Energiplanen: Så ska kolet bort från Polen

2020-12-17 06:00  

Polens kolberoende har länge varit ett faktum. Men ett skifte är på gång. Landets klimatminister ser kärnkraft som en förutsättning för omställningen. Hur realistiskt är det?

(Uppdaterad)

Efter långa förhandlingar kom den polska regeringen i september 2020 överens med gruvarbetarnas fack: alla landets kolgruvor ska avvecklas till 2049. Årtalet kan tyckas väldigt långt bort. Men att få ett slutdatum har varit en enorm utmaning, inte minst av historiska och politiska skäl.

Avvecklingen kommer dock att ske betydligt snabbare, menar Joanna Maćkowiak-Pandera, vd på den polska tankesmedjan Forum Energii.

– Det positiva är att det nu för första gången finns ett datum för kolets avveckling. Det negativa är att datumet är väldigt orealistiskt. Kolet i de polska gruvorna kommer att ta slut mycket tidigare än så, säger hon till Ny Teknik.

Joanna Maćkowiak-Pandera. Foto: Mariusz Szacho Fototaxi

Forum Energii jobbar för "ett rent, säkert och effektivt energisystem" och ställer sig bakom en grön omställning. Joanna Maćkowiak-Pandera menar att det vi nu ser i Polen är kolets sista ryck. Redan inom några år väntas landets koleldade kraftverk bli extremt olönsamma.

– Jag tvivlar på att tempot på omställningen är tillräckligt snabbt, men det händer saker, säger hon.

Brist på kol av hög kvalitet

Kol har länge varit en central del av Polens energiproduktion. Det har beskrivits som landets guld, har sysselsatt hundratusentals personer och är än i dag ett relativt vanligt sätt för invånarna att värma upp sina hem. Men läget har börjat förändras.

Läs mer: Deras transparenta solceller slår rekord

Det råder brist på högkvalitativt kol i landet och andra länder konkurrerar med priset, enligt Joanna Maćkowiak-Pandera. För två år sedan fick Polen importera rekordstora mängder för att täcka sitt behov, framför allt från Ryssland. Det fick fler att öppna ögonen för problemet.

Handeln med utsläppsrätter har också gjort det dyrare att förbränna kol. Dessutom har medvetandet om kolets påverkan på luftkvaliteten och klimatförändringarna ökat avsevärt i landet, menar Joanna Maćkowiak-Pandera.

– Flera polska regioner har vintertid haft den sämsta luftkvaliteten i Europa. Man har insett att det inte är rätt, och har samtidigt knutit det till klimatfrågan. Kolet orsakar förändringar som man kan se med blotta ögat, säger hon.

Ingenjören Jakub Jurasz har forskat om energiomställning inom ramen för olika europeiska projekt, bland annat vid Mälardalens högskola. Han ser även en teknisk förklaring till det polska kolberoendet: tillgång till olika slags energikällor.

Sverige och Norge har exempelvis vattenkraft, en möjlighet som Polen som lågland har i mycket begränsad omfattning och därför inte kan bygga ett energisystem på. Samtidigt har kol varit en inhemsk resurs, som det har varit möjligt att basera landets energitrygghet på.

Att omställningen kan ta fart nu beror delvis på att kolet har blivit allt mindre lönsamt, menar Jakub Jurasz. Men också på Polens allt djupare integration med Europa genom EU.

Utveckling av ren energi tilläts inte

Det polska kolberoendet är ett arv från kommunisttiden, menar landets biträdande klimat- och miljöminister Adam Guibourgé-Czetwertyński.

– Det var en period där politiken inte tillät utvecklingen av ren energi från kärnkraft i Polen. Vi fick ärva ett energisystem som i början av 1990-talet var nära 100-procentigt kolberoende. I dag är andelen strax under 80 procent, och det är den näst mest utsläppande energimixen i Europa, säger han till Ny Teknik.

Adam Guibourgé-Czetwertyński. Foto: Ministerstwo Srodowiska

Drygt 85 procent av all kol som används för att värma byggnader i Europa förbränns i Polen. Adam Guibourgé-Czetwertyński säger att det huvudsakligen beror på två saker: att det har varit en billig energikälla och att många hushåll har gamla installationer för uppvärmning anpassade för kol, vilka är dyra att byta ut.

Polen är det enda medlemslandet som ännu inte formellt har skrivit på EU:s mål om att uppnå klimatneutralitet till 2050. Samtidigt har trycket för en omställning ökat.

Läs mer: Rapport: Klimatkris orsakad av rika – men fattiga drabbas

I september presenterade det polska klimatdepartementet en uppdaterad plan för den inhemska energipolitiken, med 2040 som horisont. En av huvudpelarna handlar om att bygga upp ett energisystem baserat på nollutsläpp.

– Över 70 procent av våra kolkraftverk är över 30 år gamla, så nu är stunden inne då vi måste fatta nya investeringsbeslut. Inom de närmaste 20 åren vill vi bygga ett nytt energisystem med lika mycket kapacitet som i dag, men baserat på utsläppsfria källor, säger Adam Guibourgé-Czetwertyński.

Planen är att minska andelen kol i elmixen så den står för max 56 procent 2030 och max 28 procent 2040.

För att klara omställningen lyfter klimatdepartementet havsbaserad vindkraft, som skulle kunna ha en installerad effekt om 8–11 GW till 2040, och – kärnkraft.

Förslaget är att bygga sex kärnkraftsreaktorer under de närmaste 20 åren, som tillsammans ska kunna ha en installerad effekt om 6–9 GW. En första reaktor skulle enligt planen kunna vara i drift till 2033.

Investeringen beräknas till 150 miljarder złoty, motsvarande drygt 340 miljarder svenska kronor i dagens penningvärde.

Realistiskt med polsk kärnkraft?

Landets klimatminister Michał Kurtyka menar att det kommer att bli väldigt svårt för Polen att klara omställningen utan kärnkraft, en teknik som landet aldrig tidigare har använt som energikälla.

Men hur realistiskt är det med polsk kärnkraft egentligen? Joanna Maćkowiak-Pandera på Forum Energii säger att diskussionen om tekniken som ett möjligt alternativ har intensifierats på senare år. Planerna har dock inte konkretiseras eftersom alla vet att det är ett väldigt kostsamt projekt.

– Alla energibolag har tvättat händerna rena från det, de säger att de inte har det kapital som krävs för att bygga kärnkraft. Diskussionen pågår mer på ett politiskt plan, säger hon.

Forskaren Jakub Jurasz är inne på samma linje, och säger att ekonomerna undrar om det verkligen kan vara värt det att investera i en så dyr teknik.

Polens elprduktion 2019 och utvecklingen av förnybar elproduktion 2010-2019. Grafik: Jonas Askergren

Hur är det med den havsbaserade vindkraften då? Tidigare talade man om den som för dyr och instabil, säger Joanna Maćkowiak-Pandera. Men det har skett stora framsteg på området, entusiasmen för tekniken har ökat från alla håll och det finns långtgående planer på en utbyggnad, sammanfattar hon.

– Intresset för havsbaserad vindkraft från investerare är stort, inte bara i Polen utan utomlands. Även potentialen är stor, eftersom vi ligger vid Östersjön. Havsbaserad vindkraft är en teknik som tycks vara omtyckt av alla, ingen har bråkat om det, säger hon.

En tydlig utveckling på senare år är ett växande intresse för solceller. Det tycks ha förvånat både energiforskare och regeringen, säger Jakub Jurasz.

– Förklaringen är nog att det har funnits en fungerande finansieringsmodell där privatpersoner har kunnat få statliga bidrag för att installera solceller på sina hustak. Det har gjort det möjligt för fler att investera i tekniken. Det är en positiv utveckling, berättar Jakub Jurasz.

Det statliga programmet Mój Prąd, Min elektricitet, inleddes under andra halvan av 2019 för att subventionera mikroinstallationer av solceller (mellan 2–10 kW) för privatpersoner.

De 1,1 miljarder złoty, motsvarande drygt 2,55 miljarder svenska kronor som programmet omfattade, är redan förbrukade, meddelade regeringen i början av december i år. Detta innebär att över 220 000 fått stöd, och den totala kapaciteten beräknas uppgå till 1,2 GW.

Programmet resulterade i en boom, sammanfattar Joanna Maćkowiak-Pandera.

– Vi är ett folk som älskar att vara oberoende, inte bara från Ryssland och Tyskland utan också från stora energibolag. För många är det nog en dröm att kunna generera sin egen el, och betala så lite som möjligt för den, säger hon.

Filip Johnsson är professor i uthålliga energisystem på Chalmers. Han förklarar att Polen har bland de högsta elpriserna i Europa och ett väldigt fossilberoende energisystem.

Han har noterat att länder med stora reserver av fossila bränslen generellt har haft svårt att ställa om. Ofta är det också länder med en svag klimatpolitik.

Polen är visserligen med i EU men har motsatt sig skärpningar av EU:s klimatpolitik. Nyligen har Polen dock alltså gått ut med att kolet ska avvecklas till 2049. Kolbrytning är också dyrt, vilket kan driva omställningsarbetet snabbare framåt.

Stora ekonomiska risker

Frågan är vilka nya energikällor Polen ska kunna förlita sig på.

– Kolet har en problematisk framtid. Å andra sidan har Polen inte så gynnsamma förhållanden för förnybart, säger Filip Johnsson.

Filip Johnsson. Foto: Jan-Olof Yxell/Chalmers

Landet ska ställa om från ett fullständigt, icke-hållbart produktionssystem till ett som ska vara förenligt med klimatmålen 2050, sammanfattar Filip Johnsson. Det är ingen liten sak.

– Polen har inget superbra läge sett till landbaserad vindkraft, därför är det helt logiskt att man satsar på havsbaserad vindkraft. Med kärnkraften finns två stora utmaningar. Dels att det krävs väldigt långa ledtider för att bygga den, sedan att det är dyrt. Kärnkraft innebär därför stora ekonomiska risker, säger han.

Andra länder som satsar på att bygga kärnkraftverk med tredje generationens reaktorer har också drabbats av stora förseningar. Det gör det svårt att räkna med att tekniken ska bli tillgänglig det år man hoppas på, säger han.

Joanna Maćkowiak-Pandera sammanfattar läget i Polen som svårt just nu, av politiska och emotionella skäl. Det har varit många protester och demonstrationer på gatorna, bland annat kring aborträtten. Detta kan ha bidragit till att energi- och klimatfrågorna inte betraktas som fyllda av lika mycket kontroverser som förr.

– Jag har jobbat med energifrågor i 15 år och trodde inte att jag skulle se den här dagen komma. Den gröna omställningen har verkligen påskyndats, inte bara i Polen, utan hela världen. Det är inte så att Polen står still, säger Joanna Maćkowiak-Pandera.

Energipolitikens tre pelare i Polen

Det polska klimatdepartementets uppdaterade plan för den inhemska energipolitiken till 2040 har tre pelare:

1. Rättvis omställning. Här handlar det om att stötta de polska kolregionerna i omställningsarbetet.

2. Ett energisystem baserat på nollutsläpp. Här lyfts särskilt havsbaserad vattenkraft, kärnkraft och lokala energisystem.

3. God luftkvalitet. Här handlar det bland annat om att sluta förbränna kol för att värma upp hem. Alternativ som lyfts fram är biomassa, pumpvärme, biogas och geotermisk värme. Under den här pelaren ingår även elektrifiering av transporter.

Stoppade planer på koleldad anläggning

Tidigare i år drog sig två statliga energibolag, Energa och Enea, ur planerna att bygga upp landets sista koleldade anläggning i Ostrołęka. Skälet uppges vara svårigheter att finansiera ett sådant projekt. Tanken är nu att bygga en naturgasanläggning.

Polens största energibolag PGE ägs till drygt 57 procent av staten. Deras kostnader för utsläppsrätter uppges ha ökat från motsvarande strax över två miljarder svenska kronor för fyra år sedan till motsvarande närmare 14 miljarder svenska kronor 2020. Nu har man ändrat i bolagsstrukturen så ett annat bolag fortsätter med kol. PGE siktar mot koldioxidneutralitet 2050 med hjälp av gas, havsbaserad vind och solceller.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt