Delade meningar om kärnavfallet – här är knäckfrågorna

2021-02-12 13:09  

Kärnkraftsbranschen sätter press på regeringen att fatta beslut om ett slutförvar för använt kärnbränsle. Men det finns delade meningar om slutförvaret. Här är några av trätoämnena.

Vattenfalls produktionschef Torbjörn Wahlborg varnar i en intervju med Dagens Nyheter för att mellanlagret för kärnavfall i Oskarshamn börjar bli fullt. Det är den enda platsen i landet där utbränt kärnbränsle förvaras i dag.

Torbjörn Wahlborg är även styrelseordförande för Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, som har bildats av kärnkraftsindustri för att ta fram en långsiktig lösning för kärnavfallet. Den lösning som SKB förordar är att avfallet ska placeras i kapslar och deponeras i ett slutförvar 500 meter ned i berget i Forsmark i Östhammars kommun. Det är en lösning som ska vara säker i minst 100 000 år.

Östhammars kommun i norra Uppland har sagt ja till att bli slutförvaringsplats av svenskt kärnbränsle. I kommunen finns redan Forsmarks kärnkraftverk. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Beslutet om slutförvaret ska byggas eller inte ligger på regeringens bord. Enligt Torbjörn Wahlborg behövs ett politiskt beslut senast i sommar, annars kan kärnkraftsdriften hotas till 2024.

Klimat- och miljöminister Per Bolund (Mp) säger dock till TT att det inte finns någon exakt fastslagen tidsplan.

Miljörörelsen reagerar kraftigt på Torbjörn Wahlborgs utspel och kallar det för utpressning mot regeringen. På sin hemsida skriver MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, att det finns plats för många års lagring av använt kärnbränsle även vid reaktorerna:

”Det betyder att det finns gott om tid att få det tillstånd som behövs för att öka lagringskapaciteten i mellanlagret.”

Ansökan om slutförvaret omfattar även en utbyggnad av mellanlagret. MKG hävdar att kärnkraftsindustrin och SKB har vägrat att bryta ut frågan om tillståndet för mellanlagret för att kunna använda ansökan om slutförvaret till att pressa regeringen till ett snabbt beslut.

Det finns många delade meningar kring SKB:s förslag till slutförvar. Här är några av knäckfrågorna som regeringen måste ta ställning till:

Kopparkorrosion:

Riskerar säkerheten i kapslarna att försämras på grund av att kopparmaterialet korroderar? Det är den stora tvistefrågan när det gäller slutförvaret och har även bildat en skiljelinje i den akademiska världen. SKB har hänvisat till forskare från Uppsala och menar att slutförvarsmetoden är säker, medan KTH-forskare har pekat på risker för korrosion.

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt kom i början av 2018 fram till att det fanns osäkerheter kring kopparmaterialet och hur mycket vissa former av korrosion skulle kunna påverka kapseln på lång sikt.

Det svenska kärnavfallet ska placeras i kapslar av gjutjärn (till höger) och koppar (till vänster. Foto: Anna Orring

Miljörörelsen har också flera gånger lyft risken för kopparkorrosion. Göran Bryntse, ordförande i Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, anser inte att det är bråttom med ett beslut om slutförvarstekniken. Han menar att regeringen bör kräva alternativa lösningar och mer forskning.  

Även regeringens egna vetenskapliga experter, som ingår i Kärnavfallsrådet, har lyft farhågor om risken för korrosion och rekommenderat mer forskning kring SKB:s antaganden.

Det långsiktiga ansvaret:

Östhammars kommun har sagt ja till ett slutförvar i Forsmark. Men i tidigare kommunikation med regeringen har kommunen önskat lagstiftning som förtydligar att staten har ett sistahandsansvar för det deponerade kärnavfallet.

– X år efter förslutningen kommer det inte att finnas någon verksamhetsutövare kvar. Vi ställer tydliga krav på regeringen att staten ska ha ett sistahandsansvar oavsett om det finns en verksamhetsutövare eller ej, sa Jacob Spangenberg (C), kommunalråd i Östhammar, till Ny Teknik i december 2019.

Ekonomisk ersättning till Östhammar:

Östhammars kommun har begärt att staten ska skjuta till pengar för att rusta upp en vägsträcka om knappt två mil mellan Uppsala och Östhammar, samt att kärnkraftsbolagen bekostar en upprustning av kommunens avloppssystem.

– Enligt lagstiftningen får kommunen finansiering via kärnavfallsfonden i dag, men så fort regeringen har fattat sitt beslut får kommunen inte några pengar längre. Det tycker vi är fullständigt orimligt. Vi kommer att få jobba oerhört hårt med frågan även efter att SKB har fått tillstånd att börja deponera, sa Jacob Spangenberg i slutet av 2019.

Insynsfrågan:

Miljörörelsen har påpekat att slutförvarsprocessen har ett systemfel i och med att SKB bär huvudansvaret för att ta fram en lösning för kärnavfallet.

– Om man ska ha ett system där industrin genomför allt måste man ha insyn i arbetet. Det har man inte eftersom det är ett aktiebolag som genomför det. SKB är inte intresserade av att berätta om det finns problem, det är olyckligt, sa Johan Swahn, kanslichef på MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, tidigare till Ny Teknik.

Frågan för regeringen blir att avgöra om tillräcklig insyn har getts i processen.

Resultat från LOT-försöken:

Under 1990-talet placerade SKB sju försökspaket 450 meter ner i berget vid Äspölaboratoriet i Oskarshamn för att simulera slutförvarslösningen. Paketen var ett slags miniversion av de kapslar som SKB planerar att använda i slutförvaret och bestod av ett smalt kopparrör omgivet av kompakterad bentonitlera.

Syftet med försöket var främst att undersöka hur bentonitleran påverkas av slutförvarsförhållanden. Testet kallas LOT, Long Term Test of Buffer Material.

Hösten 2020 plockades två av paketen upp efter att ha varit deponerade i berget i 20 år. Analysen av kopparmaterialet visade att en del korrosion förekom, men SKB såg resultaten som förväntade.

Två testpaket med kopparrör och bentonitlera plockades upp förra året. Foto: SKB

Miljörörelsen däremot anser att LOT-paketen visar att koppar inte kan användas som kapselmaterial.

Analysen av bentonitleran har ännu inte publicerats. SKB räknar med att en rapport ska presenteras inom ett par år.

Strålsäkerhetsmyndigheten har inlett en granskning av de två delrapporter som SKB hittills har publicerat om LOT-försöken. Isabella Lövin (Mp), dåvarande miljö- och klimatminister, sa i oktober förra året att hon ville invänta Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av LOT innan regeringen fattar sitt beslut om slutförvaret.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt