommunerna jämfört med hela riket, enligt en studie från 2014, gjord av Institutt for samfunnsforskning. Dock var valdeltagandet bland utlandsboende norrmän som fick internetrösta betydligt högre jämfört med den grupp utlandsboende norrmän som inte ingick i testet.

Läs mer: Så går det till att hacka en röstningsmaskin på två minuter

Under valet fick de som ingick i testgrupperna lov att rösta flera gånger. Man kunde förtidsrösta via internet flera gånger och man kunde också på valdagen gå till en fysisk lokal för att rösta. Skälet till den möjligheten var att stärka valhemligheten: det blir med flerröstningsmetoden svårare att bli utsatt för påverkan eller tvång att rösta på ett visst parti.

Reglerna var sådana att om väljaren röstat både på papper och över internet så gällde alltid pappersrösten. Om man bara röstat på internet gällde den senaste rösten. Men en uppseendeväckande passage i studien visar att 57 procent av de tillfrågade inte förstått reglerna. Bland annat trodde tre av tio att den röst som lagts sist, oavsett om den var på papper eller på nätet, var den som var giltig.

GHANA

Är Sverige skyddat bara för att vi röstar på traditionellt vis? Nej, inte alls. Valet i Ghana 2016 är ett gott exempel på dagens risker. Ghananeser röstar precis som vi på papper, i ett röstbås utan insyn, efter att först ha identifierat sig via biometrisk apparatur.

Det hjälpte ändå inte för två år sedan då en grupp hackare tog över valmyndighetens hemsida och spred falska resultat. ”DET HÄR ÄR FEJK!!! DET HÄR ÄR FEJK!!!” skrek sedan valmyndigheten på Twitter, men händelsen ska ha skapat förvirring bland en del väljare.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt