De gör hajpade tekniken möjlig: "Paradigmskifte inom it"

2020-11-18 06:00  
Foto: Avassa Systems

Avassa Systems vill hjälpa företag flytta från molnet till nätverkets kanter. Grundarna har redan startat två miljardbolag – kan det här bli tredje gången gillt?

De senaste tio åren har företag i rasande takt flyttat sina applikationer och sin data från egna servrar till molnjättarnas datacenter. Men nu börjar en motrörelse. Datorprogram som körs nära användaren, det som i it-branschens lingo kallas för edge computing.

Det nystartade svenska bolaget Avassa Systems, som har tagit in 60 miljoner kronor i startkapital från Industrifonden och Fairpoint Capital, har som ambition att förenkla resan från cloud till edge.

– Jag tror att om tre till fem år ser vi de riktigt storskaliga, stabila distributionerna av applikationer till edge-miljöer. Det betyder att de bolag som går först, de går nu, säger teknikchef Carl Moberg.

Bolagets lösning är en plattform för att på ett enkelt sätt köra, drifta och underhålla applikationer som körs på många olika håll i världen. Tanken är att det ska vara lika smidigt som att använda ett stort publikt moln som AWS eller Azure.

– Dels är det för applikationer som i dag körs i molnet men som man vill eller behöver flytta närmare användaren, dels har du en hel del datorprogram som körs ute hos användarna som inte drar nytta av de tekniska lösningar och verktyg som tagits fram för molnet, säger Avassas vd Fredrik Lundberg.

Läs mer: Glöm 5g – 6g blir starten för en helt ny värld

Avassa ser tre saker som har driver utvecklingen mot edge computing:

  • 1. Vissa applikationer har stora krav på autonomi och redundans, de ska fungera att köra lokalt även om internetförbindelsen till molnleverantören bryts.

Exempel: Larmsystem på ett äldreboende som måste fungera även om internetanslutningen bryts.

  • 2. Lagar och regler som gör att vissa data eller vissa applikationer inte får köras i publika moln av exempelvis integritets- eller säkerhetsskäl.                       

Exempel: Sjukvårdssystem eller handelns butikssystem.

  • 3. Vissa applikationer kräver låg latens, vilket gör att kommunikationen med molnet blir för långsam. Det kan också handla om exempelvis sensorer i nätets utkant som genererar mycket stora datamängder, där det blir mer effektivt att bearbeta datan lokalt.

Exempel: Gruvdrift där stora maskiner som automatiseras eller fjärrstyrs både behöver snabb responstid och genererar stora mängder data som är mer effektiv att analysera lokalt.

Ligger bakom två tidigare miljardbolag

Läs mer: Nu kommer ”sakernas ai” – svenska företaget ligger bakom

Det är ett sammansvetsat team som ligger bakom Avassa. Carl Moberg, Fredrik Lundberg och de sex andra medgrundarna har jobbat ihop länge. Deras tidigare bolag Tail-f, som gjorde mjukvara för automatiserad nätverksstyrning, köptes upp av nätverksjätten Cisco för sex år sedan för 1,4 miljarder kronor.

Dessförinnan var några av grundarna med och startade internetbolaget Bluetail som såldes till Alteon Network för 1,2 miljarder kronor år 2000. I båda fallen handlar det om företag som tidigt lyckats identifiera och hitta på lösningar som passade för kommande tekniktrender.

Alla de åtta grundarna har arbetat ihop på Cisco sedan förvärvet, men valde tidigare i år att pröva vingarna för att se om de kan skapa en tredje svensk enhörning.

– Vi trivdes väldigt bra på Cisco, men det har sin speciella tjusning att börja på ett nytt vitt blad med en liten organisation där allt kan gå så snabbt som man själv vill, säger vd Fredrik Lundberg

Det Avassa tror sig se nu är att företag och organisationer insett att allt inte går att köra i molnet. Ändå vill de dra nytta av alla de tekniska framsteg som kommit i molntjänsternas fotspår.

– Molnet handlar inte bara om att flytta sina datorprogram till en datorhall hos Amazon, utan man flyttar samtidigt nästan hela utvecklingsprocessen och it-avdelningen. Men nu kommer en motsvängning med en växande mängd bolag som insett att visa applikationer måste köras distribuerat, långt ut i nätet, menar Carl Moberg.

– Det här betyder inte att vi konkurrerar med molnjättarna, vi kompletterar. Mängden data och applikationer i de publika molnen kommer att fortsätta explodera men det finns ett antal typer av applikationer som behöver vår typ av lösning, fortsätter han.

Läs mer: Analys: ”Med Arm vill Nvidia nå ai-världsherravälde”

”Ett paradigmskifte inom it”

Samtidigt har det skett teknisk utveckling som gjort det enklare att köra applikationer utspritt på många olika plattformar och fysiska platser. Inte minst handlar det om containeriseringen. En lösning där en applikation paketeras på ett sätt så att det enkelt kan distribueras och köras i många olika typer av it-miljöer, och som är mycket mer resurssnålt än virtuella maskiner.

Edge computing har varit ett modeord inom it i flera år, men än så länge har vi sett få praktiska tillämpningar, varför kör in igång just nu?

– Det här är sannolikt ett av de stora paradigmskiftena inom it. Det vi sett av sådana förut är att de kanske går lite långsamt i början, sedan går det plötsligt väldigt fort, säger Fredrik Lundberg.

Hur ser konkurrensen ut?

– Vi ser alternativa förslag på hur det här borde gå till. Men vi tror att de riktigt tuffa konkurrenterna inte har dragit av skynket ännu, vi tror att det kommer att bli tuff konkurrens och att de som kommer att göra det mest intressant för oss inte är lanserade ännu, säger Carl Moberg.

I dagsläget består Avassa Systems av ungefär 15 ingenjörer som jobbar med att utveckla en första version av plattformen. Under det kommande året ska personalstyrkan dubbleras, och förhoppningen är att ha en färdig produkt redan i början av nästa år.

Redan i dagsläget säger sig Avassa jobba med ett tiotal pilotkunder och partners som får komma med inspel om hur plattformen ska se ut och fungera. De första betalande kunderna tros komma från telekomindustrin, detaljhandeln, sjukvården och gruvindustrin.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt