Avfall på tallriken? Ja, som svamp

Artikelserie i fem delar om framtidens teknikskiften: Hur kommer vi att resa, äta och kommunicera 2030? Hur ser våra energisystem ut, och vilka it-hot väntar? Ny Teknik har frågat fem experter. Del 1: Anna Pernestål, fordonsforskare. Del 2: Mohammad Taherzadeh, professor. Del 3: Daniel Akenine, säkerhetschef Microsoft. Del 4: Johanna Lakso, Power Circle. Del 5: Magnus Frodigh, Ericsson.

Vegetariska köttliknande alternativ baserade på ärtprotein eller soja har blivit alltmer populära på senare år. Kött odlat i bioreaktorer är på gång.

Men på Högskolan i Borås jobbar forskare med en annan lovande proteinkälla, som kan göra matproduktionen cirkulär. Det handlar om svampbiomassa, gjord av sådant som annars hade kastats i soporna, komposterats eller förbränts.

Hittills har forskarna i labbmiljö bland annat framställt vegetarisk färs, majonnäs, smör och bröd av restprodukter från bagerier, ölbryggerier och mataffärer. Svampen är nyckeln. Den omvandlar kolhydraterna i till exempel dagsgammalt bröd till protein.

– Grundprocessen är så enkel att du skulle kunna använda det överblivna bröd eller ris som du har hemma, ha lite vatten på, stoppa på lite svamp och sedan låta svampen växa. I rätt temperatur tar det i princip bara några dagar tills du får en typ av kaka som liknar en burgare och som du kan fritera eller grilla.

”Inte stött på några verkliga problem”

Det berättar Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås. Han har forskat på svampar i drygt 20 års tid och leder nu ett forskningsprojekt om processen. Ett uttalat mål är att utvinna ett ”klimatsmart”, vegetariskt livsmedel ur svampbiomassa som odlas på restprodukter.

Exakt hur svampbiomassan framställs vill han inte gå närmare in på.

– Vi har odlat svamp på olika material och har inte stött på några verkliga problem. Vi kan i dagsläget producera kilovis svampbiomassa i labbet och har med hjälp av våra samarbetsföretag tagit fram prototyper av olika produkter. Det är bara fantasin som sätter gränser.

En fördel med processen är att den inte är beroende av en specifik slags svamp. Forskarna har testat olika sorter, däribland Neurospora från Indonesien, japanska misosvampen Aspergillus och quornsvampen Fusarium.

Svampbaserade proteinet snabbare att få fram

En annan fördel är att framställningen, från råvara till färdig produkt, helt och hållet kan ske lokalt. Det skulle minska behovet av transporter.

Det tar inte heller lika lång tid att få fram det svampbaserade proteinet som det animaliska, och den yta som behövs för att odla fram svampen är betydligt mindre än de arealer som krävs för djurhållning.

– Om du tittar på hur mycket mat och resurser ett djur behöver från födsel till slakt för att få ut samma mängd protein som vi kan få ut från svampen är effekten inte lika stor, säger Mohammad Taherzadeh.

Han ser det som ett tänkbart scenario att företag i framtiden bygger egna anläggningar för att producera svampbiomassa av sitt restavfall, eller säljer sitt restavfall till någon som gör det.

Ett bageri skulle kunna odla svampen på gårdagens bröd, det som ingen vill köpa, för att få fram en ny säljbar produkt. På så sätt skulle det som vi tidigare har betraktat som sopor, med ett lågt värde eller inget värde alls, inte bara bli något vi ser som en resurs. Det skulle dessutom bli en ny inkomstkälla.

Att skala upp tekniken är inte svårt, enligt Mohammad Taherzadeh. De första produkterna kan finnas på marknaden redan inom några år, tror han. Det krävs bara att intresse finns och att bolag börjar satsa på det vegetariska proteinalternativet.

Behovet verkar finnas, inte minst om vi ska hitta fler köttalternativ för miljön och klimatets skull.

– Och folk verkar gilla det här. Om vi inte berättar att det är svamp vi har tagit fram har de som provsmakat våra prototyper sagt att det smakar precis som kött.