Deras gröna satsning för klimatvärsting är långt borta

2019-03-21 06:00  

Cementa är en av Sveriges största utsläppare av koldioxid. Företaget utvecklar en ny cement, som kan minska utsläppen med 30 procent – men lanseringen riskerar att fördröjas.

En växande urban befolkning innebär att vi kommer att bygga motsvarande ett nytt New York varje månad fram till 2060, noterade Bill och Melinda Gates i sitt årliga nyhetsbrev.

”Det blir mycket cement och stål. Vi måste hitta ett sätt att göra detta utan att förvärra klimatförändringarna”, skriver de nyligen.

De största industriutsläppen i Sverige kommer från stål- och cementindustrin. Om de ska uppnå det nationella målet om nettonollutsläpp senast 2045 behöver de titta på förbränning av de bränslen som behövs vid tillverkningen, men också de utsläpp som själva materialen ger upphov till i tillverkningsprocessen.

Läs mer: Svenska ”tortyrmetoden” kan missgynna klimatvänligare cement

De förstnämnda utsläppen är något enklare att minska, säger klimatanalytikern Julien Morel på Naturvårdsverket. Det är möjligt att energieffektivisera, elektrifiera och byta ut fossila bränslen mot biobaserade. Den andra delen är svårare. Den förutsätter att delar av ”receptet” behöver förändras.

Kalksten en viktig utsläppskälla

Cementindustrin släpper ut mycket av sin koldioxid när kalksten ska omvandlas till klinker. Det är möjligt att minska de utsläppen genom att använda mer slagg eller flygaska i cementen, men i dagsläget är detta vanligare utomlands än i Sverige.

– För att ta bort utsläppen från tillverkningen helt finns det i dagsläget inget annat alternativ än att fånga in och lagra koldioxiden permanent under marken, säger Julien Morel.

Läs mer: Nya betongen använder skräp istället för cement

Cementas fabrik i Slite släpper ut näst mest koldioxid i Sverige, omkring 1,6 miljoner ton på ett år. Men bolaget har lovat att bli koldioxidneutralt år 2030.

Ungefär 40 procent av koldioxidutsläppen från deras produktion beror på bränslet som värmer cementugnen till 1 450 grader. Därför arbetar Cementa för att energieffektivisera och fasa ut fossila bränslen.

Merparten av utsläppen, drygt 60 procent, uppstår dock när kalksten hettas upp och koldioxid lösgörs från kalkstenen, vid den så kallade kalcineringsprocessen.

Mer slagg, mindre jungfrulig kalksten

De senaste åren har Cementa testat och utvecklat en ny cement vid anläggningen i öländska Degerhamn. Den består av mindre jungfrulig kalksten till förmån för mer slagg, alltså biprodukter och avfall från andra industrier. Dessutom kan cementen, som kallas Ternocem, tillverkas vid lägre temperaturer, omkring 1 200 grader i stället för drygt 1 450 grader. Detta minskar energibehovet.

Allt detta sammantaget gör att koldioxidutsläppen med den nya cementen kan bli åtminstone 30 procent mindre. Det räcker dock inte som försäljningsargument i dagsläget, tror Wolfgang Dienemann, global forsknings- och utvecklingschef på Cementas ägare Heidelberg Cement.

– Vi kommer att behöva jobba med att öka acceptansen för en sådan här specialprodukt eftersom den kommer att bli dyrare. Men vi gör det här för att vi behöver sluta cirkeln och göra produktionen cirkulär, säger han till Ny Teknik.

Läs mer: Materialet lagar sig själv med koldioxid från luften

Flera källor uppger för Ny Teknik att Cementa haft för avsikt att lansera den nya ”miljöcementen” till kunder inom koncernen redan under 2019 och för svenska kunder nästa år, och att den skulle tillverkas i Degerhamn. Men i oktober förra året meddelade Cementa plötsligt att cementproduktionen på Öland skulle läggas ner.

”Såväl myndigheter som marknad ställer i dag ökade klimat- och energikrav på tillverkningen av cement, och för att kunna möta dessa krav kan cementtillverkningen komma att koncentreras till mer effektiva fabriker” stod det i ett pressmeddelande från Cementa.

Beslutet är enligt källor som Ny Teknik har haft kontakt med rätt och riktigt om man bara tar hänsyn till den cement som tillverkas kommersiellt i Degerhamn i dag, men inte när det handlar om Ternocem.

Oro för försenad klimatvänligare cement

Avvecklingen av Degerhamnsfabriken kan försena den klimatvänligare cementen flera år, säger Marcus Olsson, inköpschef på Cementa i Degerhamn. Det håller andra källor som Ny Teknik har pratat med, som har inblick i verksamheten, med om.

Wolfgang Dienemann uppger att fördröjningen blir som mest några månader. Om allt går bra kan cementen lanseras inom två år, säger han.

Cementas vd Magnus Ohlsson säger att försöken med den nya cementen i Degerhamnsfabriken ”har varit värdefulla för den fortsatta utvecklingen av koncernens miljö- och produktmål”, men att arbetet i det här skedet kan fortsätta på en annan plats ”utan några nämnvärda fördröjningar”.

– Men projektet befinner sig fortfarande i ett utvecklingsstadium där flera pusselbitar saknas för en marknadsintroduktion, säger han till Ny Teknik.

Läs mer: Studie: Luftföroreningar dödligare än rökning

Projektet ska nu drivas vidare av Heidelberg Cement, med bas i Tyskland.

Marcus Olsson är kritisk till nedläggningen av Degerhamnsfabriken eftersom han menar att det redan i dag vore möjligt att tillverka den nya cementen där. För det allra renaste receptet, med lägst kalkstenshalt, behövs dock ett lyckat fullskaleförsök.

– Om man kombinerar produktionen av det renaste receptet med till exempel alternativa bränslen med hög biohalt, skulle en koldioxidneutral cement vara ett faktum. Om vi, efter ytterligare testning, använde 100 procent biobränsle, eller ännu hellre, elektrifiera processen, skulle det till och med i stället tvätta atmosfären från koldioxid. Detta då cement absorberar koldioxid under sin livscykel, säger Marcus Olsson till Ny Teknik.

Fler fördelar med nya cementen

Ternocem ska ha flera tekniska fördelar jämfört med portlandcement, som är den vanligaste cementen och görs av jungfrulig kalksten. Den nya cementen krymper inte lika mycket och stelnar snabbt.

Den passar inte för stora infrastrukturprojekt, som broar eller hamnar, men skulle kunna användas vid exempelvis byggen av flerbostadshus. Den skulle bli dyrare än dagens cement, men eftersom den torkar snabbt skulle man åtminstone delvis kunna jobba in den ökade kostnad som den klimatvänligare cementen skulle innebära, enligt Marcus Olsson.

Ett konkurrensutsatt bolag vet att morgondagens vinster kommer från morgondagens produkter, säger Marcus Olsson. Och morgondagens produkter är sannolikt de som är hållbara, tror han.

Läs mer: Världens koldioxidutsläpp högre än någonsin

Genom att avveckla fabriken i Degerhamn missar man möjligheten att snabbt göra den nya cementen till en volymprodukt i norra Europa, enligt Marcus Olsson.

– Cementa har 85 procent av marknadsandelarna i Sverige, och således ganska stor makt att själva kunna bestämma hur stor produkten sak bli. CCS kommer inte att ge några resultat på flera år, säger han och refererar till Cementas ambition att börja fånga in och lagra koldioxid, en teknik som bedöms ligga ungefär 5-10 år bort.

Cementa är inte ensamma om att utveckla cement som kan bidra till mindre koldioxidutsläpp. För två år sedan lanserade Cemex en cement på den svenska marknaden som innehåller upp till 50 procent återvunnet masugnsslagg.

Mindre kalksten i receptet kan minska koldioxidutsläppen

Cementa har utvecklat och testat en ny slags cement som de kallar Ternocem. Nyckelkomponenterna är belit, kalcium-sulfo-aluminat (CSA) och ternesit.

Ternocem består enligt officiella dokument av mellan 30 och 60 procent kalksten, att jämföra med mellan 55 och 85 procent i den vanligaste cement som används i dag, portlandcement. Vad Ternocem i stället kan innehålla mer av än Portlandcementen är lera, sand, bauxit, sulfatbärare och framför allt industriella biprodukter.

Enligt Cementa kan produktionen av Ternocem släppa ut betydligt mindre koldioxid än dagens cement, officiellt åtminstone 30 procent mindre. Ett viktigt skäl till detta är att andelen jungfrulig kalksten, som förbränns i tillverkningsprocessen, minskar till förmån för slagg, alltså biprodukter och avfall från industrin.

I produktionen av Ternocem behövs inte heller lika höga temperaturer, omkring 1 200 grader jämfört med omkring 1450, vilket minskar energibehovet.

Tekniskt ska Ternocem ha en hög tidig hållfasthet på mellan 6 och 8 timmar. Dess hållfasthetsutveckling och bindetid är anpassningsbar, och hållfasthetsutvecklingen mindre temperaturkänslig än portlandcement. Utöver det ska den nya cementen jämfört med portlandcement ha liten krympning, låg värmeutveckling och hög vattenbindningsskapacitet.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt