Efter Fukushimakatastrofen – årtionden av röjningsarbete är kvar

2021-03-08 07:15  

Tio år efter kärnkraftshaveriet i Fukushima återstår mycket röjningsarbete. Radioaktivt vatten är det största problemet vid anläggningen. Ännu har inte några rester från härdsmältan plockats bort.

När vatten tränger in under reaktorsresterna blir det kontaminerat av radioaktiva ämnen. Problemet är att det fortsätter att rinna in vatten, dels från regn men dels också från de omgivande bergen.

– Man måste få stopp på processen med att kontaminera vatten. Man har strypt flödet ordentligt men det fortsätter att komma in vatten, berättar Patrick Isaksson, utredare av svåra haverier på Strålskyddsmyndigheten.

Vid anläggningen har man försökt att förhindra vattentillförseln med hjälp av isväggar, genom att borra hål i marken där kylvätska får cirkulera. På så sätt blir den omgivande marken nedfryst.

Isväggarna ska dels isolera reaktorerna, så att vattnet från bergen rinner förbi anläggningen, men dels också hindra kontaminerat grundvatten från att komma ut i havet.

– Jag vet inte exakt hur bra det har lyckats med isväggarna, men de har inte lyckats fullt ut i alla fall, säger Patrick Isaksson, som har deltagit i flera internationella forskningsprojekt om Fukushima-haveriet.

Kärnkraftverket Daiichi i Fukushima. Bilden är från 2021. Foto: Hironori Asakawa/TT

Kärnkraftsägaren Tepco försöker samla upp och rena det kontaminerade vattnet från radioaktiva ämnen. Sedan samlas det i tankar på området.

Tritium är dock ett radioaktivt ämne som inte går att rena i industriella skala. Det avger betastrålning med mycket låg energi och har en halveringstid på tolv år.

– Det är ett stökigt ämne, det är framför allt farligt att få i sig, men i det här fallet rör det sig om väldigt små mängder. I en miljon kubikmeter vatten finns det 14 milliliter tritium, säger Patrick Isaksson.

Förvaring av kontaminerat vatten i tankar i Okuma. Bild från 2017. Foto: Tomohiro Ohsumi/Pool Photo/AP/TT

Enligt honom saknar Tepco i dag en lösning på tritium-problemet.

– Man har diskuterat att släppa ut det i havet eller låta det evaporera. Det verkar luta mot att man kommer att spä ut det i havet under lång tid. Då bedömer jag att det inte är någon fara, säger han.

Kontaminerad jord samlas i säckar i Namie i prefekturen Fukushima, i ett område som är avstängt. Bild från mars 2021. Foto: Nicolas Datiche/SIPA/Shutterstock/TT

Just nu håller Tepco på att planera för att ta bort det använda kärnbränslet som förvarades i bränslebassänger i anläggningen. Nästa steg blir att röja bort härdresterna. Hittills har bara små provbitar, inte större än korn, plockats ut ur härden.

– Det uttjänta bränslet kan man nog inte ta bort förrän 2025 och härdresterna ligger nog ett decennium bort. Det är min bedömning. Det krävs mycket planering innan. Sedan kommer arbetet att ta minst ett par decennier, säger Patrick Isaksson.

Staden Namie i prefekturen Fukushima är avstängt område och har stått övergivet i 10 år sedan mars 2011. Foto: Nicolas Datiche/SIPA/Shutterstock/TT

Tepco räknar med att röjningsarbetet på anläggningen kommer att ta mellan 30 och 40 år. Men efter en inspektion 2013 konstaterade Internationella atomenergiorganet, IAEA, att skadorna är så komplexa att bolaget kommer att få svårt att hinna inom det tidsspannet.

Fukushima Daiichi

Kärnkraftverket hade sex lättvattenreaktorer av kokreaktortyp. Alla togs i drift under 1970-talet.

Den 11 mars 2011 var reaktor 1, 2 och 3 i drift medan reaktor 4, 5 och 6 var avställda för underhåll.

Efter tsunamin inträffade härdsmältor i reaktor 1, 2 och 3. Vätgasexplosioner inträffade i reaktor 1, 3 och 4.

Kärnkraftverket ägs av det japanska bolaget Tepco. Samtliga sex reaktorer i Daiichi ska avvecklas.

Ett enda straffrättsligt åtal väcktes efter haveriet. Tre chefer på Tepco anklagades för att inte ha vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder men friades 2019.

Haveriet i Fukushima klassas som nivå 7 på den sjugradiga Ines-skalan för kärnkraftsolyckor. Det är samma nivå som Tjernobylhaveriet, medan olyckan i Harrisburg klassas som nivå 5.

Fukushima steg för steg

11 mars 2011

14.46: Jordbävningen inträffar utanför Japans nordkust. Kärnkraftverket Daiichi tappar elförsörjningen från det yttre elnätet.

15.35: Jättelika flodvågor slår in över kärnkraftverket Daiichi. Reservaggregat, havsvattenpumpar och batterier dränks.

I reaktor 1 startar hjälpkondensorn. Men ventilerna är stängda, utan operatörernas vetskap, så kylning uteblir.

Ca 22.00: Kärnbränslet i reaktor 1 börjar smälta.

12 mars 2011

11.36: Det ångdrivna kylsystemet i reaktor 3 slutar fungera. Ett annat ångdrivet system för högtrycksinpumpning startar automatiskt.

Ca 14.30: Inneslutningen för reaktor 1 tryckavlastas genom att radioaktiv ånga släpps ut i luften.

15.36: En vätgasexplosion förstör taket på reaktorbyggnaden till reaktor 1.

13 mars 2011

2.42: Det ångdrivna högtryckssystemet för kylning i reaktor 3 slås av manuellt på grund av driftproblem.

Ca 7.00: Kärnbränslet i reaktor 3 börjar smälta.

Ca 9.20: Inneslutningen för reaktor 3 tryckavlastas så att radioaktiv ånga släpps ut i luften.

14 mars 2011

11.01: En vätgasexplosion sliter taket av reaktorbyggnaden till reaktor 3. Radioaktivt material sprids i luften.

13.25: Det ångdrivna kylsystemet i reaktor 2 slutar fungera.

Ca 15:00: Kärnbränslet i reaktor 2 börjar smälta.

15 mars 2011

6.10: Vätgas som läckt från reaktor 3 orsakar en explosion i reaktorbyggnaden till reaktor 4.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt