”Efter skandalerna: Facebook tappar användare i Sverige”

2019-10-15 01:00  
Foto: AP Photo/Marcio Jose Sanchez/TT

För första gången sedan lanseringen tappar Facebook användare i Sverige. Det visar rapporten Svenskarna och internet 2019. Men det sociala nätverket dominerar fortfarande våra liv – och Mark Zuckerberg har redan en plan för hur Facebook ska behålla greppet, skriver Ny Tekniks reporter Simon Campanello.

Visst hade det redan stormat om Facebook en tid, men förra årets upplaga av Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet hade närmast perfekt tajming. Undersökningen som rapporten bygger på gjordes bara några veckor innan nyheten om hur Cambridge Analytica missbrukat Facebook data briserade.

Så det är nog inte bara undertecknad som har gått och väntat på årets rapport av en ytterst specifik anledning: har vi passerat peak Facebook?

Facebook, och då menar jag det sociala nätverket och inte något av deras dotterbolag, har konsekvent ökat i användarantal i Sverige sedan lansering. 2018 uppgav 76 procent av respondenterna i Svenskarna och internet att de använde Facebook ibland, och 53 procent svarade att de använde nätverket dagligen.

Läs mer: Facebook köper teknik som nästan kan läsa dina tankar

Nu visar stapeldiagrammet på sidan 109 i Svenskarna och internet 2019 mycket riktigt att vindarna har vänt.

2019 uppger 74 procent att de använder Facebook ibland, och 51 procent att de använder tjänsten dagligen. Inget radikalt tapp, inget som tyder på att #DeleteFacebook-aktivisterna tog hem segern.

Men alltjämt ett tapp, och det första i sitt slag, även om det förstås är för tidigt att säga om det är en tillfällig svacka eller en nedåtgående trend.

Men med det sagt är vi svenskar inte ensamma om att vända Facebook ryggen. Enligt en rapport som Edison Research släppte i våras miste Facebook 15 miljoner aktiva användare i USA mellan 2017 och 2019.

Hälften känner sig övervakade

Samtidigt minskar åter andelen användare som bidrar med innehåll. Mindre än hälften (49 procent) uppger i år att de postar innehåll eller delar andras innehåll. En empirisk studie i mitt eget Facebook-flöde gör för övrigt gällande att ungefär 90 procent av det användargenererade innehållet består av att ställa lättgooglade frågor i olika intressegrupper.

En förklaring till tappet verkar vara att Facebook verkar tilltala tonåringar lika mycket som att börja dagen med en morgontidning i brevlådan och Klassisk morgon i P2. Bara 41 procent av de tillfrågade mellan 12 och 15 år använder Facebook, jämfört med 56 procent av landets pensionärer.

Skillnaden i dagligt användande är ännu större. 7 procent av de tillfrågade i de yngre tonåren mot 39 procent av pensionärerna.

Nästan hälften av de svenska internetanvändarna som har svarat på undersökningen känner sig övervakade på nätet. Lika många oroar sig över storföretag som Facebook och Google kränker deras integritet. En siffra som stadigt har ökat sedan frågan ställdes första gången 2015 (29 procent) till årets upplag av rapporten (46 procent).

Läs mer: ”Facebook ska bygga en 3d-karta av hela planeten – det borde bekymra dig”

Oron är minst sagt befogad. Vi är ju de facto övervakade på nätet. Storföretagen inkräktar glatt på vår integritet. Cambridge Analytica blev kanske en väckarklocka för många, men att plattformsföretagens ohämmade lust efter vår data var vid det laget redan en gammal sanning.

En annan förklaring, hämtad ur rapporten, är att vi typ verkar avsky sociala medier. En ny fråga för året är hur meningsfulla internetanvändarna tycker att en rad aktiviteter är. Två av fem säger att de inte anser att tid på sociala medier är meningsfullt tillbringad tid. En knapp fjärdedel svarar att nätverkssajterna ger dem något positivt.

Zuckerberg vill göra Facebook tryggt

Det är faktiskt bara att ägna sig åt mobilspel och dataspel (som Internetstiftelsen av outgrundlig anledning kategoriserar som två skilda aktiviteter) som anses mindre meningsfullt än sociala medier.

Facebooks kärna, det sociala nätverket, verkar för många ha tappat sin initiala charm. Sedan länge kanske. Ett Facebook-konto har väl i ärlighetens namn inte känts särskilt hett sedan den tiden då det var en anekdot värdig ett lunchrum varje gång någon poke:at Carl Bildt.

Det här vet Facebook så klart själva. Mark Zuckerberg har redan adresserat det faktum att ingen gillar eller litar på nätverket längre.

I en bloggpost som publicerades i våras pekade han ut en ny riktning. Facebook ska inte längre vara synonymt med nyhetsflödet, vilket var den innovation som en gång i tiden var plattformens stora usp, men som med sitt algoritmstyrda innehåll också har gett konspirationsteorier och falska nyheter vingar som aldrig förr.

Läs mer: Facebook-anställda tjuvlyssnade på användarnas samtal

Fokus på det nya, trygga Facebook ska i stället ligga på grupper, och målsättningen sägs vara att bli en plats där ”folk kan föra privata samtal och leva sina liv fritt med vetskapen att deras information bara kan ses av dem som de vill visa den för och att den inte kommer att finnas kvar för evigt” enligt Mark Zuckerberg.

Samtidigt väntas en konsolidering där Facebook Messenger, Instagram och Whatsapp ska integreras så att användare kan kommunicera över gränserna. Och obruten kryptering, som redan är standard i Whatsapp, ska garantera att ingen datahungrig plattformsjätte kan snoka på dina chattloggar.

Från torg till vardagsrum

I en intervju med tidningen Wired jämför Mark Zuckerberg nyhetsflödet med ett ”digitalt torg”, och utvecklingen mot mindre grupper med ett ”digitalt vardagsrum”.

Kanske är det en tankemodell som kan locka tillbaka några användare. Alldeles oavsett betyder inte ett litet användartapp att Facebooks grepp om annonsmarknaden och om all data om våra liv plötsligt mjuknar.

Och samtidigt som visionen om ett intimare och integritetsvänligare nätverk tar form använder Mark Zuckerberg miljarderna från annonsintäkterna till att göra Facebook allt mer allsmäktigt.

Jättesatsningar på virtuell verklighet, komplett med någon slags digital tvilling av hela jordklotet. Den kontroversiella kryptovalutan Libra. Infrastrukturprojekt som ska koppla upp fler människor mot internet. Resurserna som plöjs ner i utveckling av artificiell intelligens.

Enorma projekt som kan förändra internet på nytt. Och stärka Facebooks position i våra liv alldeles oavsett om färre av oss öppet delar familjefoton med hundratals vänners vänner.

Svenskarna och internet 2019 i siffror

Internetanvändning: 95 procent av svenskarna använder internet – 91 procent gör det dagligen.

Iphone vinner över Android: 47 procent av svenskarna använder en Iphone, 39 procent en Android och resten har både, en annan typ av telefon eller vet inte.

Smarta högtalare inte så poppis: Bara 5 procent av befolkningen har en smart högtalare som Amazon Echo eller Google Home hemma.

Menlöst med sociala medier: 40 procent uppger att de inte tycker att tiden de tillbringar på sociala medier är meningsfull. De enda aktiviteterna som bedöms som mer meningslösa är dataspel (56 procent) och mobilspel (70 procent).

Många känner sig övervakade: 45 procent säger att de känner sig övervakade på nätet, 30 procent säger att de inte gör det.

Nätjättarna kränker vår integritet: Allt fler anser att nätjättar som Google och Facebook kränker vår integritet. Sedan frågan började undersökas 2015 har andelen som oroar sig över detta ökat från 29 procent till 46 procent.

Sociala medier slutar växa: Efter att ha ökat år för år verkar tillväxten i sociala medier upphört. För andra året i rad uppger 83 procent att de använder sociala medier ibland. De som uppger att de använder sociala medier dagligen ökar dock en liten aning från 63 procent till 65 procent.

Facebook backar för första gången: Facebook tappar både användare (från 76 till 74 procent) och dagliga användare (från 53 till 51 procent) mot 2018.

Andra fortsätter se en mindre tillväxt: Andra stora sociala medier ser dock en liten ökning mot förra året. Däribland Instagram (från 60 till 61 procent), Snapchat (från 63 till 64 procent) och Twitter (från 22 till 24 procent).

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt