Energimyndighetens gd: ”Sådant ska inte få ske på en myndighet”

2019-06-04 14:09  

Lånekaos har rått på Energimyndigheten. En halv miljard kronor har beviljats i lån utan ordentlig uppföljning och kontroll. Nu ska det utredas om myndigheten har begått brott.

Energimyndigheten har länge gett bidrag och lån till teknikbolag för att stötta utveckling av energisnåla uppfinningar. Men låneverksamheten har pågått utan ordentlig kontroll, vilket Dagens Nyheter avslöjade nyligen i en granskning. Det har lett till att flera bolag har kunnat låta bli att betala räntor och amorteringar utan några påstötningar från myndigheten.

Bristerna uppdagades internt på myndigheten i höstas, i samband med att arbetsmiljöproblem hanterades på en avdelning som numera är nedlagd. I november tillsattes en intern grupp för att granska lånen.

Ny Teknik har tagit del av gruppens slutsatser och de handlingsplaner som har upprättats för lån beviljade till ett 50-tal bolag. Många av bolagen är bekanta för Ny Tekniks läsare. Här finns bland annat Northvolt, Absolicon, Azelio, Chromogenics, Climeon, Flexiwaggon, Insplorion, Manetos, Midsummer och Powercell.

Externt företag ska utreda om brott har begåtts

I handlingsplanerna framgår tydligt att många av bolagen inte har skött sin rapportering till Energimyndigheten. Men myndigheten har också haft stora brister i sin handläggning. I många fall stämmer dagboksblad och akter inte överens, handlingar saknas och det är ofta oklart för granskarna om myndigheten har fattat beslut. I nästan alla fall är det otydligt vilken rättslig grund som finns för lånebeslutet och i något fall framgår det inte vilka villkor som gäller för lånet.

De åtgärder som gruppen föreslår handlar om att begära in utestående rapporter och årsredovisningar samt i vissa fall att kräva in fordringar. I några ärenden, där bolag har fått ändrade lånevillkor eller skulden avskriven, rekommenderas en utredning av om myndigheten kan ha gjort sig skyldig olagligt statligt stöd som snedvrider konkurrensen.

Ett externt företag har anlitats för att utreda frågan. Slutsatserna väntas presenteras i juni.

"Vi är inte riskkapitalister"

Den interna granskningen fortsätter också och ska bli klar i början av juli.

Hur allvarliga tycker du att bristerna är?

– Det är det vi tittar på. Det varierar från att vi borde ha haft en bättre dialog med bolagen till att vi inte har hanterat och krävt in utestående fordringar. Det är inte acceptabelt att vi inte sköter vårt åtagande. Det måste vi komma tillrätta med, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten, till Ny Teknik.

Låneverksamheten bedrevs mellan 2006 och 2016. Ny Teknik skrev om den för två år sedan. Då uppgavs att totalt 650 miljoner kronor hade lånats ut till 91 olika bolag under tio års tid. Handläggare beskrev då hur myndigheten försökte jobba mer som riskkapitalister. Bolagen som hade fått lån kallades för att de ingick i myndighetens ”portfölj”.

Men den terminologin vill den nye generaldirektören inte använda.

– Det är inte en term som jag ser att vi har i vårt uppdrag. Vi har i uppdrag av regeringen att främja innovationer när det gäller energiteknik. Det är centralt för att komma tillrätta med klimatproblematiken. De här bolagen sitter på en enorm potential om man kan få produkterna hela vägen ut på marknaden. Men vi är inte riskkapitalister, säger Robert Andrén.

Avvaktar slutsatser från granskningsgruppen

Numera ger Energimyndigheten endast bidrag till de företag man vill stödja. Låneformen är avskaffad. Enligt Robert Andrén gjordes det för att lån var ett otympligt verktyg.

– Den bild jag har är att det visade sig vara ett verktyg som skapade stor administration hos företag och myndighet. Bedömningen var att bidrag är ett mycket mer effektivt verktyg, lättare att hantera och ger bättre möjligheter, säger han.

Man varför upptäcktes inte bristerna kring uppföljning och dokumentation 2016?

– Det är en bra fråga. Jag vet inte ärligt talat, säger Robert Andrén, som tillträdde i höstas.

Förutom att tillsätta granskningsgruppen och lägga ner avdelningen som hanterade lånen har Robert Andrén inte vidtagit några åtgärder. Han avvaktar slutsatserna som granskningsgruppen ska presentera i juli.

– Det går inte att utesluta att det finns information som vi fortfarande inte har fullt ut. Att vi inte har ordning på dokumentation och inte registrerat saker är sådant som inte ska få ske på en myndighet. Men där är vi, säger han.

"Viktigt att alla förstår att vi är en myndighet"

Granskningsgruppen har sett en risk för korrupta beteenden och en otillbörlig symbios mellan statstjänstemän och företaget som får stöd. För att minska den risken föreslår gruppen att beslut om anstånd eller eftergift ska fattas i samråd mellan handläggare och ekonomichef på Energimyndigheten.

Finns det en risk för svåra gränsdragningar mellan att vara en snäll stödgivare och en tuff indrivare?

– Om man går in i ett avtal tillsammans då är det klart och tydligt vad som gäller. Med en sådan tydlighet är det inte några problem. Sedan kan det komma till bedömningssituationer, men då är det viktigt att alla förstår att vi är en myndighet och har ett uppdrag av regeringen, säger Robert Andrén.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt