Därför satsar AB Volvo till sist på bränsleceller

2020-04-21 16:51  

”Under mina 30 år i industrin har bränsleceller alltid legat tio år bort. För första gången är de nu mindre än tio år bort”, säger Volvokoncernens vd Martin Lundstedt om samriskbolaget med Daimler.

Bränsleceller, som genererar elektricitet från vätgas och luftens syre, är en vattendelare inom fordonsbranschen. Ett villospår för att fördröja övergången till batterielektriska fordon, anser vissa. Den enda potentiellt gröna tekniken som fullt ut kan ersätta dieseldriften vad gäller räckvidd och snabbhet vid tankning, anser andra.

Nu har AB Volvo och Daimler Truck gjort ett gemensamt ställningstagande som innebär en stark signal till fordonsindustri, lagstiftare och investerare om att tekniken kommer att få betydande relevans i framtiden.

– Jag har varit med i 30 år. Att få meddela detta är en höjdpunkt i min karriär. Det här är en historisk dag för lastbilstransporter, sa Daimler Trucks vd Martin Daum vid den telefonsända presskonferensen på tisdagsförmiddagen.

Läs mer: Nu satsar Volvo och Daimler på bränsleceller

Beskedet innebär att de båda lastbilstillverkarna avser bilda ett gemensamt samriskbolag för utveckling och storskalig produktion av bränsleceller. Daimler har lång erfarenhet av tekniken och kommer initialt att bidra mest med kompetens och personal. Huvudkontoret hamnar i tyska Nabern där Daimlers dotterbolag Mercedes-Benz Fuel Cell GmbH redan finns. Produktionsenheter i Tyskland och Kanada kommer också att ingå.

Volvo och Daimler kommer att äga hälften var

De båda bolagen kommer att äga hälften vardera av samriskbolaget. För detta kommer Volvo att betala 600 miljoner euro, motsvarande cirka 6,5 miljarder svenska kronor. Martin Daum berättade att de båda bolagen framöver kommer att investera minst niosiffriga belopp vardera, det vill säga minst 100 miljoner euro.

Tisdagens besked gäller ett icke-bindande preliminärt avtal. Ett slutligt avtal väntas bli klart till hösten, om konkurrensmyndigheter ger sitt godkännande. Målsättningen är att påbörja serieproduktion under andra halvan av årtiondet.

Volvos vd och koncernchef Martin Lundstedt är precis som Martin Daum glad över att kunna presentera nyheten.

– Under mina 30 år i industrin har bränsleceller alltid legat tio år bort. För första gången är de nu mindre än tio år bort, säger han.

Båda bolagscheferna var tydliga med att satsningen görs för att möjliggöra en omställning till ett hållbarare transportsystem, i linje med exempelvis EU:s gröna giv för ett klimatneutralt Europa 2050. Samriskbolaget är också en signal till politiker att en infrastruktur för vätgas måste byggas upp.

Diskussionerna påbörjades i fjol

Vid en intervju med Ny Teknik efter presskonferensen utvecklade Martin Lundstedt kring varför det har tagit så lång tid för tekniken att nu faktiskt närma sig ett kommersiellt genombrott. Diskussionerna med Daimler kring samriskbolaget påbörjades under förra året.

– Den huvudsakliga drivkraften handlar om att vi både lag- och samhällsmässigt måste ställa om. Det har börjat utkristallisera sig ett antal tekniker som kommer att vara bärande i det. Den elektriska drivlinan är en sådan, oavsett om det gäller bränsleceller eller batterier. Bränslecellstekniken har också mognat. Flera, inte minst Daimler, har investerat i forskning och utveckling. Därför finns nu ett system som klarar av de effektnivåer och den livslängd som krävs. Sen är det viktigt att även fokusera på generering av förnybar el för att producera vätgasen så att man inte lämpar över problemet med utsläpp uppströms, säger han.

Läs mer: BMW bekräftar satsning på bränsleceller – drivs av vätgas

Det huvudsakliga argumentet mot bränsleceller brukar handla om att systemverkningsgraden är rejält mycket sämre jämfört med en batterielektrisk drivlina. Vad är ditt svar på det när ni nu väljer att satsa på tekniken?

– Vi väljer inte, utan batteritekniken kommer att fortsätta vara en väldigt viktig del där den passar. Men det finns ett antal fall där den inte passar.

– Det är sant att systemverkningsgraden är annorlunda. Men om alternativet inte är batterielektriska fordon bedömer vi att bränsleceller fortfarande är väldigt attraktivt, säger han.

Till en början kommer tekniken att användas för de tyngsta tillämpningarna, som långväga lastbilstrasporter men också till Volvo CE:s anläggningsmaskiner, påpekar Martin Lundstedt.

Det finns inga tecken på att utveckling eller produktion hamnar i Sverige i nuläget, men han utesluter inte att så blir fallet i framtiden.

Investeringar i gasmotorer fortsätter

Daimler har meddelat att de slutar utveckla gasmotorer eftersom de anser det vara en fossilbaserad övergångsteknik mot hållbara transporter. Volvo har dock inte några liknande planer.

– Vi fortsätter att investera i gasmotorer. Vi har ett konkurrenskraftigt erbjudande för fjärrtransporter. Lösningen finns här och nu och är viktig eftersom omställningen måste pågå varje vecka, säger Martin Lundstedt.

Samriskbolaget kan vara det genombrott som bränslecellstekniken väntat på, tror Erik Paulsson, analytiker på investmentbanken Pareto Securities.

– Alla fordonstillverkare förstår att de måste gå ifrån förbränningsmotorn för att klara av de nya utsläppskraven. Det går att effektivisera dem lite till och de kommer att spela en stor roll även framöver. Men beskedet om samriskbolaget är ett viktigt skifte. Det visar för makthavarna att man behöver hjälp med infrastrukturen, säger han.

Läs mer: ABB:s bränsleceller ska driva containerskepp

Han är dock tydlig med att en omställning kommer att ta tid.

– Även om de säger att produktionen ska dra igång i andra halvan av 2020-talet så tar det tid innan en majoritet av fordonen är utrustade med bränsleceller. Så länge infrastrukturen saknas, och särskilt om vätgasen inte är producerad från förnybara energikällor, så kommer inga åkare att hoppa på, säger han.

Powercell avknoppades från Volvo 2008

Volvo är på intet sätt utan erfarenheter från bränsleceller. Den svenska tillverkaren Powercell började som en spinoff från Volvo 2008. Volvo ägde andelar i bolaget ända fram till 2017, genom Volvo Group Venture Capital.

Trots att Powercell inte är involverat i Volvos nu presenterade satsning är vd Per Wassén mycket nöjd med beskedet.

– Det här är positivt och ett erkännande för bränslecellstekniken. Det är extremt positivt för uppbyggnaden av vätgasinfrastrukturen. Det är även positivt för Powercell. Vi har ett väl etablerat samarbete med Daimler genom projektet Autostack Industrie (ASI) där vi fått i uppdrag att designa en gemensam bränslecellsplattform.

Plattformen designas för personbilar men kommer kunna användas för tunga transporter med ett antal modifieringar, enligt Per Wassén. Daimler kan nu välja att ta fram en helt egen stack eller använda teknik från ASI-stacken.

– Där finns en massa delar som Daimler i så fall måste betala royalty för om de vill tillverka en stack baserat på det som utvecklats av oss inom ramen för ASI, säger han

Därför satsar inte Volvo ihop med Powercell

Att Volvo inte gör en satsning tillsammans med Powercell förklarar Martin Lundstedt så här:

– Vi har utvärderat ett antal olika vägar framåt. När möjligheten till samarbete med Daimler dök upp gjorde vi bedömningen att det var det bästa alternativet för Volvo. Bedömningen grundar sig på tekniknivå, hur tekniken kan anpassas till våra applikationer, livslängdskrav och möjligheten att få en tillräckligt stor och tydlig riktning framåt gällande utbyggnad av infrastruktur och vätgasproduktion, säger han.

Erik Paulsson på Pareto Securities ser både för- och nackdelar för Powercell med Volvo och Daimlers gemensamma satsning.

– Det är en stor fördel för dem att det byggs upp en industri kring detta. Kan Volvo och Daimler flytta fokus mot tekniken är det positivt. Men det blir också mer konkurrens, säger han.

Han påpekar att Powercell redan har ett viktigt avtal med Bosch kring utveckling, tillverkning och försäljning av bränslecellssystem för fordonsindustrin.

– Det återstår att se om Powercell kan få ett finger med i spelet kring Volvo och Daimlers satsning, säger Erik Paulsson.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt