Därför sinkas LKAB:s stora avfallsprojekt

2021-04-08 07:00  

Med fosfor, praseodym och neodym hoppas gruvjätten LKAB få tillgång till en ny miljardmarknad genom återvinning från avfall.

En del av cirkulär ekonomi handlar om att ta hand om det som i dag betraktas som avfall. Och där är LKAB:s satsning ett tydligt exempel. I dag tas fosfor och andra sällsynta jordartsmetaller som praseodym och neodym upp med malmen, men skiljs ut för att ge en så ren järnmalm som möjligt. Sedan betraktas det som avfall.

Att ta tillvara produkterna är något som diskuterats länge inom LKAB, men nu ser det ut att bli verklighet – och dessutom fossilfritt. Förberedelserna har pågått ett tag och prospekteringen har nu genomförts.

Från restprodukterna ifrån järnmalmen vill LKAB utvinna apatitkoncentrat, som sedan kan förädlas till fosformineralgödsel. I processen hoppas bolaget också kunna utvinna sällsynta jordartsmetaller, fluor och gips.

Läs mer: ”Tekniken utvecklas inte av industrin i dag”

Tillbakagång till 1980-talet

Jämfört med många andra gruvor i världen är fosforhalten i LKAB:s malm låg, som mest runt 0,6 procent. Men eftersom de bryter så stora mängder järn tror gruvjätten att det kan räcka till att täcka Sveriges behov av fosformineralgödsel – fem gånger om.

På ett sätt är planerna en tillbakagång till tiden fram till 1980-talet, då det producerades fosfor i Kiruna.

– Men priserna blev till slut för låga på det aptitkoncentrat som såldes. Vi behöver skapa mer värde själva och vill därför förädla det till fosformineralgödsel, säger David Högnelid, strategi- och kommunikationschef, inom affärsområdet specialprodukter.

Fosforn kommer att brytas i både gruvorna i Kiruna och Malmberget, och sedan transporteras på tåg till den industripark LKAB planerar att bygga. Där ska den bli till gödsel. Var industriparken ska hamna är inte bestämt, men det har kokat ner till två alternativ: Luleå och Skellefteå.

Läs mer: Här ska startupen tillverka e-metanol – av vätgas och koldioxid

Miljoner ton fosfor i berget

För att försäkra sig om att det finns tillräckligt med fosfor i berget för att det ska vara lönsamt att dra igång projektet har LKAB prospekterat efter ämnet. Totalt har man hittat tillgångar på 2 319 miljoner ton fosfor.

– Det är första gången vi prospekterar efter fosfor, vi har inte haft det som mål tidigare. Resultaten visar att så länge vi bedriver järnmalmsproduktion kan vi bedriva fosforproduktion också. De geologiska förutsättningarna finns, men för att lyckas med det krävs både teknisk och affärsmässig utveckling, säger David Högnelid.

Så här är det tänkt att flödena ska se ut när kritiska råvaror återvinns från gruvavfallet. Foto: Anders Humlebo/TT Nyhetsbyrån

Det som LKAB kallar sällsynta jordartsmetaller – det handlar främst om praseodym, neodym och dysprosium – är en annan viktig del av de nya planerna. Metallerna är precis som fosforn bunden i järnmalmen. I dag tas metallerna inte tillvara, men förhoppningen är att det ska bli ändring på det. Metallerna kan användas till kraftfulla permanentmagneter som används i bland annat elbilar och vindkraftverk.

– Färdiga prospekteringsresultat kommer nästa år, men det ser lovande ut. Vi har bra förekomster av de jordartsmetaller som har störst värde, säger David Högnelid.

Läs mer: Här ska miljardanläggningen för fossilfritt stål byggas

Importeras i mängder från Kina

Förhoppningen är att LKAB:s produktion ska kunna täcka 30 procent av dagens europeiska behov av metallerna, men efterfrågan förutspås samtidigt öka snabbt. I dag importeras 98 procent av metallerna till Europa från Kina.

Möjligheten för en helt ny miljardaffär kan alltså öppna sig för den statliga gruvjätten. Varför har det inte skett tidigare?

– Det handlar om väldigt stora investeringar för att få det att fungera, säger David Högnelid.

Planen är nu att produktionen av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller ska kunna börja 2027. Men egentligen skulle LKAB kunna vara igång redan 2025. Det som drar ut på tiden är miljötillstånden.

– Vi förväntar oss inte att det ska gå snabbt. Det pågår tillståndsprövningar för gruvorna i Kiruna och Malmberget nu, vilket försvårar att lägga till ytterligare verksamheter vars miljöpåverkan behöver prövas som en del i helheten, säger David Högnelid.

Läs mer: Första eldrivna gruvskrotaren har ett batteri på 1,8 ton

"Riskerar ett kompetenstapp"

Han pekar på att det stora antalet industriprojekt som just nu pågår i Norrbotten som en utmaning.

– Myndigheterna måste förstärka sina organisationer för att ta hand om det. Det är en utmaning för hela regionen att få kompetent arbetskraft till både det privata och det offentliga.

Hur stort problem är det?

– Tiden till marknaden är ju viktig, det är en stor fördel att vara först ut med en cirkulär, fossilfri produkt, och redan nu tar vi stora kostnader. Om projektet får stanna tillfälligt kommer kostnaderna att ticka på.

– Det är även ett praktiskt problem, vi har många konsulter och tekniker som nu bygger sin kompetens under förstudierna. Om vi inte får klartecken att gå vidare kommer de att lämna för andra projekt. Vi riskerar ett kompetenstapp.

Henning Eklund

Mer om: LKAB Fosfor

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt