Efter regeringens besked: Vad händer nu i gruvprojektet i Kallak?

2022-03-25 13:38  
Provborrning i Kallak av Beowult Mining, augusti 2013. Foto: Ola Axman/Aftonbladet/TT

Beowulf Mining fick till slut bearbetningskoncession för malmfyndigheten i Kallak. Men vad innebär det egentligen?

Som Ny Teknik rapporterat sa regeringen i veckan ja till det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf Minings ansökan om bearbetningskoncession för malmfyndigheten i Kallak utanför Jokkmokk. Detta efter att frågan legat på regeringens bord sedan 2017.

Men en bearbetningskoncession innebär inte tillstånd att starta en gruva.

– Man kan se det som ett affärsmässigt skydd, där Beowulf har säkrat 25 års ensamrätt till fyndigheten, säger Nils Jansson, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Nils Jansson, biträdande professor i malmgeologi vid LTU. Foto: LTU

Så här ska bolaget gå vidare i Kallak

Nu kan bolaget ytterligare utreda fyndighetens potential, presentera en plan för hur den kan utvinnas, och göra en utredning av vilka miljökonsekvenser utvinningen kan medföra. Detta görs vanligen i en så kallad genomförbarhetsstudie, som ger underlag för en ansökan om miljötillstånd. Först då, blir det ja eller nej till gruvdrift.

– Genomförbarhetsstudien ska även peka på optimala metoder för brytning och anrikning, bedöma behovet av infrastruktur och miljöåtgärder, med mera. Ett huvudmål är att beräkna hur mycket malmen är värd efter totala kostnader för utvinning. När man har detta underlag att visa upp för investerare och långivare, blir det lättare att få in kapital till att starta gruva, säger Nils Jansson.

Utsikt för Kallak, där en järnmalmsgruva planeras. Foto: Carl-Johan Utsi/Eyevine/TT

Läs mer: Gruvstriden i Kallak: 132 miljoner ton magnetit i marken

Aftonbladet rapporterade nyligen att Beowulf Mining saknar finansiering till gruvdrift.

– Men Beowulf är ett prospekteringsbolag, och prospektering i sig ger inga intäkter. Det är först nu de går in i ett skede där det blir intressant att dra in kapital, det är ett helt normalt förfarande, säger Nils Jansson.

Så ska gruvbolaget ta hänsyn till renskötseln

Fyndigheten ligger mitt i renbetesland, och samebyar som har använt marken i århundraden uppger att gruvan skulle skära av viktiga flyttleder.

Den planerade järnmalmsgruvan i Kallak ligger i renbetesland. Foto: Carl-Johan Utsi/Eyevine/TT

Därför har regeringen kopplat tolv villkor till bearbetningskoncessionen. Bolaget måste bygga stängsel och säkra övergångar för renarna, anläggningsarbeten ska förläggas till perioder då rendriften påverkas så lite som möjligt, med mera.

– Rent allmänt har ”social acceptans” blivit viktigare att visa upp för investerare och banker. Man kan nog vänta sig att det blir ett extra viktigt tema i genomförbarhetsstudien i det här fallet, på grund av villkoren.

Läs mer: Ny industrigren på väg att växa fram i Sverige

På senare år har Sverige rasat i Kanadensiska Fraser Institutes årliga ranking över attraktiva gruvländer. Nils Jansson ger de långdragna tillståndsprocesserna i Kallak och andra omstridda gruvprojekt en stor del av skulden för detta.

– Det är ju bra att det kom ett besked till slut, och de kopplade villkoren kanske kan ha en vägledande funktion. Men ännu ser jag inget som löser grundproblemet: att vi har alldeles för långa och svårförutsägbara tillståndsprocesser för gruvdrift i Sverige, säger han.

Läs mer: Boliden Rönnskär ska utvinna 50 000 ton metall per år ur avfall

Järnmalmsfyndigheten i Kallak

Järnmalmsfyndigheten utanför Jokkmokk upptäcktes på 1940-talet, men det dröjde till 2006 innan ett svenskt dotterbolag till Beowulf Mining fick undersökningstillstånd. I samband med provbrytningar 2013 utbröt omfattande protester och civil olydnad.

karta_kallak_jokkmok_.jpg

Samma år skickade Beowulf in en ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten. Efter många turer hamnade frågan 2017 hos regeringen, där den legat sedan dess. 2020 kritiserade konstitutionsutskottet regeringen för att ärendet behandlats så långsamt.

Nu har regeringen alltså gett bearbetningskoncession, vilket konkret innebär att bolaget får ensamrätt till fyndigheten medan de skaffar ytterligare underlag för en ansökan om miljötillstånd. Först om och när Mark- och miljödomstolen beviljar miljötillstånd, kan en gruva startas.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt