”Enda vi var säkra på – att inte ha någon hytt”

2020-11-09 05:48  

Skogsarbete är på väg mot en mer automatiserad framtid, även ute i skogen. Nu har ett mångårigt svenskt projekt nått till terrängtester.

Förarhytten saknas. Den tio ton tunga maskinen kan både fjärrstyras och programmeras för helt autonomt arbete.

Det handlar om en terrängfordonsplattform med hydrostatisk drivlina, modifierad skotarkran, och pendelarmar till hjulen (hydrauliskt styrd hjulupphängning som kan justeras i höjdled).

– Sensorer har koll på alla leder och aktuatorer, och den har sensorer för extern perception som läser av omgivningen. Den bedömer själv om den planerade färdvägen är den bästa, eller om den måste köra runt hinder som uppstått. Om en människa kommer för nära så stänger den av sig själv, säger Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet, LTU.

Ska testa olika drivlinor på samma plattform

Runt om i landet pågår flera arbeten med att automatiser skogsarbetet. Ny Teknik har tidigare skrivit om Skogforsks 5g-projekt i nya Troëdsson Forestry Teleoperation Lab utanför Uppsala.

Där ska en delvis självkörande skotare testas, som utvecklas i en satsning där Vinnova och flera aktörer inom svenska skogsindstrin deltar. Läs mer om skotaren i den här artikeln.

De västerbottniska företagen  Compia och Cintoc har gemensamt utvecklat en delvis automatiserad så kallad klenstamsskördare, eller energi- och biomassaskördare, med två kranar. Läs mer om den här.

Plattformen i LTU-projektet är modulärt konstruerad för att man enkelt ska kunna byta kranen mot exempelvis markberednings- eller skördaraggregat. Det unika med den, enligt Magnus Karlberg, är just flexibiliteten att testa olika utrustningar och drivlinor.

– Syftet är att göra tester inom en rad områden för att utveckla autonomi för maskiner som används i jord- och skogsbruk. Ibland ser man att arbete med autonomi försöker replikera det människan gör, men utan människan. Vårt tänk är lite annorlunda: vi vill hellre se vad tekniken kan göra, och sätta mål och begränsningar utifrån det.

Tillsammans med kolleger vid LTU och Sveriges Lantbruksuniversitet började Magnus Karlberg utveckla de första skisserna redan 2014. Med pengar från framförallt Kempestiftelserna kunde man börja ta fram hårdvaran och köpa in komponenter, och från 2017 har ingenjörsstudenter arbetat med att sätta ihop maskinen under Magnus Karlbergs ledning.

– Den kanske största utmaningen var att sammanställa kravsättningen. Det enda vi var säkra på från början var att den inte skulle ha någon hytt, men vi ville inte bara ta en vanlig maskin och plocka bort föraren. Vi fick tänka om helt ifråga om utformningen: hur stor ska den vara, hur mycket får den väga, och så vidare, säger Magnus Karlberg.

Transportera biomassa och plocka höbalar

Låg vikt har prioriterats, eftersom markskador är ett stort problem i skogsbruket.

– Vi har också fokuserat på produktiviteten. Hur går det att göra olika operationer så effektivt och billigt som möjligt, men samtidigt skonsamt för miljön?

Nu är plattformen redo att testas i olika projekt, finansierade av Energimyndigheten, Vinnova, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, EU-programmet Interreg Nord, med flera.

– Under vintern blir det test av kranstyrning, programmering och liknande, och till våren blir det fälttester på allvar. Bland annat ska vi prova hur den tar sig fram i terrängen och göra försök med att transportera biomassa i skogen. Lite längre fram ska vi testa att plocka höbalar autonomt, säger Magnus Karlberg.

Självkörande skogsmaskinen har utvecklats sedan 2014

Projektet inleddes 2014. I arbetet med att ta fram den självkörande maskinen har Luleå tekniska universitet samverkat med en rad aktörer:

Kempestiftelserna

Poclain Hydraulics

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Skogstekniska Klustret

Holmen Skog

SCA

Sveaskog

Norra Skogsägarna

Parker

Nord-Lock

Expander

Olofsfors

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt