Europa får en kvantdator på 100 qubits och Chalmers bygger kretsarna

2018-10-29 12:00  

Med tio miljarder kronor från EU lanseras en enorm europeisk satsning på kvantforskning. Den ska bland annat ska resultera i en kvantdator som både forskare och företag ska få tillgång till inom tre år.

På en konferens i Wien i dag, måndag, invigs ett nytt europeiskt flaggskeppsprojekt för kvantteknologi. Den beskrivs som ett av EU:s tre största forskningsprojekt genom tiderna ihop med den Chalmers-ledda grafensatsningen och The Human Brain Project.

Totalt skjuter EU till tio miljarder kronor under tio års tid. 20 projekt har beviljats under de första tre åren.

– Det är viktigt att Europa satsar så här stort på det här om vi inte ska bli frånåkta av Kina och USA, säger Jonas Bylander som är docent i experimentell fysik vid Chalmers.

Chalmers är en viktig part i flaggskeppets dragplåster: projektet Open Super Q som går ut på att bygga en europeisk kvantdator med 100 kvantbitar som kommer att placeras vid superdatorcentrumet i tyska Jülich.

Läs mer: Daimler satsar på kvantdator – ska förbättra transporter

Den supraledande kvantdatorn ska vara igång redan om tre år, och kommer att vara öppen för forskare och företag som vill koppla upp sig mot den över nätet eller besöka anläggningen.

– På sikt är tanken att kvantdatorn kan fungera som en del av superdatorn. När den stöter på ett problem som kvantdatorn är bättre lämpad för kan den skicka över uppgiften dit. För en kvantdator är inte bättre på att lösa alla problem, säger Jonas Bylander.

Kvantdatorn som byggs inom det europeiska projektet ska bland annat kunna användas för att simulera kvantkemi för att förstå och designa molekyler, och att göra olika typer av optimeringsberäkningar för att lösa ekonomi- eller logistikproblem.

1 000 europeiska forskare inblandade

Under projektets första tre år kommer Chalmers att få ett anslag på 24 miljoner kronor och högskolan ska anställa ytterligare sex forskare i sitt kvantdatorprogram. Där arbetar redan ett 30-tal personer med målet att bygga en svensk kvantdatorer, en del av en störe satsning på kvantteknologi som förra året fick 600 miljoner kronor i finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Samma arbetsgrupp på Chalmers jobbar med både den europeiska och den nationella kvantdatorn, och förhoppningen är att de båda projekten kan dra nytta av varandra.

Det är Chalmers som får ansvar för att ta fram och tillverka kretsarna till kvantdatorn i Jülich, och de svenska forskarna kommer även att vara med och ta fram metoder för att köra och justera kvantdatorn och att programmera den.

Läs mer: Så fungerar en kvantdator

Förutom Chalmers finns svensk representation i form av det Göteborgsbaserade företaget Low Noise Factory som tillverkar mikrovågsförstärkare. De ska bygga flera av mikrovågskomponenterna till datorn i Jülich.

I EU-projektet ingår också anslag till forskning som rör kvantdatorer, kvantsimulatorer, kvantkommunikation och kvantsensorer. Totalt blir uppemot 1 000 europeiska forskare inblandade i flaggskeppet i kvantteknologi.

Ett flaggskepp för kvantteknologi

2016 tillkännagav Europakommissionen sina planer på att inrätta ett flaggskepp för kvantteknologi. Den första oktober 2018 drog arbetet igång, och satsningen avtäcktes offentligt på en konferens i Wien den 29 oktober.

EU har till en början finansierat projektet i tre år och tanken är att det ska pågå i tio år. Om det förlängs enligt planerna kommer EU att skjuta till totalt en miljard euro till arbetet. Hittills har 20 projekt beviljats inom ramarna för flaggskeppet, Open Super Q är ett av dem.

Parterna i Open Super Q är: Universität des Saarlandes, Eurice och Forschungszentrum Jülich i Tyskland; Universidad del País Vasco/Euskal Herriko Unibertsitatea i Spanien; Chalmers tekniska högskola och Low Noise Factory i Sverige; ETH Zürich och Zürich Instruments i Schweiz samt Teknologian Tutkimuskeskus VTT och BlueFors Cryogenics i Finland.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt